NE Nationalencyklopedin AB

Faktakoll – räcker det att lära sig att googla?

Är ett ökat fokus på rena faktakunskaper vägen framåt för dagens skola? Mikael Bruér, SO-lärare och författare, menar att det inte räcker att lära ut förmågor som att inhämta och analysera information, utan att man måste börja med att bygga en stabil grund av faktakunskap. En förutsättning för detta är läromedel som erbjuder ett gediget, faktagranskat innehåll.

I svensk skolpolitisk debatt syns två inriktningar. En är att eleverna ska lära sig olika förmågor för att själva kunna söka och skapa kunskap, starkt driven av nätets alla möjligheter. En annan är det som kallas kunskapsrörelsen – där man menar att eleverna måste etablera en stabil plattform av reell faktakunskap för att sedan kunna bygga vidare med olika lager av mer avancerad kunskap.

Fokus på förmågor lämnar elever i sticket

”Jag var färdigutbildad lärare 2003 och under min utbildning blev vi matade med att eleverna ska söka sin egen kunskap. Jag var kritisk redan då mot att fokusera så mycket på generiska förmågor. Man märker ganska snabbt att detta inte fungerar så bra, särskilt när det gäller elever som har det lite tuffare”, säger Mikael Bruér som är SO-lärare, författare och föreläsare inom frågor som rör SO-ämnen och digitalisering samt utvecklar nationella prov i historia.

”Om man hårdrar det kan man säga att man mest lär eleverna att googla och leta fram förlagor som de sedan mer eller mindre skriver av.”

Mikael Bruér menar att man måste tänka tvärt om. Att om eleverna ska lära sig att förstå saker måste man börja med faktakunskaper.

”Hårda fakta och kunskap om relevanta begrepp måste vara steg ett. Det ger en bra grund att stå på för att utveckla en mer abstrakt, övergripande kunskap och förståelse. Man kan inte föra ett resonemang om någonting alls utan en viss faktakunskap, för då blir det bara innehållslöst babbel.”

”Sen gäller det såklart att inte landa för mycket i faktainlärning. Då hamnar vi tillbaka i det vi brukar kalla korvstoppning, vilket inte leder framåt i sig själv. Man måste balansera de här två perspektiven mot varandra och som lärare jobba med att göra faktakunskaperna levande”, säger Mikael Bruér.

Ser både möjligheter och utmaningar med digitala läromedel

I dag finns en uppsjö av läromedel att tillgå och det kan vara svårt att välja. Det är många aspekter som ska vägas in, och när det gäller digitala läromedel är det lätt att förlora sig i olika typer av funktionalitet. Mikael Bruér pekar på att det därför är ännu viktigare att se till faktainnehållet när det gäller digitala läromedel.

”Generellt sett är läromedel inte särskilt bra på det här, utan det handlar mycket om att förenkla, med stor betoning på att öva upp förmågor. I mina granskningar av de SO-läromedel som finns på marknaden har jag dock hittat ett fåtal som klarar av att balansera de olika aspekterna.”

”NE:s läromedel står sig mycket bra, och är ett av få som jag tycker håller måttet hela vägen. Det finns också en otrolig vinst när det gäller kopplingen till uppslagsverket, vilket är en superbra funktion som hjälper eleverna att utveckla sin egen faktakunskap”, säger Mikael Bruér.

Själv väljer han helst ett ganska stofftungt läromedel och tycker att de andra bitarna – hur man väver in eller bygger ut och använder fakta – är en del av hans yrkeskunnande.

”Det är där jag kan göra skillnad som lärare, men det blir extremt mycket svårare utan ett riktigt bra läromedel som ger tillgång till faktainnehållet.”

Viktigt att läromedlet bygger på gediget faktainnehåll

Frans af Schmidt utvecklar läromedel inom SO-ämnen på NE. Han framhäver att NE:s läromedel är unika på så sätt att de fokuserar på faktainnehållet samt drar nytta av förlagets stora databas.

”En del lärare menar att ett läromedel framför allt ska ge uppslag till klassrumsaktiviteter och att innehållet inte är så viktigt, för det kan man hitta var som helst på nätet. Då kan man faktiskt diskutera om inte vi som föräldrar och medborgare har rätt att ställa krav på att läromedlen är gediget faktagranskade och håller hög kvalitet även när det gäller innehållet”, säger Frans af Schmidt.

Utöver ett starkt fokus på själva faktainnehållet i varje enskilt läromedel är förlagets enorma uppslagsverk integrerat i alla NE:s produkter – med länkar, vidareläsning och fördjupning. På så sätt ger läromedlen tillgång till ett närmast oändligt kunskapsinnehåll, där elever själva enkelt kan gå vidare och fortsätta bygga sin egen faktaplattform.

FAKTARUTA

Dags att damma av Blooms taxonomi

Kunskapsrörelsen vilar till viss del på en teori som den amerikanske utbildningspsykologen Benjamin Bloom lanserade på 1950-talet – kallad Blooms taxonomi. Den går ut på att lärande utvecklas i etapper, där varje steg måste gås igenom innan man kan gå vidare till nästa.

  1. Minnas – ta till sig och memorera fakta.
  2. Förstå – förstå fakta med egna ord.
  3. Tillämpa – använda kunskapen i olika sammanhang.
  4. Analysera – se samband mellan delar och helhet.
  5. Värdera – bedöma och dra egna slutsatser.
  6. Skapa – se nya mönster och strukturer.

 

Läs mer om NE:s  läromedel i Samhällskunskap:

Samhällskunskap 4-6

Samhällskunskap 7-9

Samhällskunskap Gymnasiet

Ta del av mer intressant läsning om undervisning – följ NE Skola på Facebook

Läs mer om NE:s digitala läromedel och tjänster för skolor