Forskning om digitala läromedel: Kollegialt samarbete en nyckelfaktor

Det kollegiala samarbetet lärare emellan är en nyckelfaktor vid övergången till digitala läromedel. Det menar forskaren Marie Utterberg Modén som gjort flera studier om hur digitala läromedel används och kan användas i matematikundervisningen.

De matematiklärare som deltog i studien nämnde alla det kollegiala samarbetet och diskussionerna med kollegorna som en framgångsfaktor i implementering och optimering av användandet av de digitala läromedlen. Tillsammans förstod lärarna hur man bäst använder dem och vilket stöd de kunde erbjuda.

Förändrade förutsättningar

Marie Utterberg Modén är matematiklärare i grunden och har både arbetat som speciallärare med matematisk inriktning och kommunövergripande med matematikutveckling. Hösten 2021 lade hon fram sin avhandling Teaching with digital mathematics textbooks vid Göteborgs universitet. Avhandlingen visar bland annat hur digitala läromedel förändrar förutsättningarna för matematiklärare.

– De läromedel som jag har tittat på förändrar undervisningen. Du kan inte bara ta in dem och byta ut dem mot befintliga böcker rakt av. Det visade sig också att det såg lite olika ut i hur lärarna som deltog i studien använde de digitala läromedlen.

För- och nackdelar med självrättning och realtidsdata

Marie Utterberg Modén
Marie Utterberg Modén

Marie Utterberg Modéns forskning om digitala läromedel är praktiknära. En av de saker hon undersökt är hur lärarna upplever och använder de funktioner i de digitala läromedel som inte är möjliga i tryckta böcker, exempelvis insamling av realtidsdata och självrättning.

– Lärarna upplevde både för- och nackdelar. En stor fördel var att de fick bättre kontroll på det eleverna gjorde eftersom de kunde få information i realtid. De kunde enklare se om någon svarade mycket fel och behövde stöd, eller om någon inte gjorde nåt alls. Lärarna upplevde att de kunde ge snabbare feedback direkt eller prata med hela klassen i slutet av lektionerna om uppgifterna varit svåra för många av eleverna.

Vilka var de upplevda nackdelarna?
– När uppgifterna är självrättande upplevde lärarna inte samma djupa förståelse för vad eleverna har klarat av och förstått, utifrån läromedlets information. Lärarna märkte också att självrättning gjorde att vissa elever försökte göra rätt och komma fort fram, snarare än att verkligen förstå.

Forskning om AI som resurs

Ett stort område inom forskningsvärlden just nu är human centered AI, det vill säga att människan placeras i centrum för utvecklingen av AI. Marie Utterberg Modéns nästa forskningsprojekt ”The missing teacher in AI” finns också i den kategorin. Där ska hon och tre andra forskare tillsammans med lärare, skolledare och elever  undersöka hur AI-system kan anpassas lokalt.

– En relevant första fråga som behöver ställas är vad som gör det meningsfullt, spännande och intressant att vara lärare. Lärarna ansvarar ju för undervisningen och att den genomförs på bästa sätt. Men hur förhåller de sig till att ta in AI-system som tar över vissa arbetsuppgifter?

– Vi ska undersöka möjligheten till anpassning av AI så att det kan bli ett relevant stöd för lärarna, samtidigt som det som är viktigt och meningsfullt för läraren finns kvar i undervisningen. Om systemen ska vara rättvisa och stödja alla lärare och elever och om läraren ska känna tillit tror jag att lärare måste kunna anpassa AI-system efter lokala behov och förutsättningar.