Det är i egenskap av Nationalencyklopedins ämnesexpert inom religionsvetenskap som Viktor Aldrin, till vardags universitetslektor vid Högskolan i Borås, fått i uppdrag att ta fram ett nytt läromedel för gymnasiet. Läromedlet kommer att vara helt och hållet digitalt och de texter som Viktor Aldrin står bakom kompletteras med filmer, quiz och andra typer av frågematerial.
– Det har varit oerhört roligt att arbeta med det här materialet. Jag har haft möjlighet att börja från noll och varit helt fri i formen. Det har varit väldigt skönt, då jag sett mycket forskning som pekar på olika problem med befintliga läromedel, berättar han.
Viktor Aldrin är själv forskare inom religionspedagogik, etik och undervisning samt kristendom.
– Många av de som författar läromedel är inte forskare. Det i sig behöver inte vara ett problem, men det gör att de har ett längre avstånd till forskning och ofta kan det ta över tio år innan forskningsresultat faktiskt får genomslagskraft i skolans läromedel.
Sekularismen ett eget kapitel
Hur ett läromedel ska se ut och vad det ska innehålla regleras till stor del av skolans läroplan. I fallet med religionskunskap är det till exempel reglerat att de fem största världsreligionerna måste representeras med egna kapitel, och till och med i vilken ordning dessa ska komma; judendom, kristendom, islam, hinduism och buddism. I Viktor Aldrins läromedel kompletteras de fem kapitlen med ett kapitel om sekularism, som ersätter tidigare läromedels avsnitt om ”Icke-religiösa livsåskådningar”.
– I avsnitt om ”icke-religiösa livsåskådningar” har man tidigare samlat allt från kommunism till antroposofi och små sekter. Sekularism är mycket mer relevant, då det är den livsåskådning som en majoritet av Sveriges gymnasieungdomar kan känna igen sig i. Och trots att det inte är en religion visar forskning på att det finns väldigt många gemensamma nämnare även i denna form av livsåskådning.
Viktigt med respekt
En annan aspekt som är viktig redan i regleringen av hur läromedlet ska se ut är att materialet måste förhålla sig neutralt till de olika religionerna. Även detta är någonting Viktor Aldrin valt att angripa på ett nytt sätt.
– Inom ämnet religionskunskap har ordet ”neutralt” kommit att bli synonymt med att lyfta upp all negativ kritik som finns av en religion. Det känns inte konstruktivt, och ofta långt ifrån respektfullt.
För att komma till bukt med detta har han valt att beskriva alla religioner från den religiösa utövarens perspektiv, i stället för att anta tidigare läromedels utifrån-perspektiv. Bland annat gjort inleds varje kapitel med en berättelse, där en gymnasieungdom som tillhör respektive religion får berätta om sin vardag.
– Jag menar att det är lättare att diskutera på ett konstruktivt och respektfullt sätt om eleverna får lära sig om de olika religionerna ur ett perspektiv som de själva kan relatera till, och som beskriver hur det är att vara en ungdom i deras egen ålder och som tillhör en viss religion.
Kristendomen ingen majoritet
Som exempel lyfter Viktor Aldrin i kapitlet om kristendomen en berättelse om en ung kille som känner ett behov av att gömma korset han har runt halsen för att inte verka konstig.
– I tidigare läromedel har man haft ett tydligt fokus på kristendomen som majoritetsreligion, men det stämmer ju inte riktigt med verkligheten. Förvisso är en majoritet av svenska folket medlemmar i Svenska kyrkan, men det är bara 20 procent av befolkningen som är aktivt troende. Detta faktum är också viktigt att visa, för att eleverna ska kunna få bättre förståelse för de troendes situation.
Igenkänning och kritisk granskning
Innan publicering har alla kapitel faktagranskats av unga religiösa, som fått bekräfta att den verklighet som beskrivs i läromedlet stämmer med deras syn på verkligheten. Det har varit viktigt för Viktor Aldrin och förlaget att läromedlet ska förmedla en bild där de religiösa själva ska känna igen sig. Den kritiska granskningen har Viktor Aldrin själv stått för i sin roll som forskare – här har han valt att lyfta andra typer av frågor än de som brukar florera i media.
– Jag vill att läromedlet ska främja en faktisk diskussion där eleverna kan få nya och fräscha perspektiv. Därför har jag valt att till exempel inte lyfta den klassiska frågan om slöjans vara eller inte vara, då de flesta elever redan har en bestämd uppfattning där. Då kommer man ju ingen vart med diskussionerna, avslutar han.
Skriven av Helen Rosenberg.
Denna artikel är en godkänd återpublicering från Högskolan i Borås. Originalartikeln publicerades på hb.se 2016-11-17 kl 10:44.
Upptäck läromedlet i religionskunskap för gymnasiet
Våra läromedel i religionskunskap tar sin utgångspunkt i elevernas vardag och fokus ligger på ungdomars egna erfarenheter av religion och möten med olika livsåskådningar.
Läs mer om våra digitala läromedel