NE Nationalencyklopedin AB

Digitaliseringens utmaningar och påverkan på skolan

I Skolverkets nationella strategi för skolans digitalisering är ett av fokusområdena digital kompetens för alla i skolväsendet. Men vilka utmaningar finns det och hur påverkar digitaliseringen skolan? Hur ser det ut för en grundskollärare i dag?

Att lära när eleverna lär sig

Elizabeth Francis Mieres är lärare på Nynässkolan i Gävle. Hon undervisar elever i åk 6–9 i spanska och idrott och hälsa, och hon använder sig dagligen av digitala lärresurser, bland annat NE:s ordböcker. När NE når Elizabeth Francis Mieres på telefon för intervjun befinner hon sig på en skolkonferens om just ämnet digitalisering.

Enligt Elizabeth Francis Mieres har det varit en utmaning både att börja tänka digitalt och att implementera de digitala läromedlen.

– Från början visste jag inte hur jag skulle kunna använda digitala läromedel alls. Jag fick navigera och lära mig samtidigt som eleverna lärde sig. Men man måste börja någonstans, kunskap är ju en slags resa. Och just NE:s läromedel tycker jag fungerar väldigt bra, med snabb återkoppling om man fastnat i något, säger hon.

Tid och resurser skolans största utmaningar

De största utmaningarna är egentligen samma som de alltid varit: tid och resurser, menar Elisabeth Francis Mieres. I strategins avsnitt om Likvärdig tillgång och användning står det ”Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.” Men hur fungerar det i praktiken i dag?

– Man måste förbereda sig rejält och läsa mycket när man undervisar, och att förbereda sig kräver tid. Sedan måste man också kunna variera undervisningen och själv förstå de digitala läromedel man ska använda med eleverna. Och här kan det bli svårt för de elever som tycker att skolan är svår överlag, säger hon.

Anpassa hastigheten efter varje elev

Att inte alla elever tycker att skolan är lätt och kul är inget nytt, däremot att det krävs mycket tid och resurser av lärarna för att kunna guida varje enskild elev som stöter på digitala hinder.

– När jag frågar eleverna hur de tycker att det går med våra digitala läromedel säger de flesta att det är ”svårt men kul”. Och ”man måste söka informationen själv, det är som en labyrint”. Men alla tycker inte att det är kul. Eleverna som kämpar mest med skolan ska man inte kasta in i digitala läromedel för snabbt. Då går de vilse och kommer inte vidare.

Avsätt tid för utbildning

Hon saknar möjligheten att ha en riktig utbildning i hur de digitala läromedlen fungerar.

– Att bara förklara under en dag eller några timmar räcker inte. Ny information behöver man upprepa, systematisera och nöta in. Vi lärare saknar en schemalagd digital fortbildning. Vi har för lite kompetens för att kunna guida elevernas i att utveckla sin digitala kompetens. Dessutom är eleverna så beroende av att hålla sig informerade, vissa har svårt att hålla fokus från sociala medier som kanske dyker upp medan de arbetar med annat, säger Elizabeth Francis Mieres.

Att våga viktigaste tipset

Det viktigaste tipset till de som vill arbeta mer digitalt i skolan är att våga.

– Våga göra misstag, våga ta dig fram och utmana dig själv. Jag är 42 år och min generation hade bara böcker, papper och penna. Nu gäller det att våga vara öppen och ta sig fram.

Bättre förr?

Men det är inte alla som vill eller vågar. Av 45 lärare på skolan där Elizabeth Francis Mieres arbetar är det bara få som regelbundet använder digitala läromedel i undervisningen.

– En del tycker att det var bättre förr och att det borde vara ordning och reda i klassrummet. Nu ska de gå in på NE, klicka på ordböckerna och sedan kanske eleven ställer en fråga i Snapchat. Det är ingen ordning, menar man.

På Nynässkolan i Gävle får alla elever en egen ipad, och Elizabeth Francis Mieres tycker att dessa ska komma till användning. Dock anser flera lärare att det funkar bättre analogt.

– Många känner att de inte blivit tillfrågade eller konsulterade i den här processen, att detta bara tvingats på dem. Den känslan kan göra att man blir extra motsträvig, säger hon, och tillägger att hon delvis kan förstå känslan, men att det blir lättare om man förhåller sig positivt.

– De flesta lärare vill göra mer men saknar rätt kompetens, och då förlorar de lusten att lära ut. Jag tycker också att det är en utmaning att jobba med digitalisering, men det är en realitet nu. Det kan man inte blunda för, säger Elizabeth Francis Mieres.

Lästips!

Här kan du läsa den nationella strategin i sin helhet.

Läs vår artikel med Maria Glawe - hållbarhet och lärande.

Köp eller prova våra digitala läromedel