Nationalencyklopedins läromedelsutvecklare arbetar just nu med att komplettera de digitala läromedlen i samhällskunskap för gymnasiet med ett tillägg om data och statistik. Dagens digitala informationsutbud ställer nämligen så höga krav på källkritiskt tänkande hos eleverna att man anser att det behövs en egen del om statistisk tolkning och medieanalys i det grundläggande undervisningsmaterialet.
Det är inte så att digitala läromedel och den ständiga tillgången på information digitalt gör det lättare för dagens elever att kopiera, plagiera och fuska i skolan – tvärtom. Numera är allt material – texter, bilder och filmer – sökbart och möjligt att härleda, vilket gör det lättare för lärare att se hur eleverna arbetat med research och granska om något redan är publicerat.
Det menar Frans af Schmidt, läromedelsutvecklare i samhällskunskap på Nationalencyklopedin.
– I skolvärlden har man ofta en diskussion om digitala läromedel och källkritik, utan att egentligen ta ner den på en praktisk nivå. När man som skola börjar arbeta med digitala läromedel finns det framför allt två frågor som är viktiga att fundera över. Den första handlar om vilken grundstandard de digitala läromedlen i sig uppfyller rent källkritiskt. Den andra handlar om vilket stöd lärarna kan få i att undervisa kring källkritik när digitala läromedel används.
– När man inför digitala läromedel öppnar man upp för den diskussionen, säger han.
Hårdare granskning av digitala läromedel
Enligt Frans af Schmidt är det tydligt att dagens elever konstant måste fundera över faktahalten i de budskap som möter dem i vardagen, vem avsändaren är och om källan är trovärdig. Samtidigt kan det vara svårare för dem att skilja mellan statistik, tolkningar av statistiken och tolkningar av tolkningarna.
Där kan digitala läromedel fylla en viktig funktion.
– Ta Nationalencyklopedin som exempel. Vårt uppslagsverk har alltid haft hög status bland skolelever och lärare. Det har använts som en tillförlitlig källa när det gäller bland annat elevarbeten. I dag finns det elever som hör av sig och undrar vilka som är författare till artiklarna, när de är publicerade och uppdaterade, varifrån informationen i texterna kommer och så vidare. De är medvetna om vikten av källkritik men har svårt att veta hur de ska tänka kring den.
Digitala läromedel blir därmed källkritiskt granskade på ett annat sätt än analoga läromedel, menar han.
– Hur bilder hanteras i läromedel är ett påtagligt exempel. I dag kan både lärare och elever härleda bilderna i vårt bildmaterial genom bildlänkar, se bildinformationen, tidpunkten för när bilden är tagen och hela söksträngen bakom den. Det är en ny infrastruktur. Lärarna kan relatera allt undervisningsmaterial direkt till källorna, vilket underlättar för dem, särskilt när kraven på källkritik ökar.
”Vi befinner oss i gränslandet – en bit fattas”
Digitala läromedel kan ständigt uppdateras och kompletteras. De är levande dokument på ett helt annat sätt än analoga läromedel, menar Frans af Schmidt, och innehållet kan i dag komma från flera källor samtidigt som ständigt uppdateras.
– För oss som tar fram digitala läromedel innebär det att relationen författare–redaktör förändras. Redaktörens betydelse har blivit större eftersom denna måste se till att det finns en transparens och tydlighet kring hur alla delar av läromedlet förhåller sig källkritiskt.
För att eleverna ska få en överblick över källorna till materialet, som ständigt uppdateras och byts ut, är diskussionen om källkritik därför mer relevant än någonsin, menar Frans af Schmidt:
– För några år sedan handlade källkritik mest om att pricka av olika checklistor för granskning av tryckta och digitala källor, och det var nästan ingen som pratade om falska nyheter. I dag har vi gått ett steg längre och pratar om datajournalistik – information som optimeras för sökmotorerna samtidigt som den ska vara källkritiskt granskad. Vi befinner oss i gränslandet mellan matematiken och samhällskunskapen. Därför tittar vi på hur våra digitala läromedel kan inkludera en bit om det.
– Det är just det som är det fina med digitala läromedel – det är så lätt att gå in och uppdatera och komplettera, så att det motsvarar hur samhället fungerar, säger han.
Läs mer
Läs mer om digitala läromedel i samhällskunskap för grundskolan 7-9, grundskolan 4-6 och för gymnasiet.
Ta del av mer intressant läsning om framtidens undervisning – följ NE på Facebook.
Köp eller prova våra digitala läromedel