Grundskola

Vi människor är nyfikna av naturen. Vi har i alla tider ställt frågor om vår omvärld och funderat över hur naturen fungerar. Det är därför vi riktar stora teleskop mot de mest avlägsna delarna av universum och låter atomer kollidera i enorma acceleratorer för att studera naturens minsta delar. Men fysik handlar om mycket mer än så. Du möter ständigt fysiken i din vardag – när du äter lunch, när du precis missar bussen och när du tar sommarens sista bad.

När du tittar ut genom fönstret kanske det mesta du ser omkring dig är byggnader och vägar, men kanske finns det också ett och annat träd med ett par fåglar i och en gräsplätt där grannen rastar sin hund. Men varifrån kommer egentligen alla träd, fåglar och andra levande varelser? Varför blir träden gröna på våren? Varför springer hunden så gärna efter bollen och var får den all sin energi ifrån? Allt detta och mer därtill förklaras av biologin – livets vetenskap.

Människan har i alla tider använt sin historia och utnytt­jat sina kunskaper både för att leva i sin nutid och för att forma sin framtid. När vi studerar historia förbättrar vi våra möjligheter att förstå vår nutid genom att vi lär av det förflutna. Ett utvecklat historiemedvetande skapas genom kunskaper om historiska förhållanden, samband, begrepp och metoder.

Varifrån kommer allt? Vad är meningen med livet? Vad händer efter döden? Att fundera på och reflektera över de existentiella frågorna är en del av att vara människa. ­I alla tider och i alla samhällen har människor med hjälp av religioner och livsåskådningar försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och sociala sammanhang. Kunskaper om religioner och andra livsåskådningar är viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor och religionskunskapen har en central plats i skolans demokrati- och värdegrundsarbete.

Berättelser har i alla tider fängslat människor. Läromedlen i svenska tar avstamp i berättandet och i elevernas vardagsliv där olika medier för berättande spelar stor roll. Eleverna får uppleva, analysera och skapa berättelser inom litteratur, film, tecknade serier, datorspel och andra medier. I samband med detta utvecklar de sitt språk, inte minst genom att kommunicera med andra. Dessutom får de perspektiv på sitt eget och andra människors liv.

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjlig­heter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.”

Din kropp är byggd för att röra på sig. När du är fysiskt aktiv mår du bättre på flera sätt. Men vad är det egentligen som händer i kroppen när man rör på sig? Varför är det bra? Och hur ska man träna för att bli starkare, uthålligare och bättre på att kontrollera sin kropp? Allt detta och mycket mer ingår i kursen idrott och hälsa.

Frågor om mat, hälsa, konsumtion och miljö är högaktuella både i samhällsdebatten och hemma. Det är just de frågorna som ämnet hem- och konsumentkunskap fokuserar på. I hem- och konsumentkunskap får eleverna möjlighet att utveckla intresse och kunskap för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet.

Ett aktuellt och modernt material för slöjdämnet som följer Skolverkets läroplan och gör inlärningen varierad, lustfylld och inspirerande. Läromedlet omfattar arbetsprocessen, kulturella uttryck genom historien, slöjdtekniker, verktyg och redskap, säkerhet i slöjdsalen samt miljö, återvinning och hållbarhet.

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjlig­heter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.”

Berättelser har i alla tider fängslat människor. Läromedlen i svenska tar avstamp i berättandet och i elevernas vardagsliv där olika medier för berättande spelar stor roll. Eleverna får uppleva, analysera och skapa berättelser inom litteratur, film, tecknade serier, datorspel och andra medier. I samband med detta utvecklar de sitt språk, inte minst genom att kommunicera med andra. Dessutom får de perspektiv på sitt eget och andra människors liv.

Kemi är en del av vår vardag – kemiska processer genomsyrar allt vi gör. Allt det vi kallar liv har sin grund i kemiska processer. Nästan alla saker vi har runt omkring oss är resultat av kemiska processer. Att hitta på en ny maträtt är inte bara en konst utan också ett komplext kemiskt experiment. När vi sover är det kemiska substanser som ger signaler till hjärncellerna och skapar våra drömmar. Faktum är att man nästan får ont i huvudet av att tänka på all denna kemi som omger oss – vilken tur att kemister vet hur man kan framställa huvudvärkstabletter…

Tekniken som ständigt finns runt omkring oss och som är så central i våra dagliga liv har formats från människans egna behov, idéer och möjligheter. Under vår egen livstid har tekniken blivit helt central för informationsspridning, kommunikationer och vetenskapliga framsteg. Med datorutvecklingen och ny kunskap om material och energislag har människan utnyttjat tekniken för att lämna sin egen hemplanet, och med miniatyrisering och medicinska genombrott har den lett människan in på vägen mot tidigare oanade högteknologiska konstruktioner och det hägrande målet att skapa liv.

Varifrån kommer allt? Vad är meningen med livet? Vad händer efter döden? Att fundera på och reflektera över de existentiella frågorna är en del av att vara människa. ­I alla tider och i alla samhällen har människor med hjälp av religioner och livsåskådningar försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och sociala sammanhang. Kunskaper om religioner och andra livsåskådningar är viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor och religionskunskapen har en central plats i skolans demokrati- och värdegrundsarbete.

Vem är jag i vårt samhälle, i vår värld? Vad har vi för möjligheter och begränsningar i våra liv? Vad har vi för rättigheter och skyldigheter? Samhällskunskapen ska hjälpa elever och lärare att orientera sig i omvärlden och vara deltagande samhällsmedborgare. Eleverna ska utmanas att reflektera över samband och utveckla sin förmåga att söka, sortera och värdera information – avgörande förmågor i dagens globaliserade informationssamhälle.

Med hjälp av matematik kan man göra så mycket mer än att räkna ut kvarskatten. Matematik beskriver naturen och gör det möjligt att förutsäga till exempel hur vädret ska bli i framtiden eller hur evolution fungerar. Att behärska matematik är att förstå verklighetens språk.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjlig­heter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

Frågor om mat, hälsa, konsumtion och miljö är högaktuella både i samhällsdebatten och hemma. Det är just de frågorna som ämnet hem- och konsumentkunskap fokuserar på. Läromedlet Hem- och konsumentkunskap för årskurs 1–6 är det första i sitt slag. Det ger en stabil grund för en varierad undervisning med förklaringar, aktiviteter och lärarstöd inom kursplanens alla områden.

Att arbeta med bilder ger eleverna möjlighet att utveckla sin kreativitet och känna glädjen i att skapa på olika sätt. De får också träning i att tolka bilder och lära sig ord och begrepp för att tala om bilder.

Ett aktuellt och modernt material för slöjdämnet som följer Skolverkets läroplan och gör inlärningen varierad, lustfylld och inspirerande. Läromedlet omfattar arbetsprocessen, kulturella uttryck genom historien, slöjdtekniker, verktyg och redskap, säkerhet i slöjdsalen samt miljö, återvinning och hållbarhet.

Vi fokuserar på att göra matematikinlärningen lustfylld och inspirerande för de yngsta eleverna. Den stora variationen i interaktiva och traditionella övningar och aktiviteter gör det möjligt för läraren att anpassa undervisningen efter gruppdynamiken.

Den värld vi lever i har en allt mer internationell och global prägel. Engelska, som fått en betydande roll för kommunikationen mellan människor, talas i alla delar av världen – som modersmål, som första- eller andraspråk eller som kommunikationsspråk vid resor, möten med människor och för studier. Att lära sig engelska tidigt blir allt viktigare.

Att hantera datoriserade system och använda programmering för att analysera data och samband blir allt viktigare i vårt dagliga liv. Här får eleverna lära sig grunderna i programmering, från logiskt tänkande via visuella språk och programkod, till att skapa egna spel och styra den elektronik som finns i alla apparater.