NE Nationalencyklopedin AB

Digitala läromedel ger särskolan värdefull flexibilitet

I grundsärskolan går elever med vitt skilda förutsättningar för inlärning.  Med hjälp av digitala läromedel kan lärarna anpassa innehållet för varje enskild elev, som också kan vara delaktig i sin egen lärprocess. IKT-pedagogen Ingela Ström ser också digitala läromedel som ett sätt att vägleda särskoleelever in i det digitala samhället.

Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning. Läroplanen är anpassad och uppdelad i två olika delar: grundsärskola, med samma ämnen som vanlig grundskola men där inlärningsnivån på högstadiet ungefär motsvarar mellanstadiet, och träningsskola för de med lite större utmaningar, där man läser fem ämnen.

Våra elever kan ha mer eller mindre kognitiv funktionsnedsättning och dessutom tilläggsdiagnoser som exempelvis autism. För oss är det värdefullt med flexibla lösningar eftersom det finns en mycket stor variation i elevernas behov", säger Ingela Ström som är speciallärare och IKT-pedagog på Öjersjö grundsärskola i Partille utanför Göteborg.

Kombinera digitala verktyg och kunskap

Hon undervisar i en grundsärskoleklass årskurs 7–9 och är IKT-pedagog för hela särskolan i Partille kommun med 40–50 elever från årskurs 1–9.

”När jag började arbeta på grundsärskolan 2003 hade vi ett par stationära datorer i varje klassrum, mest för ordbehandling, att googla efter fakta eller använda enkla program med färdiga övningar där man tränade olika saker.”

Ingela Ström anser att hela Partille kommun genom åren legat i framkant vad gäller IKT och tidigt satsat på att få ut digitala verktyg på skolorna i kombination med utbildning.

”Detta har varit ett vinnande koncept. Självklart finns det alltid utvecklingsområden överallt, men generellt ligger vi inom skolkommunen långt framme i den digitala utvecklingen. Både när det gäller teknik och innehåll, men framför allt när det gäller arbetssätt – att man sätter in verktygen i ett större sammanhang. Det finns ett starkt nätverk bland skolorna, och där har vi som särskola ingått precis som alla andra.”

Alltid utgå från elevens behov

Utvecklingen inom digitala läromedel har gått från färdiga övningar där man repeterade saker, mer som lärandespel, till att mer erbjuda olika verktyg i ett bibliotek av möjligheter att anpassa undervisningen med.

”I dag handlar det inte så mycket om verktyget i sig utan om vad eleverna behöver lära sig. Sen gäller det att pussla ihop olika delar för att skapa förutsättningar för detta. Är målet exempelvis att resonera kring kritiskt tänkande letar man efter material kring det och sätter ihop delar för att möta just de behoven. Vi använder i stort sett aldrig ett färdigt paket utan behöver ett bibliotek att kunna plocka ur för att skräddarsy lärprocessen.”

Ingela Ström berättar att de inom särskolan prioriterar att använda hjälpmedel som kan medverka till att stärka kommunikation, främst i fråga om utrustning som olika typer av digitala enheter, men även när det gäller digitala plattformar, läromedel, appar och liknande.

”Kommunikation är ett fokusområde för våra elever, och huvudfrågan är hur jag kan hjälpa min elev att stärka sina kommunikativa förmågor. Där finns det smarta digitala verktyg att plocka från, så att eleven kan vara med och skapa sin egen lärsituation genom att själv kunna tydliggöra, få hjälp att förstå och komma ihåg genom exempelvis bildstöd eller få någonting uppläst – på flera olika nivåer. Att möjliggöra och ge stöd för lärande på detta sätt är särskilt gynnsamt för våra elever och svårt att åstadkomma i en analog miljö.”

Uppskattar NE:s upplägg och neutrala tilltal

Hon vill också kunna vara fri att skapa sitt eget digitala material och uppskattar därmed när verktygens innehåll inte är alltför statiskt och tillrättalagt.

”När jag behöver gå in och skapa olika typer av stöd som är anpassade för specifika elever fungerar läromedel från NE väldigt väl. NE erbjuder ett bra utgångsmaterial som är väl lämpat för just de behov vi har. En annan sak som särskiljer NE:s läromedel är att de även på relativt enkla nivåer också kan användas av äldre elever. Mina högstadieelever behöver inte känna sig klappade på huvudet, eftersom innehållet inte är barnsligt utan tilltalar dem på ett mer neutralt sätt när det gäller sådant som exempel, bilder, filmer och liknande. Detta är mycket värdefullt för oss och svårt att hitta på annat håll. Eleverna är väl medvetna om sin ålder och vill inte bli behandlade som barn bara för att de har särskilda utmaningar.”

Vägleda eleverna i det digitala samhället

Inom särskolan ser man det också som en viktig uppgift att inkludera eleverna i utvecklingen av det alltmer digitaliserade samhället.

”Våra elever är på många sätt inte annorlunda från andra elever. Vi lever alla i en digital värld, där det i dag är lika naturligt med en dator som det tidigare var med ett skrivhäfte. Och vi har ju sett att just personer som gått på särskola riskerar att känna sig utanför senare i livet, så vi försöker vända på det och göra våra elever väl hemmastadda i och förberedda för den digitala världen. Detta känns som en viktig del av vårt uppdrag och är någonting som vi arbetar målmedvetet med varje dag”, säger Ingela Ström.

Läs mer om NE:s digitala läromedel