NE Nationalencyklopedin AB

Hjärnan och digitaliseringen – så hanterar du utmaningarna

Samhället går snabbare och vi förväntas vara tillgängliga allt större tid på dygnet. Vi har informationsflödet i våra telefoner från uppvaknandet till insomningen och vi är bara ett klick ifrån att jämföra oss med någon annan. Hur påverkas våra hjärnor av den digitala stressen och hur kan vi hantera den?

På Stressmottagningen i Stockholm möter vi Kerstin Jeding, legitimerad psykolog, fil.dr och VD. Hon menar att det är svårt att säga hur vi påverkas av digitaliseringen eftersom den kommit så plötsligt ur ett evolutionärt perspektiv.

– Vi har alltid reagerat med misstro mot omvälvande innovationer. När tåget kom pratade man om ”tågdöden” – klarar vi att färdas i 40 km/h eller kommer vi att få en stark ångestreaktion senare?

Det vi vet om hur hjärnan påverkas är alltså det vi märker av redan i dag.

– Det är framför allt en intensifiering i allmänhet och att vi sällan tar mentala pauser. Vi lever med konstant stimulans och agerar som om vi hade kroppsarbetat hela dagen. Vi lägger oss ned och matar hjärnan med mer stimulans när vi tvärtom skulle uppleva vila om vi tränade eller befann oss i naturen, säger hon.

Slösurfande ett naturligt flyktbeteende

Det är lätt att tro att slösurfande kan vara positivt för oss eftersom vi kopplar av från tankar på jobb, på obehag eller från tristess, men Kerstin Jeding menar att även det mest slöa och oengagerade surfandet är ett arbete för våra hjärnor.

– Om vi bortser från den psykologiska aspekten – att vi ägnar oss åt ett flyktbeteende – så utsätter vi hjärnan för mer stimulans än den verkar klara av, i alla fall om man tittar på de som kommer till oss på Stressmottagningen. Eftersom en stressad hjärna inte fungerar som den ska kan du själv inte förstå att du behöver koppla av och hur.

Då vi alla befinner oss mitt i detta är det svårt att bedöma om vi tål det och hur väl vi tål det, menar hon.

– Det har kommit rapporter om att vi tittar på mobilskärmen i snitt 500 gånger per dag. Hjärnan gillar stimulans så det är som ett barn med en godisskål. Vi kan inte sluta äta förrän vi får riktigt ont i magen, för det är gott även om vi ätit för mycket.

Stress gör oss sämre på att undvika stress

Typiska tecken på stress är försämrade minnesfunktioner, svårigheter att fatta beslut och försämrad koncentrationsförmåga. Och ju sämre vi mår, desto troligare är det att vi försöker undvika att tänka på det. Detta är en helt normal reaktion, menar Kerstin Jeding.

– Det är en skyddsmekanism. Vi flyr från psykisk smärta på samma sätt som från fysisk. Om vi trampar på krossat glas kliver vi genast undan. Men vår hjärna är oerhört komplex och kan frammana obehag även om det inte finns där. ”Tänk om detta skulle hända?”

En plats i flocken är säkrad överlevnad

Vår föreställningsförmåga ställer alltså till det för oss i det digitaliserade samhället där vi har konstanta möjligheter till stimulans och feedback. Att ingå i flocken betyder överlevnad för våra hjärnor, menar Kerstin Jeding.

– Vi är flockdjur och rädda att bli av med vår plats. Det gör oss till sociala djur med många fördelar men det är också jobbigt. En skolelev kanske upplever att den måste kolla mobilen innan den ska sova, annars är den inte med i det sociala livet. Om man då ser att ingen gillat ens inlägg eller att någon rentav skrivit något negativt om en påverkas man kraftigt.

Men om våra hjärnor är utformade som att vi är flockdjur som söker snabba kickar och undviker obehag – hur ska vi då kunna göra annorlunda?

Hur ska vi hantera digitaliseringen?

Det första vi behöver göra, enligt Kerstin Jeding, är att börja fatta medvetna beslut.

– Hjälp dig själv genom att ta reda på hur just du kan hjälpa just dig. Om det finns saker du egentligen hellre vill göra så kan du titta på statistik över hur mycket tid du tillbringar framför en skärm. För de flesta är det hårresande hur mycket tid som bara försvunnit. Välj i stället medvetet en annan typ av stimulans eller vila.

Vissa lägger mobilen i ett annat rum, stänger av den eller sätter ett längre kodlås på den så att de hinner välja, innan de plötsligt upptäcker att ännu en timme gått. Kerstin Jeding tipsar om att fråga sig själv:

– Behöver just jag mobilfri tid eller kan jag tvärtom boka in mobiltid?

Möt obehaget och få bättre relationer

En risk med ett nytt förhållningssätt till mobilen är att tillvaron blir mer regelstyrd i stället för flexibel, men det kan behövas i en övergångsperiod, tror Kerstin Jeding. Många av oss har lärt in att undvika obehag för att vi befunnit oss i negativa miljöer, till exempel otrygg hemmiljö, mobbning i skolan eller på arbetsplatsen, som lett till trauman och onda spiraler.

– Vi kan inte låta oss styras av obehagsundvikande, säger hon. Om vi inte lär oss stå ut med obehagskänslor så kan vi inte ha relationer alls, för i relationer är det alltid någon eller något som ger oss obehag. Det är viktigt att våga möta obehag för att bli bättre på mänskliga relationer.

Skuldkänsla leder till mer mobilanvändande

Ännu en utmaning för oss är att vi kan uppleva skuldkänslor över att vi inte gör det vi borde göra.

– Då blir mobilanvändandet något negativt och skuldbelagt, vilket i sig kan göra att vi får extra mycket dopamin och upplever det som ännu mer belönande. Så då spelar vi eller surfar både för att fly skuldkänslan och för att vi är uppe i varv. Vi vill inte ta det lugnt, trots att det är precis det vi behöver för att få återhämtning.

Små pauser och medveten närvaro

Det vi kan göra för att motverka negativa konsekvenser av det digitala samhället är alltså att fatta medvetna beslut och sätta upp regler för oss själva – samtidigt som vi är flexibla.

– Vi måste aktivt välja att inte vara på topp i allt vi gör för att undvika negativ feedback och ge oss själv mer utrymme, mer flexibilitet, säger Kerstin Jeding.

På kort sikt kan det kännas hemskt att inte överprestera, så vi måste aktivt välja det initiala obehaget, precis som vi måste välja att inte äta för mycket godis.

– Den sammanlagda tillfredsställelsen blir så mycket större på lång sikt än vad det var att äta alla de där geléråttorna.

Analog hjärna i en digital värld

Karina DiLucia är beteendevetare och driver DiLucias Utvecklingsbyrå där hon håller kurser, föreläsningar och workshops. En av kurserna hon erbjuder heter ”Digital detox”.

– Det råder ingen tvekan om att digitaliseringen är här för att stanna och att den innebär stora möjligheter och fördelar. Men vi måste vara medvetna om att det händer något med vår hjärna och våra relationer när vi ständigt har fokus på skärmen i stället för på varandra.

Spegelneuroner avgörande för empatiutveckling

En stor utmaning som Karina DiLucia ser är att vi inte orkar ha tråkigt, det ska ständigt hända något, vår hjärna kapas av nätet och vi blir beroende av dopaminkickar. När vi möts ansikte mot ansikte använder vi våra spegelneuroner och övar vår empatiska förmåga. Det sker inte när vi kommunicerar via våra skärmar.

– Här är det dags att vi frågar oss själva vad som är viktigt för oss. Få människor skulle nog ligga på dödsbädden och önska att de hade kollat mer på nätet. De flesta människor värdesätter sina nära relationer allra högst i livet. Ändå sitter vi där och har koll på det senaste som hänt i Kina men ingen aning om hur människan intill oss mår. Det är svårt att få till ett riktigt samtal med någon som har fokus på sin smarttelefon. Upplevelsen av att vara avvisad påverkar den andre, oavsett om det är ditt barn, din partner eller dina kollegor på arbetsplatsen, säger Karina DiLucia.

En tillvaro av jämförelser och FOMO

Det som sker i det digitaliserade samhället har alltid funnits fast i betydligt mindre skala, menar hon. Förr upplevde vi också FOMO, fear of missing out, det vill säga rädslan att gå miste om något roligt eller viktigt, och vi har alltid jämfört oss med andra.

– Vi har sett grannarna köpa nya gardiner och en bättre bil, varit rädda att bli uteslutna och avvisade om vi inte blivit bjudna på den där festen. Men i dag lever vi i detta nästan dygnet runt. Om ingen gillar det vi lägger upp på Facebook upplever vi en smärtsam avvisning, även om den på ett sätt är självvald.

Måste man gå en kurs i digital detox för att komma undan stressen?

– Man är inte tvungen att komma till mig i Burträsk men vi behöver alla öka medvetenheten om hur vi prioriterar. Vi behöver hitta vanor där vi umgås i stället för att vara uppkopplade, för det händer något med oss när vi inte blir sedda. Vi behöver också våga ha tråkigt och känna efter hur det känns. Vilka är vi när vi inte är inom räckhåll för våra snabba kickar? Vilka impulser får vi? Vilka möten uppstår? Vi ska inte minska trenden med digitalisering utan hitta en balans i livet som fungerar både online och offline, helt enkelt vardagsbalans, säger Karina DiLucia.

Så kan du hjälpa hjärnan att hantera digitaliseringen

Vill du hjälpa dig själv och din hjärna att hantera utmaningarna och motverka digital stress? Tänk på detta:

  • Fråga dig vad som är viktigt för dig i längden.
  • Våga känna obehag.
  • Våga ha tråkigt.
  • För statistik över din egen skärmtid, vad gör du och hur länge?
  • Vila tvärtom: välj den vila som skiljer sig från arbetstiden. Har du suttit stilla bör du röra på dig, har du varit inomhus bör du gå ut, har du varit i stadsmiljö bör du pausa i naturen.
  • Bli medveten om dopaminets betydelse för din hjärna och genomskåda ditt eget agerande.
  • Fokusera inte på skuldkänslor utan tänk balans och flexibilitet.
  • Odla dina relationer offline.

Lästips!

Läs mer om hur hjärnan anpassar sig till ny teknik

Digitaliseringen förändrar vår värld

Motionera för ökad stresstålighet

Läs mer om hjärnan i vårt Uppslagsverk