u003cdivu003ernrnu003cemu003eDen elev som bättre vill förstå dagens samhälle, politiska debatt och historiska skeende gör sig själv en tjänst om den först skaffar sig grundläggande kunskaper i nationalekonomi.u003c/emu003ernrnu003cimg class=u0022alignnone wp-image-3827 size-largeu0022 src=u0022https://www.ne.se/info/wp-content/uploads/2023/04/ne-se-christine-roy-ir5mhi6rpg0-unsplash-1024×686.jpgu0022 alt=u0022u0022 width=u00221024u0022 height=u0022686u0022 /u003ernrnu003c/divu003ernu003cdivu003ernu003cdivu003eu003cspan style=u0022font-size: xx-small;u0022u003eFOTO: CHRISTINE ROYu003c/spanu003eu003c/divu003ernu003cdivu003ernrn– Enbart lite förståelse för nationalekonomi hjälper en att förstå dessa saker oerhört mycket bättre. Det säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och författare bland annat till ekonomiavsnitten i NE:s läromedel u003ca href=u0022https://www.ne.se/info/digitala-laromedel/gymnasieskola/samhallskunskap/u0022u003eSamhällskunskap 2 och 3u003c/au003e.rn– Fast jag brukar säga att jag är välfärdsforskare – många tycker att det låter så tråkig när man säger nationalekonom.rnu003ch4u003eLäromedel med utvecklingspotentialu003c/h4u003ernu003cfigure id=u0022attachment_6736u0022 aria-describedby=u0022caption-attachment-6736u0022u003eu003cimg src=u0022https://www.ne.se/info/wp-content/uploads/2019/11/ne-se-andreasberghpressbild-200×300.jpgu0022 alt=u0022u0022 width=u0022200u0022 height=u0022300u0022 /u003ernu003cfigcaption id=u0022caption-attachment-6736u0022u003eu003cspan style=u0022font-size: xx-small;u0022u003eAndreas Bergh.u003c/spanu003ernu003cspan style=u0022font-size: xx-small;u0022u003eFoto: Fredrik Erikssonu003c/spanu003eu003c/figcaptionu003eu003c/figureu003ernFörutom att författa läromedel till NE har u003ca href=u0022http://andreasbergh.se/u0022 rel=u0022nofollowu0022u003eAndreas Berghu003c/au003e på uppdrag av tidskriften Ekonomisk debatt nyligen gjort en utvärdering av hur ämnet beskrivs i gymnasieläromedel. Ett område där han ser en hel del förbättringsmöjligheter.rnrn– Min spontana reaktion efter att ha bläddrat i några läroböcker för gymnasiet var att det är ett under att någon alls vill läsa mer om nationalekonomi. Man hade kunnat stimulera elevernas nyfikenhet och hängt upp nationalekonomiska idéer på dagsläget i världen. I stället rabblas teorier och historiska personer på ett tämligen snustorrt sätt.rnrnVarför är nationalekonomi viktigt att lära ut?rn– En grundläggande förståelse för ekonomiska teorier och samband gör att många saker blir begripliga. Som att ekonomi inte handlar så mycket om pengar utan om resursfördelning. Att det är handel som ger välstånd, inte export. Att den mest begränsade tillgången i ett rikt land inte är resurser eller varor utan tid, och att fundera på vad man gör med sin tid är minst lika viktigt som att fundera på vad man gör med sina pengar. Dessa tre grundläggande principer är oerhört nyttiga för eleven, både privatekonomiskt och för att förstå samhällsekonomi och politik i dag.rnu003ch4u003eEtt ämne på uppgångu003c/h4u003ernDe senaste årtiondet har Andreas Bergh sett sina kollegor bli alltmer forskningsinriktade. Något som gjort att nationalekonomer i mediesammanhang bytts ut mot statsvetare och att färre verkar intresserade av att skriva läromedel.rnrn– Att nationalekonomer lite försvunnit i medierna är synd eftersom vi behövs i den offentliga politiska debatten. Det har också gjort att vi försvunnit ur det allmänna medvetandet. Men bland studenter ser jag en omvänd trend och upplever ett ökat intresse för nationalekonomi bland alla möjliga grupper.rnu003ch4u003eInte bara högerns arenau003c/h4u003ernDet finns ibland en föreställning om att nationalekonomi i dag skulle vara en arena för den politiska högern och dess ekonomiska tänkare. Men det ger inte Andreas mycket för.rnrn– Det är en missuppfattning att nationalekonomi skulle vara en kurs i nyliberalism. Det finns en idé om att siffror skulle vara ideologiskt laddade, men det är tvärtom.rnOch det handlar inte så mycket om antingen eller, utan om både och. Däremot kan man kan ha olika syn på mixen mellan marknad och politik, för att ta den klassiska frågan, avslutar Andreas Bergh.rnu003ch4u003eTre aktuella samhällsfenomen som nationalekonomi hjälper till att förklara.u003c/h4u003ernu003cstrongu003eHandelu003c/strongu003ern– Bara lite grundläggande förståelse för handelsteori ger en mycket bättre förståelse för världspolitiken. Bland annat varför det kortsiktiga tänk som Donald Trump håller på med i sitt handelskrig kan vara problematiskt på lång sikt för USA. För varför är Donald Trump egentligen arg på Kina? Jo, för att de säljer billiga varor till USA. Och att någon säljer billiga varor gör att de som producerar liknande varor i USA får konkurrens, för det är ju en vinst för alla konsumenter. Har man en insikt om det så förstår man också varför Sverige blev ett rikt land genom handel. Det hade varit omöjligt för oss att nå den välståndsnivå vi har i dag utan handel.rnrnu003cstrongu003eKlimatu003c/strongu003ern– Det grundläggande problemet är att koldioxidutsläpp har varit för billigt så vi har fått för mycket av det. Vilket i sig har en enorm annan kostnad eftersom det bidrar till globala miljöproblem och uppvärmning. Nu vet man hur man kan komma till rätta med det i form av högre priser på utsläppen. Men det är ett globalt problem så det är mycket svårare att komma till rätta med än att till exempel stoppa utsläpp i Öresund. Hela världen måste ju vara med!rnrnu003cstrongu003eMigrationu003c/strongu003ern– Migrationsfrågan påminner om handel. Det handlar om utlänningar som kan samma saker som vi, men nu kommer de hit och är ännu billigare än vi. Och det kan bli ett problem på lång sikt om man inte tar reda på vilka grupper som vinner, vilka som förlorar och funderar på sätt att kompensera förlorarna.rnrnu003c/divu003ernu003c/divu003e