I Härryda kommun i Västra Götalands län har man jobbat med digitalisering i olika former sedan 2010. Man har deltagit i SKL:s program Leda för smartare välfärd och tilldelats utmärkelsen Guldtrappan för att man på olika sätt lyckats med digitaliseringen.
Olof Olsson, tidigare rektor och verksamhetschef, numera sektorchef inom utbildning för förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och kultur, menar att digitaliseringen framför allt har två viktiga delar.
– Den första viktiga delen är lärandet, där digitala läromedel kan underlätta väldigt mycket för en del barn. Jag tror att vi kan göra betydligt mer för barn med särskilda behov och till exempel utveckla ännu bättre programvaror med olika lärstilar för alla barns olika behov.
För barn med svårigheter att koncentrera sig fungerar ofta datorer väldigt bra – de får tät och snabb respons vilket gör att det fungerar bättre för alla i klassrummet.
– Men att utbildas i digitaliseringen är också en förutsättning för alla barn och elever: att man blir väl förberedd för det samhälle man kommer att leva och verka i och som kommer att domineras av allt fler digitala resurser.
Strategier betydelselösa utan implementering
För att situationen i klassrummet ska fungera måste pedagogiska ledare få tid att vara pedagogiska ledare, menar Olof Olsson. Ett bra jobb med det digitala innebär ett effektivt och bra jobb i varje klassrum.
– Då behöver man en obruten kedja från förvaltning till verksamhetschefer, rektorer, lärare och elever. Strategier och policydokument i all ära, men om de inte implementeras spelar de ingen roll. Det är det som verkligen sker i klassrummen som räknas i slutänden, säger han.
Omfattande erbjudanden till vårdnadshavare
Den andra viktiga delen av digitaliseringen är den som rör administration och vårdnadshavare. Eftersom skolorna ska erbjuda så många olika digitala tjänster är digitaliseringen omfattande. Vårdnadshavare ska kunna göra allt digitalt, från att ansöka om skolskjuts till att välja skola.
– För bara tolv år sedan skickade vi ut pappersbrev till 12 000 vårdnadshavare, och sedan skulle vi sortera och hantera de tusentals pappersansökningar som kom in. Vi stod och satte nålar på en karta för varje barn som skulle placeras. Tolv år är ändå inte jättelänge sedan, men vi skulle aldrig vilja gå tillbaka till det, säger Olof Olsson.
Vad gör Härryda kommun som är så bra?
– Jag tror inte att vi fått dessa utmärkelser för att vi gör mycket bättre saker än andra kommuner, utan snarare för vi varit tidigt ute och varit uthålliga. Vi har jobbat med IKT på så många olika sätt så pass länge och tog sedan ett helhetsgrepp om allt vi lärt oss. Men när det gäller Guldtrappan kom en jury från bland annat SKL och Skolverket och studerade oss en hel dag. Och vi fick väldigt positiv respons så en del gör vi nog rätt.
Kommunen har också invigt ett nytt digitalt resurscentrum för lärande – ett slags science center – för elever och pedagoger.
– Sedan har vi också jobbat mycket med elevmedverkan med hjälp av IKT-verktyg för att påverka samhällsutvecklingen.
Elever bygger drömsamhället med Minecraft
Som exempel beskriver han projektet Landvetter Södra, ett nytt samhälle för cirka 25 000 invånare som ska byggas. Som en del i detta lät man samtliga skolklasser i grundskolan delta i en tävling som gick ut på att med hjälp av datorspelet Minecraft göra en bild av sitt framtida idealsamhälle och beskriva hur det skulle se ut.
– Alla klasser tävlade med en film som de gjorde själva i Minecraftmiljö, och politiker och tjänstemän kan nu använda elevernas idéer i verkligheten.
Olof Olsson poängterar dock att det är mycket som händer med digitalisering och nya program.
– Det går inte att slå sig till ro nu utan det gäller att försöka fortsätta utvecklas.
Nyckelpersonerna utbildas i att leda digitaliseringen
För att hålla ledningen uppdaterad går alla rektorer och förskolechefer i Härryda en femdagarsutbildning i att leda en digitaliserad skola. Rektorerna är nyckelpersoner i det här, menar Olof Olsson.
– Till våren gör vi ytterligare satsningar med andra nyckelpersoner som förstelärare och IT-pedagoger.
Det är nya formuleringar i kurs- och läroplanerna som gör att skolväsendet måste digitaliseras mer, att alla behöver satsa på digitala läromedel och utveckla programmeringskunskaper.
Är det inte problematiskt att digitalisering tvingas på skolväsendet?
– Jag tycker snarare att det är märkligt att det inte kommit tidigare och att det blir väldigt konstigt om vi tänker oss motsatsen – att internet skulle vara en fluga som snart är förbi. Datorernas påverkan går inte att välja bort, vi kan bara försöka förstå och hantera det, säger Olof Olsson.
– Och det handlar inte bara om att kunna använda datorer i undervisningen. Det handlar om integritet och fejknyheter, om informationsvärdering och demokrati.
Vilka är de största utmaningarna för att det ska fungera?
– Återigen: det är vad som faktiskt sker i klassrummet som räknas. Här måste vi alla hjälpas åt, för det handlar om vilken skola vi vill ha och om hur vi ska organisera skolan.
Fokusera på vad som görs, inte hur det görs
En annan sak som Olof Olsson lyfter är hur mycket tid vi lägger på parallella processer, som han menar inte är avgörande för vad som sker i klassrummet.
– Vi ägnar en massa tid åt att reglera i stället för att fokusera på vad som görs. Vi pratar gärna om hur många timmar lärare ska tillbringa i skolan och har synpunkter på allt de gör – till och med var de ska stå i klassrummet.
Risken med det, menar han, är att vi i Sverige förstör en del av lärarnas engagemang och kreativitet.
– Politiskt borde vi släppa det och hjälpa till i stället. Det är dags att låta lärarna ägna sig åt pedagogik igen, säger Olof Olsson.
Lästips!
Läs vår artikel om Digitaliseringens utmaningar och påverkan på skolan.
Läs vår artikel där vi intervjuat läraren Maria Glawe om digitaliseringen av skolan.
Läs mer om digitala läromedel från NE