Thomas Nygren, forskare inom källkritik vid Uppsala universitet, är den som driver experimentet. Hans forskarteam ställer frågan: Hur trovärdiga är ungdomars nyhetsflöden? För att svara på detta har de utvecklat ett digitalt verktyg – Nyhetsvärderaren.
I experimentet samarbetar forskare, lärare och elever för att tillsammans undersöka vilka nyheter som rör sig i högstadie- och gymnasieelevers nyhetsflöden och för att utveckla och testa det digitala verktyget.
– Experimentet blev mycket större än vi hade tänkt oss, säger Thomas Nygren. De preliminära resultaten från cirka 6 000 elever börjar komma in och resultaten är överraskande.
Facebook den primära nyhetskällan bland sociala medier
En idé som många har är att unga har lämnat Facebook i stor utsträckning och använder andra sociala plattformar där de får sitt nyhetsflöde.
– Det stämmer helt enkelt inte när det gäller nyhetsflödet, säger Thomas Nygren. Facebook är fortfarande den primära nyhetskällan i förhållande till andra sociala medier för ungdomar.
I experimentet delades eleverna upp i grupper om tre och fick utgå från den senaste nyheten de läst för att sedan bedöma dess trovärdighet. Dels skulle de se över bevisen som framförs i artikeln, dels jämföra innehållet med andra källor.
De skulle också ta ställning till avsändarens avsikt. Var det att informera, och i så fall utifrån vilken agenda? Var det att få mottagaren att tycka, tänka eller känna – eller kanske rent av att agera, att förändra sitt beteende?
– Det vi sett hittills är att Facebook är deras vanligaste nyhetskälla bland sociala medier, och också att ungdomarna, givna en skala från 1 till 10, ger Facebook 6,4 i trovärdighet.
Twitter mest trovärdigt bland de sociala kanalerna
Twitter bedöms ha högre trovärdighet bland eleverna: 7,4. Vad det beror på vet man ännu inte.
– Däremot är det intressant att de använder Facebook trots att de själva anser att trovärdigheten är lägre där.
En annan faktor som intresserat forskarteamet är det faktum att eleverna inte valt de nyheter som tidigare forskning lyft fram som vanligast: nyheter om brott och olyckor.
– I stället har den vanligaste senaste nyheten från deras flöde kategoriserats som politik, ekonomi eller samhälle. Brottsnyheter är visserligen vanligt men vi blev ändå förvånade över att samhällsintresset är så stort, säger Thomas Nygren.
Finns det ingen risk att eleverna valt nyheter som de trott att de vuxna skulle föredra och att de vuxna på så vis påverkar resultatet?
– Innan det här experimentet genomfördes gjorde vi en pilotstudie där vi lät eleverna själva definiera vad en nyhet var. Då insåg vi att det behövdes en tydlig definition. Vi valde att hämta den från Nationalencyklopedin eftersom orden där är vedertagna definitioner framtagna av experter.
– Efter det kunde vi vara tydliga med vad vi var ute efter, så jag skulle säga att det var väldigt tydligt vad de kunde välja och inte, säger Thomas Nygren. Det vi fått här är noggranna granskningar utförda av ”forskningsassistenter”, tillägger han.
De preliminära resultaten i siffror
De flesta nyheterna i sociala medier når eleverna främst via:
- Facebook (58 %)
- Instagram (22 %)
- Snapchat (10 %)
- Twitter (9 %).
När det gäller trovärdigheten hos nyheterna som sprids via sociala medier är ordningen dock en annan. På en skala från 1 till 10 får Twitters nyheter högst betyg:
- Twitter (7,4)
- Instagram (6,8)
- Facebook (6,4)
- Snapchat (6).
Filterbubblan – inte så tät som man trott
På frågan om forskarteamet kan dra några slutsatser av att eleverna rör sig inom filterbubblor svarar Thomas Nygren:
– Jag tror att vår forskning kan nyansera bilden av filterbubblan – framför allt när det gäller nyheter. Man tror lätt att vi alla sitter med vattentäta skott mellan oss och gödslas med anpassad information, men det verkar inte gälla för nyhetsflödet. Ungdomar går gärna direkt till nyhetskällan, som ofta är stora etablerade sajter, och får därigenom journalistiskt skapad och granskad information, säger Thomas Nygren.
Källor och merläsning:
Om massexperimentet Nyhetsvärderaren
Nyhetsvärderaren är ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet, Uppsala universitet och Rise interactive och delfinansieras av Vinnova och EU-kommissionen. Läs om resultaten och lär dig mer om källkritik och Nyhetsvärderaren på Nyhetsvärderarens webbsida.
Om Vetenskap & Allmänhet
Vetenskap & Allmänhet är en förening för dialog mellan forskare och omvärlden. Medlemmar är olika organisationer, lärosäten och privatpersoner.
Om Forskarfredag
Forskarfredag är en mötesplats mellan allmänhet och forskare som startats av EU- kommissionen och som genomförs sista fredagen i september varje år.
Digitala läromedel ökar kraven på källkritik
Läs vår tidigare artikel om hur Digitala läromedel ökar kraven på källkritik.
Köp eller prova våra digitala läromedel