NE Nationalencyklopedin AB

Hårda och mjuka fakta inför valet 2018 – nu är NE redo

Nu trappas valkampanjandet upp – och därmed också behovet av faktabaserad kunskap. Att 2018 är ett valår har märkts tydligt även på NE:s samhällsredaktion. Hur arbetar man för att erbjuda ett uppdaterat och heltäckande uppslagsverk och hur navigerar man rätt bland grynnor och skär? Vi frågade Sanna Trygg och Anders Jönsson, som båda ingår i samhällsredaktionen på NE.

På det moderna kontoret med utsikt över Malmös hamninlopp har det varit en aktiv tid. Arbetet med att uppdatera NE inför årets val har pågått i över ett år, och nu börjar man se att allt faller på plats.

Det här är ett stort projekt som är viktigt för oss. I dagens debattklimat, där fakta och kunskap verkligen efterfrågas, utgör NE en stabil stomme. Välinformerade medborgare är en av de viktigaste nycklarna till en fungerande demokrati”, säger Sanna Trygg.

Rätt fakta för bra undervisning kring valet

NE är Sveriges i särklass främsta uppslagsverk baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet. Uppslagsverket har över 200 000 faktagranskade uppslagsord, som arbetats fram av 4 500 ämnesexperter och en sakkunnig redaktion. Fakta uppdateras kontinuerligt och nya uppslagsord läggs till.

Vår ambition är att vara relevanta innan någonting händer, under tiden det händer och efter att det händer. Vi har jobbat aktivt med innehållet inför alla stora och större val i världen under de senaste åren, men det svenska valet står förstås i en klass för sig. Här höjer vi ambitionsnivån ytterligare för att ge alla skolor ännu bättre och ännu mer uppdaterat material inför valet”, säger Anders Jönsson.

Från politiska partier till begrepp och ideologier

Han berättar att arbetet inför valet 2018 startade med att de gick igenom alla de politiska partierna, där det givetvis redan fanns långa artiklar, men dessa har gåtts igenom, uppdaterats, fått ny struktur och ibland ny språkdräkt. Sedan har redaktionen valt att jobba vidare med vissa centrala grepp.

Nästa steg är centrala valfrågor. Där lägger vi örat mot marken för att försöka avgöra vad som kan vara relevant för exempelvis en sjundeklassare i det här valet. För man är ju inte intresserad av riktigt samma saker i olika åldrar.”

”Vi fokuserar på dem som är lite yngre och fortfarande går i skolan. Då kan det handla om sådant som jämställdhet, klimat, flykting- och migrationsfrågor, som vi vet att man diskuterar mycket ute i skolorna.  Sedan jobbar vi även igenom sådant som de politiska ideologierna, som förstås också står i fokus under ett valår.”

Strikta rutiner och dialog med experter

NE står för objektivitet, trovärdighet och faktakontroll, vilket ställer höga krav på arbetsprocessen. När det gäller att säkerställa en så hög nivå av objektivitet som möjligt är man extremt noga med att använda mycket meriterade skribenter. I NE:s stab ingår Sveriges främsta akademiska skribenter. Sedan kommer redaktörerna in med sin erfarenhet och starka förankring i vad NE ska vara.

Vi har strikta rutiner genom hela processen fram till färdig artikel – kring faktagranskning, hur många som läser, hur många som korrekturläser och så vidare. Vi för ett väldigt konstruktivt samtal på hög intellektuell nivå med många parter längs vägen”, menar Sanna Trygg.

Maskineriet kring arbetet är ganska rigoröst – för vi får ju inte ha fel! Det är ovanligt att vi fattat ett beslut om publicering utan att ha haft ett grundligt resonemang först – ska vi exempelvis skriva Burma eller Myanmar, och hur gör vi med erkännandet av Palestina? Sådana frågor resonerar vi grundligt om innan någonting publiceras.

Stort fokus på ämnen folk pratar om

Sanna och Anders upplever att det finns ett sug efter fakta och kunskap hos människor, en vetgirighet, samt en diskurs i samhällssamtalet där det pratas om desinformation och värdet av källkritik, särskilt bland unga människor.

Målet för NE är att vad man än söker efter ska man hitta värdefullt material.

Känsliga ämnen lägger vi ner väldigt mycket tid på, fortsätter Sanna Trygg. Det är vårt uppdrag och ansvar att reda ut sådant som folk pratar om och som diskuteras i det offentliga samtalet. Det kan röra sig om aktuella begrepp som mansplaining, metoorörelsen, välfärd, den svenska modellen, härskartekniker eller signalpolitik. Vi försöker reda ut saker, både här och ute i världen. Vad var det egentligen som hände, och vad händer nu?  Hur beskriver vi detta bäst?”

Både lång och enkel version av artiklar

Många artiklar i NE har en lång version som är ganska omfattande samt en version med enklare meningsbyggnad, rak ordföljd och utan förkortningar. Den är tänkt för de lite yngre eller de som av andra skäl har svårt med ett mer avancerat språk, exempelvis personer som inte har svenska som modersmål.

Där har vi när det gäller de politiska biografierna och partiartiklarna verkligen försökt få dem begripliga och sätta dem i ett sammanhang, både i en historisk och en samhällelig kontext. Det kan handla om sådant som att man ska få hjälp att förstå hur Tjernobylolyckan spelade in i Miljöpartiets politiska program och deras efterföljande framgångar. Det är viktigt att eleverna inte bara får veta vad som händer utan även varför det händer.”

Här kan du läsa mer om uppslagsverket