NE Nationalencyklopedin AB

Forskning ifrågasätter filterbubblorna

Filterbubblor förs ibland fram som en förklaring till en del tendenser i samhället, bland annat varför vissa personer utvecklar extrema åsikter och till den allt hårdare tonen på nätet. Men hur ligger det till egentligen? Har vi generellt sett ett snävare inflöde av information i dag än tidigare? NE frågade Annika Bergström, medieforskare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Teorin om filterbubblor utgår både från idén att vårt eget aktiva sökande efter information skulle resultera i ett snävt urval som bara bekräftar det vi redan tycker - och att uppfattningen att plattformarnas algoritmer bara visar oss sådant innehåll som är i linje med vår världsbild, baserad på vår tidigare nätaktivitet.

"Jag har inte sett någon studie som stödjer filterbubblornas existens och inom forskningen är man rätt överens om att de inte finns. Det är andra aktörer som för fram detta, som politiker, journalister och opinionsbildare. Visst är det så att människor aktivt väljer vänner, medier, innehåll, filmer och musik de gillar och känner sig bekväm med, men så har det alltid varit. Och här är vi olika. En del vill bara bli bekräftade medan andra vill ta del av flera olika perspektiv. Forskningen visar att vi agerar ungefär likadant på nätet som i andra sammanhang. Vi blir inte plötsligt en annan typ av människa", säger Annika Bergström.

Medielogik och moralpanik

Men varför har då idén om filterbubblor fått ett så starkt genomslag? På flera håll i debatten förs de fram som ett helt etablerat svar på en mängd komplicerade frågor, utan att ifrågasättas, och ofta från röster vi vant oss vid att lyssna på i samhällsdebatten.

"Ibland dyker det upp buzzwords som får ett oerhört fäste. Skälen är säkert flera men två viktiga anledningar är att medierapportering har sin egen logik och lätt hakar på nya uttryck och fenomen – och att vi ibland kan drabbas av en storts moralpanik inför nya företeelser. Vi är rädda för sånt vi inte riktigt förstår och kan då uppleva det som ett hot", säger Annika Bergström.

Den forskning som Annika Bergström genomfört har gått ut på att titta på varifrån människor hämtar sin information, genom både intervjustudier och enkätstudier. Resultaten visar att nätet snarare bidrar till att vidga människors synfält, genom att på ett enkelt sätt ge tillgång till flera plattformar, källor, nätverk och olika typer av information. Exempelvis uppger ungdomar att de genom sociala medier får nyheter de inte skulle tagit del av annars.

"De flesta lever ju inte isolerade i sin egen lilla värld, och det är samma sak på nätet. Vi har vänner av olika slag och vänners vänner. Det flödar in en massa information och vi får hela tiden nya saker längs vägen. Det går inte riktigt att skärma av sig. Lever man ett någorlunda vanligt liv så kommer man automatiskt i kontakt med ett större spektrum av källor i dag", säger Annika Bergström och fortsätter: "Dessutom kan vi enkelt följa varje impuls att ta reda på mer – hos exempelvis en stor mängd nyhetsförmedlare, all information från organisationer, myndigheter, från opinionsbildare inom olika områden och så vidare. Allt bara några få klick bort."

Hårt nätklimat och bristande källkritik

Röster har höjts för att filterbubblor skulle kunna utgöra ett hot mot demokratin, genom att människor inte skulle nås av ett brett urval av röster och perspektiv, men Annika Bergström understryker att så inte är fallet.

"Jag kan absolut inte se att demokratin skulle vara hotad av några filterbubblor. Är det någon aspekt av nätet man ska titta på är det snarare det hårda klimatet. Om personer av rädsla för hot och hat inte vågar göra sin röst hörd är detta förstås en risk för demokratin."

Annika Bergström lyfter också fram vikten av källkritik.

"En annan oerhört central fråga i detta enorma informationsflöde är källkritik. För att kunna ta till sig och förstå all denna information på ett nyanserat sätt behöver alla människor, inte bara barn och unga, utveckla ett källkritiskt förhållningssätt. Så problemet är snarare att vi måste lära oss att hantera dessa stora mängder information från olika håll än att vi exponeras för ett snävt och bekvämt urval", säger Annika Bergström.