NE Nationalencyklopedin AB

En nypa socker piggar upp språkundervisningen

Med hjälp av språkhistoriska inspel kan språkundervisningen ”sockras” för att bli mer intressant och stimulerande för både elever och lärare. Metoden har initierats av Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs universitet, och fått stort positivt gensvar ute bland lärare.

Ingmar Söhrman

Många språklärare har under sin utbildning läst språkhistoria på universitetet och tyckt att det varit en spännande del av språkstudierna, men sedan inte haft någon naturlig väg att föra denna kunskap vidare i själva språkundervisningen. Man kanske inte har övervägt möjligheten eller tror att detta blir för avancerat i grundskolan och på gymnasiet. Professor Ingmar Söhrman vill dock öppna upp frågan och inspirera lärare att prova detta.

”Språkundervisning kan ju många gånger bli lite repetitiv och tråkig, när man går strikt efter läroböcker och ska igenom glosor och grammatik. Då är det en utmärkt idé att lägga in lite språkhistoria mellan varven, för att ge lite mer fart och färg och även skapa ett sammanhang för språket. Känna att språket är en spegel av historien.”

Både lärorik och stimulerande språkundervisning

Det är viktigt att lägga det på rätt nivå, så att det inte blir svårt och ställer nya krav på eleverna. Som lärare ska man bara plocka in små glimtar som lyfter blicken, med olika moment på rätt ställen, för att lotsa eleverna att se samband och låta dem vara med och skapa sin egen kunskap. Det kan handla om ords eller ortnamns ursprung eller varför vi har vissa lånord och lånade begrepp.

”Ett tydligt exempel är att prata om att olika prefix och suffix faktiskt har en betydelse och man med hjälp av dessa kunskaper kan koda av nya ord utan att man behöver slå upp deras betydelse.”

Ingmar Söhrman påpekar att det även blir roligare för lärarna:

”Det här ger också en stimulans för lärarna. Det blir helt enkelt roligare att undervisa när man kan dela med sig av sådant man själv tycker är spännande. På så vis blir även eleverna engagerade och nyfikna på att veta mer. Sedan kan man uppmuntra eleverna att söka mer information på egen hand, och det blir då ett naturligt sätt för dem att söka information på nätet på andra språk än engelska. Cirka hälften av allt som finns på nätet i dag är på engelska, men särskilt spanska och arabiska växer snabbt, så det här ger inträde till så mycket mer.”

Se språkliga samband i både tid och rum

Ingmar Söhrman berättar att man kan lyfta upp olika geografiska regioner och knyta namn och begrepp till språkhistoria och på så vis ge lite bakgrund till ett större sammanhang för eleverna.

”Låt oss säga att vi pratar om spanska städer och så kommer vi till Zaragoza och frågar oss varför det heter så. Kanske finns det något hebreiskt eller arabiskt i botten, men så visar det sig att det är latin. Jaha tänker eleverna och så glömmer de inte det. Eller att namnet Paris kommer från ett folk som kallades parisi. Eller så pratar vi om huruvida Aachen och Aix-en-Provence kan ha samma ursprung rent ordmässigt. Det finns massor av intressanta saker att lyfta upp, som gör att eleverna blir engagerade och får kunskapen att fastna i minnet. ”

”I engelskan är det genomgående så att djuren har engelska namn när de lever, men så fort man ska äta dem så får de franska namn. Det här beror på att England länge var under fransk dominans genom hertigen av Normandie som blev kung av England och man pratade franska vid det engelska hovet. Då kanske man som elev tycker att det här är intressanta berättelser och kommer ihåg de här orden på ett helt annat sätt.”

”Annan kuriosa är exempelvis historien om hur det klassiska fotbollslaget Boca Juniors i Buenos Aires valde blå/gula dräkter när alla andra bar svart/vita. Varför då? Jo de ville skilja ut sig från de andra lagen, och någon sa att vi väljer färgerna på flaggan på den första båten som kommer in i hamnen. Och det ska då ha varit en svensk båt. Sådana historier glömmer folk aldrig.”

”Det är också roligt att lyfta fram det skandinaviska ursprunget i engelska ord, och ortnamn, och visa att det finns band som skapats av händelser genom historien. Och att man i Västsverige har ett mycket större inflöde av engelska personnamn, som Glenn, Tommy, Kent, Sonny, vilket berodde på sjöfarten. Sånt tycker alla är roligt att höra.”

Verktyg för att förstå världen

Ingmar Söhrman har varit ute en hel del i skolsammanhang och pratat om sin metodik och fått stort positivt gensvar. Han menar att många lärare blir entusiastiska inför möjligheten att kunna använda kunskap som de parkerat någonstans i hjärnan. Och att man ska se det som ett verktyg för att öppna nya portar och göra undervisningen mer varierad och stimulerande – om man tycker att det verkar intressant.

”Förutom bättre språkkunskaper kan ju det här ge eleverna fler dimensioner när det gäller att förstå hur allt hänger samman, både bakåt i tiden och sånt som händer på olika platser i dag. Det blir ytterligare ett sätt att förstå lite mer av världen.”

Läs mer om NE:s digitala läromedel Spanska 6-9