Maria Glawe: Lyft hållbarhet och lärande

En lärare som ser med tillförsikt på digitaliseringen är Maria Glawe, förstelärare och speciallärare i svenska, svenska som andraspråk, historia och religion för åk 3–9 samt gymnasielärare i svenska på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. Hon har nyligen nominerats till Guldäpplet 2017 för sitt arbete med den blogg där hon ofta tar upp ämnen som lärande i en digital värld.

Vilka är de vanligaste digitala utmaningarna i skolans värld – och vilka utmaningar är viktigast?

– En utmaning är att alla skolledare behöver vara digitala förebilder och leda den digitala transformationen åt rätt håll utifrån ett hållbart perspektiv. Det går inte att luta sig tillbaka och vila i tanken att det går bra för oss just nu. Världen förändras snabbt och det behövs utvecklingsteam som tillsammans med rektor leder och stöder lärares lärande så att undervisningen förändras och utvecklas, säger Maria Glawe.

Hon påpekar att vi måste förhålla oss till hur samhällsutvecklingen påverkar skolan och hur skolan, arbetslivet och omvärlden måste mötas för att bidra till att elever blir fungerande samhällsmedborgare.

– Digitaliseringen påverkar skolan i grunden och därför gäller det att hitta nya och förändrade arbetssätt som fungerar.

Skolverkets framgångsfaktorer och delningskulturen

Skolverket listar flera framgångsfaktorer för att lyckas med digitaliseringen i skolan. Bland annat ska man stärka den digitala kompetensen på alla nivåer och nyttja tekniken på bästa möjliga sätt.

– Delningskulturen lyfts fram som betydelsefull, säger Maria Glawe, och ger som exempel de delade pedagogiska resurser som används av samtliga förskolor och skolor i kommunen.

– Det är smart att lära av varandra och skapa en lärandekultur på skolan där det är okej att misslyckas för att lära och utvecklas. Det är viktigt att erbjuda möjlighet till systematiskt kollegialt lärande, säger hon.

Ledarskap, delaktighet och individuella strategier

När det gäller ledarskapet är a och o att inspirera, engagera och väcka drivkraften, menar Maria Glawe.

– Man måste få lärarna att känna delaktighet, medansvar och möjlighet att vidga vyerna. Det krävs mod att våga släppa in nya perspektiv i undervisningen.

Den sista stora utmaning Maria Glawe nämner är inkludering och elevfokus.

– Eleverna behöver ges möjlighet att påverka sin utbildning genom medskapande och hög delaktighet. Det är betydelsefullt att lärare arbetar med insikten kring vad varje elev behöver och tillsammans med eleverna hittar individuella strategier som fungerar. Det handlar också om att eleverna får uppleva nya lärandeupplevelser som stimulerar, stöder och utmanar var och en, säger Maria Glawe.

Vilka är de största riskerna om man gör fel när man försöker digitalisera skolan?

– Att göra fel tror jag handlar om att inte öka den digitala mognaden på alla nivåer i skolsystemet samt att inte arbeta systematiskt med digitaliseringen genom hela styrkekedjan, utifrån vision, mål och strategier. Den traditionella skolkulturen behöver utmanas för att hitta nya strukturer, arbetssätt och samverkansformer. Det blir inte bra om tekniken inte sammanlänkas med en normmedveten pedagogisk idé.

Vilka ser du som de största möjligheterna?

– Jag ser en stor möjlighet i att delnings- och samarbetskulturer växer fram på skolorna. Om digitaliseringens möjligheter nyttjas optimalt kan vi framöver arbeta mer inkluderande, ämnesintegrerat och med flera lärare i ett klassrum. Speciallärare kan exempelvis arbeta proaktivt i större utsträckning genom samarbete med undervisande lärare gällande design av lärmiljöer.

Hon hänvisar till styrdokumenten där det finns ett starkt stöd för nära samverkan mellan skola och arbetsliv/omvärld, grundskola och gymnasium.

– Jag ser också stora möjligheter att stärka och vidareutveckla samverkan och kommunikationen med näringslivet och omvärlden tack vare digitaliseringen, säger Maria Glawe.

Maria Glawes tre tips för digitalt tänkande

Sammanlänka tekniken med en medveten pedagogik – utifrån ett normmedvetet helhetsperspektiv.

– Förena lärande för hållbar utveckling och digital kompetens. Barn och elever ska utveckla sin helhetsförståelse för hur digitaliseringen påverkar samhälle och individ. Skolans ämnesuppdelning har en tendens att fragmentera den digitala värld vi är en del av, och därför behöver vi samverka mer mellan ämnen i skolan och med näringsliv och omvärld, arbeta tvärvetenskapligt och tvärfunktionellt, tipsar Maria Glawe.

Stärk barn och elevers kritiska tänkande i en värld där informationsflödet är enormt.

– Mycket av det som delas är falskt. Därför är det viktigt att lyfta in olika textkulturer i undervisningen för att förstå, hantera och agera i den digitala världen. Att bedöma och använda information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt behöver tränas kontinuerligt i olika sammanhang. Vi behöver också öka medvetenheten kring det vi ser – och det vi väljer att inte se, säger Maria Glawe.

Få i gång elevernas kreativitet genom autentiska uppdrag där problemlösningsförmågan stärks och idéer omsätts i handling.

– Att skapa med bland annat IT som material ger barn och elever större förståelse för att leva och verka i en digital värld, avslutar Maria Glawe.

Lästips!

Läs mer om hur du kan göra det digitala lärandet roligare i Maria Glawes blogg Relationell handledning.

Läs vår artikel om Digitaliseringens utmaningar och påverkan på skolan.

Köp eller prova våra digitala läromedel