NE slår hål på tre myter i "Små grodorna"

“Små grodorna, små grodorna är lustiga att se, ej öron, ej öron, ej svansar hava de…” Mja. NE:s redaktör för biologi och medicin, Låtta Skogh, slår hål på tre myter från den kända midsommarvisan om grodor.

Den europeiska trädgrodan får anses tillhöra de små grodorna.
  1. Alla grodor är inte små
    Goliatgroda är närmare 40 cm lång och därmed världens största groda.
  2. Grodor har visst öron
    De har trumhinna samt ett hörselben (vilket motsvarar däggdjurens stigbygel). Om de inte hade kunnat höra vore det meningslöst för dem att kväka. Det är bara grodhanar som kväker. Ljudets funktion är precis som hos fåglar att markera revir och locka honor.
  3. Som barn (yngel) har grodor visst svans
    I samband med att de utvecklas från vattenlevande vegetarianer till landlevande predatorer förlorar de svansen. I Sverige finns åtta grodarter: vanlig groda, åkergroda, långbensgroda, ätlig groda, gölgroda, lövgroda, lökgroda och klockgroda. Alla är fridlysta, men sannolikt är högst ett fåtal förtrollade prinsar.

Låtta Skogh,
redaktör för bl.a. biologi och medicin

Fotnot: Uppslagsverket på NE.se bygger på värdeneutrala principer och samtliga artiklar i uppslagsverket är faktagranskade av vår redaktion och våra experter. Påståendet "sannolikt är högst ett fåtal förtrollade prinsar" bör tolkas som humor och är ej baserat på säkerställd vetenskaplig forskning.