NE Nationalencyklopedin AB

Pedagogik – tre röster om hur vi lär oss

Vad handlar pedagogik om i praktiken? Hur gör vi för att lära oss? Vilka knep finns när det gäller lärande? Nationalencyklopedin frågade tre experter om hur vi lär oss och bad dem att dela med sig av sina bästa tips.

Peter Habbe är lärare i sociologi och samhällskunskap på gymnasieskolan YBC, Young Business Creatives, i Nacka. För honom finns det fyra delar som är centrala när det gäller hur människor lär sig och hur en skola kan systematisera och bygga undervisning utifrån detta. Först och främst lär vi utifrån sammanhang.

Sammanhanget gör detaljerna begripliga

Varje detalj blir begriplig i ett specifikt sammanhang, menar Peter Habbe. Därför måste lärarna veta vilket sammanhang det är som de vill att eleverna ska lära sig.

– Om sammanhanget är social stratifiering (samhällets uppdelning i olika skikt, reds. anm.) och dess mekanismer kan jag till exempel välja att ta upp rasism som ett fenomen. Ett sätt att visa detta kan vara genom konceptuella scheman som enkelt kan åskådliggöras i en digital miljö.

Repetition är all kunskaps moder

Den andra delen Peter Habbe lyfter fram är repetition. Repetitionen måste bygga på produktiv kunskap, alltså kunskap som är lätt att använda för att förstå och förklara många olika fenomen och händelser.

– Social stratifiering och rasism är exempel på produktiv kunskap. Alltså måste dessa repeteras. Men hur den repetitionen ska gå till styrs av den tredje aspekten på hur vi lär oss: variation.

Repetera kunskaper i varierande sammanhang

Variation i lärandet handlar om att kunskaperna som ska repeteras måste användas i olika kontexter. Det ger två vinster, säger Peter Habbe.

– För det första befästs kunskapen om social stratifiering och rasism. För det andra ökar komplexiteten hos den produktiva kunskapen, förutsatt att jag som lärare ser till att det synliggörs för eleven.

Känslomässigt engagemang gör att kunskap fastnar lättare

Den fjärde delen som gör att elever bättre kan minnas det vi vill lära dem är att eleven blir känslomässigt engagerad i undervisningen.

– Händelser med starka engagerande känslor tenderar att lättare fastna i minnet. Samtidigt måste man beakta risken med starka känslor eftersom de också kan leda till ovilja eller minskad förmåga att förklara något ur ett annat perspektiv. Det är en balansgång, säger Peter Habbe.

För mycket detaljer leder till ytinlärning

Han vill också slå ett slag för devisen less is more. Om vi försöker lära eleverna för mycket detaljkunskaper så riskerar de att använda ytinlärningsstrategier och gå miste om djupinlärningen, menar han.

– Träden skymmer skogen, alltså sammanhanget. Därför är det mycket mer effektivt att ha en begränsad uppsättning ämneskunskaper som vi vill lära eleverna – men se till att det är produktiv kunskap som kan användas på många olika händelser och fenomen, säger Peter Habbe.

Pedagogik för vem och varför?

Lotta Björkman är adjunkt i pedagogik på lärarutbildningen på Södertörns högskola och driver även Björkmans Pedagogiska där hon erbjuder utbildningar, processledningar och metodmaterial.

Vad är pedagogik och har uppfattningen om pedagogik förändrats?

– På ett sätt är pedagogik detsamma som det alltid har varit – en metod som leder till lärande. Men frågan är förstås vad det är vi ska lära om och lära till? Är det bildning? Är det att anpassa oss till systemet och bli anställningsbara? Förhoppningen är att lärande ska leda både till bildning och till ett demokratiskt samhälle med människor i lärande – som också förstår att lärande kan vara svårt, säger hon.

En dold läroplan?

De bästa lärarna är både kunniga inom sitt område och är samtidigt duktiga på att skapa ett socialt samspel, menar Lotta Björkman. Här ingår att kunna skapa förtroendefulla relationer, både mellan pedagog och elev och inom gruppen.

– Dessutom ska man kunna bidra till en känsla av meningsfullhet. Vi behöver förstå varför vi lär oss, säger hon, så att vi inte lär enligt en dold läroplan. Det får inte bli så att vi lär oss utantill, lär oss sitta stilla och svara på ledande frågor, eller lär oss att se intresserade ut, utan att egentligen förstå.

Lärande – inte inlärning

Vilka är dina bästa tips för inlärning?

– Inlärning är ett gammaldags uttryck som man inte använder längre, säger hon. Det förutsätter att folk är tomma innan de lär sig det nya. I dag säger vi lärande, och i lärandet är upplevelser och känslor viktiga.

Lotta Björkman förklarar teorin om den erfarenhetsbaserade lärcirkeln, utvecklad av den amerikanske psykologen David Kolb:

– Grundteorin är att vi måste uppleva något och reflektera över det, för att sedan kunna lära oss. Enbart teori fungerar inte. Först efter att vi upplevt och reflekterat kan vi abstrahera det vi lärt oss och få nya insikter och idéer. Därefter är det dags att pröva vår kunskap på omvärlden.

Kreativ pedagogik ska vara lagom ovanlig

En annan sak vi kan tänka på för att underlätta lärande är att använda kreativ pedagogik. De kreativa metoderna bör vara lagom ovanliga.

– Om elever eller medarbetare ska diskutera pedagogik två och två händer inte så mycket – situationen är för vanlig. Om vi däremot ber dem rita pedagogik så händer något nytt, säger Lotta Björkman.

Digitala läromedel ett hjälpmedel för pedagogerna

Agata Janiszewska ingår i forskningsgruppen Educational Technology Group. Hon har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om digitala läromedel på grundskolan Vårfruskolan i Lund. I forskningsprojektet användes lärspelet Historiens väktare, som är framtaget av forskningsgruppen. Ser hon några skillnader i uppfattningen av pedagogik i och med digitaliseringen?

– Det är inte uppfattningen om vad pedagogik är som har förändrats, men hur den utövas. Det digitala lärspelet i forskningsprojektet vi genomförde är ett bra exempel på det, säger Agata Janiszewska. Det är inte tänkt att ersätta pedagogerna på något vis utan lärspelet ska fungera som ett hjälpmedel för pedagoger.

Digitala läromedel ökar individuell anpassning

Agata Janiszewska menar att pedagogernas arbete och sättet de bedriver pedagogik på förändras när de tar hjälp av ett digitalt läromedel.

– Om man utvecklat läromedlet efter forskning på just inlärning och pedagogik ger det stora möjligheter att anpassa pedagogiken på individuell nivå, något som vi i dag vet är av stor betydelse för många barn.

Låt eleverna bli digitala problemlösare

Hon menar att skillnaderna mellan pedagogik före och efter digitaliseringen är tydliga, och att den viktigaste skillnaden är just möjligheten att individanpassa digitala läromedel.

– Som lärare är det viktigt att låta eleverna själva lösa problem som uppstår – i ett bra digitalt läromedel finns sådana möjligheter inbyggda för eleverna.

Roligt sätt att lära, men pausa ofta!

Som elev behöver man tänka på att det är ett digitalt läromedel, inte ett vanligt spel gjort enbart för nöje.

– Ett digitalt läromedel är förhoppningsvis roligt det också, men det är definitivt annorlunda från ett klassiskt ”fritidsspel”, och ska jämföras med traditionella läroböcker och lektioner – inte med de vanliga spelen eleven spelar hemma.

Hennes bästa tips för att lära sig är att pausa ofta.

– Om man inte lyckas koncentrera sig kan man varken minnas det man läser eller lära sig något nytt. Då är det bättre att ta en paus och ge sig på det igen med full styrka och fokus efter en stund, säger Agata Janiszewska.

Experternas tips för lärande:

  • Exemplifiera och visa på sammanhang (produktiv kunskap)
  • Repetera och variera
  • Möjliggör känslomässigt engagemang
  • Dra ner på detaljerna
  • Bestäm dig för vad du vill lära ut
  • Var kreativ och tänk lagom ovanligt
  • Ta reda på hur digitala läromedel kan underlätta för dig som pedagog
  • Låt elever problemlösa själva (digitalt)
  • Erbjud regelbundna pauser

Lycka till med pedagogiken – oavsett om ni arbetar analogt eller i digitala miljöer.

Lästips!

Nedan hittar du några länktips för dig som vill fördjupa dig.

Smartare lärande med smarta metoder

Hjärnan och digitaliseringen - så hanterar du utmaningarna

Mer om våra digitala läromedel