NE Nationalencyklopedin AB

Har du koll? Nio trender inom digitala läromedel

När det gäller användning av digitala läromedel i skolan står vi mitt i ett intensivt utvecklingsflöde, och då kan det vara svårt att se de stora penseldragen. NE gör här en sammanfattning av trenderna, baserad på observationer och initierade rapporter i ämnet. Känner du igen dig i beskrivningen?

När vi lägger örat mot marken kan vi höra stor entusiasm inför alla nya möjligheter när det gäller digitalisering av skolan, men också ana en viss osäkerhet inför vilka saker man ska satsa på. För det är ju trots allt svårt att göra allt på en gång. På SETT-dagarna i Stockholm (Scandinavian Educational Technology Transformation) pratades det exempelvis mycket om källkritik och nyhetsvärdering i digitala flöden, mer fjärrundervisning, individualisering av undervisning med digitala läromedel och virtuell språkinlärning. En annan källa till värdefull överblick är studien 2015 NMC Technology Outlook: Scandinavian Schools, som sammanfattar vad 60 skandinaviska experter gett utryck för – i nio övergripande trender:

Snabba trender – som redan är här

  • Digitala prov. Vi har redan sett en ökning av digitala prov, vilket är en naturlig följd av att alltmer lärande sker och finns tillgängligt online. I Norge och Danmark har man sedan flera år tagit det digitala steget även när det gäller nationella prov, och i Sverige undersöker man möjligheterna att göra detsamma.
  • Lärarens roll i förändring. Allt oftare ses också på en omvärdering av lärarens roll, vilket framför allt blir tydligt i flipped classroom, som vänder på arbetssätten när det gäller vad som kan göras hemma respektive i klassrummet. Lärare förväntas i ökande utsträckning vara skickliga inom en mängd olika teknikbaserade metoder för leverans av innehåll, stöd och bedömning, och att fungera som vägledare för elevernas digitala utveckling.
  • Eleverna producerar innehåll. I full gång är också utvecklingen mot att eleverna inte bara är digitala konsumenter utan även producenter. Kreativiteten flödar, och på skolorna skapas mängder av material i form av videor, poddar, appar, e-böcker och annat.

Trender som är hyfsat på gång

  • Ökad delning av digitalt innehåll. Alltmer interaktion mellan lärare och elever sker i forum online och genom ökad delning av digitalt material, ofta i form av film eller ljudfiler. Detta ger ett paradigmskifte som suddar ut gränserna mellan formellt och informellt lärande.
  • En mer flexibel skolmiljö. Den fysiska skolmiljön genomgår också en omvärdering, då digitalt lärande skapar andra behov rent lokalitetsmässigt. Metoder där elever lär ämne för ämne medan alla tittar framåt mot läraren anses av många vara ålderdomliga. Nu går vi mot mer flexibla och aktivitetsbaserade utrymmen.
  • Datadriven kunskap. Stora datamängder som genererats i lärsituationer kan användas för att få helt nya insikter om hur lärande fungerar. Därmed får man också datadriven kunskap kring hur man ska förbättra och individanpassa lärupplevelsen ytterligare.

Trender på lite längre sikt

  • Nya yrkesroller inom skolan. Att skolor blir mer öppna för att integrera teknik och digitalt lärande i utbildningen öppnar också dörrar för att involvera nya yrkesroller inom skolan. Det behövs experter inom exempelvis IT och från näringslivet. Dessa blir aktiva i skolan när det gäller att utveckla och implementera digitalt material samt att förbereda eleverna för vidare studier eller arbetsliv.
  • Hybridlärmiljöer. Lärare kommer att behöva börja använda elevernas befintliga digitala kunskap och närvaro och integrera den i läraktiviteterna. När man skapar den typen av hybridmodeller kan man använda den fysiska och den virtuella lärmiljön fullt ut. Lärare kan då individanpassa lärupplevelsen och engagera eleverna bredare. Hybridmodellerna kan möjliggöra för eleverna att använda skoldagen för grupparbete och projektbaserat arbete, medan digitalt lärande kan ske på övrig tid.
  • Digitala enheter kommer att fortsätta att utvecklas påverkar därmed förutsättningarna i skolan. Datorer blir ständigt mindre, lättare och bättre uppkopplade, medan smarta mobiler och plattor erbjuder allt fler möjligheter och allt bättre gränssnitt. Alla enheter är uppkopplade till ett ekosystem av molnbaserade appar, som kan laddas ner och användas omedelbart.

Utmaningar för framtidens digitala skola

Som våra största utmaningar ser de 60 experterna i studien bland annat att integrera teknikutvecklingen i lärarutbildningarna och att hitta vägar för att säkerställa en bred digital kompetens bland verksamma lärare. Nya synsätt kommer också att krävas när det gäller att plocka in kunskap från andra delar av samhället och dra nytta av den i skolan. I den yttersta förlängningen ställs också frågan kring hur skolor ska behålla sin relevans när alltmer utbildning finns tillgänglig online för alla, när som helst och var som helst. Och det kan ju vara ett intressant perspektiv att lyfta blicken och fundera över.

Lästips!

Vill du lära dig mer kan du fördjupa dig nedan:

Läs om datorstödd undervisning i NE:s uppslagsverk

Läs mer om NE:s digitala läromedel