NE Nationalencyklopedin AB

Smartare lärande med smarta metoder

Vad är det som inverkar när vi försöker lära oss något? Hur påverkas vi av belöningar och vad har bakgrundsbruset för betydelse för vår koncentrationsförmåga? NE tog kontakt med psykologen Jonas Hjalmar Blom som delar med sig av vad han anser vara de viktigaste metoderna för lärande.

Jonas Hjalmar Blom är författare och legitimerad psykolog. Han driver en egen podd, en blogg och har skrivit för tidningar som Psykologtidningen och Modern psykologi. Han menar att inlärning till stor del handlar om associationer.

– I korta drag handlar inlärning om att associera, alltså om att förknippa en sak med en annan. Det kan exempelvis vara fakta som vi associerar med annan fakta, som att staden Nairobi ligger i landet Kenya, säger Jonas Hjalmar Blom.

Inlärning kan också handla om att vi associerar ett specifikt beteende, eller kopplar en abstrakt association, med en konkret konsekvens, som att få beröm för sitt arbete eller för att man ansträngt sig.

Belöningar gynnar lärande

I allt lärande är det konsekvenser som är viktiga – och då framför allt belöningar, menar Jonas Hjalmar Blom.

– Upplevelsen av att vårt beteende innebär lösningen på ett problem är väldigt belönande och behaglig. Det gör att associationen blir starkare och beteendet lärs in.

– Ju större nätverk av inlärda associationer vi skapar i våra hjärnor, desto lättare blir det att lära sig nya saker som hakar i den kunskap vi redan har. Starkare kopplingar innebär tydligare minnen, större förståelse, och därmed bättre inlärning – på gott och ont, säger han.

Belöna ansträngningen snarare än resultatet

Den största utmaningen Jonas Hjalmar Blom ser när det gäller vår inlärning är att vi måste belöna och uppmuntra rätt beteenden i en värld som snarare är inriktad på resultat.

– Alla människor har en stark medfödd förmåga att lära sig saker. Om nyfikenheten får styra och om man anstränger sig hårt finns knappt några begränsningar för hur mycket man kan lära sig. Därför gäller det att belöna ansträngningar snarare än resultat, I stället för att säga ”vad bra att du fick alla rätt på provet i historia” kan man säga ”vad bra att du kämpade så hårt när du övade inför provet”. Det blir då en uppmuntran som lättare kan överföras till andra ämnen och förmågor även utanför skolan.

Observation, slutsats och social inlärning

Lärande är en komplicerad process, men samtidigt kan den ske automatiskt. De första lärdomarna tillägnar vi oss genom att observera världen och dra slutsatser utifrån våra observationer av orsak och verkan, menar Jonas Hjalmar Blom.

– Ett tydligt exempel på det är ett barn som släpper sin napp, ser den falla mot golvet och lär sig att en vuxen kommer och plockar upp den.

Den sociala inlärningen, då vi ser hur andra beter sig och vilka konsekvenserna blir, är också till stor del automatisk.

– Det kan ske antingen direkt genom att vi ser en annan person få beröm för att den fått alla rätt på ett prov eller gjort något bra på jobbet. Det kan också ske indirekt genom att vi hör eller läser om det, säger han.

Minimera störningsmomenten för snabbare inlärning

För den som vill satsa på resultat finns flera olika metoder från inlärningspsykologin. Inlärning och minne handlar till stor del om uppmärksamhet, koncentration och att skapa förståelse, menar Jonas Hjalmar Blom.

– Uppmärksamheten behöver riktas mot det väsentliga, utan störningsmoment. Vårt arbetsminne har begränsad kapacitet och kan inte delas på för många element samtidigt.

En teknik han rekommenderar är att utöva stimuluskontroll.

– Ställ undan sakerna som lockar, lägg bort mobilen och stäng ned mejlen. Du kan också gå till en neutral plats, där du kan fokusera bättre under tiden du läser.

Hitta det optimala bakgrundsbruset och frigör arbetsminne

Många har stor nytta av att hitta sin optimala nivå av bakgrundsbrus, alltså den ljudmatta som passar en allra bäst. Här gäller det att prova sig fram.

– Sitt i en tyst läsesal på biblioteket ena dagen och på ett stimmigt kafé nästa dag och se vad som fungerar bäst för just dig. Att ha musik eller andra ljud i öronen fungerar för många och gör det lättare att behålla uppmärksamheten än om det är helt tyst, säger han.

Att frigöra arbetsminnets kapacitet är en annan teknik. Genom att strukturera, skriva ned och schemalägga andra uppgifter blir det lättare att släppa tankarna på dem.

– När du slås av att du ska tvätta vet du att du redan skrivit ned detta. Du behöver då inte låta det ligga kvar i arbetsminnet utan kan fokusera på det du höll på med när tanken slog dig.

Mening och förståelse nyckeln till djupinlärning

När vi väl lyckas koncentrera oss finns det även metoder för djupare inlärning. Här bör vi fokusera på förståelse för det vi läser. Informationen vi vill lära in måste lagras i långtidsminnet där hjärnan kan skapa nya, starka kopplingar, säger Jonas Hjalmar Blom.

– Långtidsminnet utgörs alltså av associationer och kopplingar mellan ord, bilder, begrepp, tankar och känslor. Starkare kopplingar innebär tydligare minnen, större förståelse, och därmed bättre inlärning. Det här tar tid, men det finns många tekniker att ta till. Att använda minnesramsor, så kallad mnemoteknik, hjälper många. Genom att hitta på ramsan ”skalbagge, stor kagge – trollslända, stor ända” inför biologitentan och sedan visualisera, se framför dig, när skalbaggen hamnade innanför farbror Allans skjorta vid midsommar, skapar du nya kopplingar i hjärnan som gör att kunskapen fastnar.

Lär ut för att lära och gör det med känsla!

Att lära andra vad vi lärt oss är en annan användbar teknik.

– Om du berättar för andra om dina nyvunna kunskaper får du tillfälle att sätta egna ord på dem, säger Jonas Hjalmar Blom. Kanske får du även nyfikna frågor tillbaka, vilket gör att du tvingas tänka till en extra gång kring det du lärt dig.

Han lyfter också den emotionella aspekten.

– Att skapa en emotionell koppling gör inlärningen djupare eftersom fler kopplingar skapas. Berätta för andra om det mest fascinerande, spännande, äckliga eller tänkvärda du läst om. Fråga om de förstått vad du menar och vad de själva tycker, säger han.

Hjärnan arbetar åt dig både när du sover och tränar

Sömn är nödvändig för att nya minnesspår ska bildas. Den som sover ordentligt minns det inlärda väsentligt bättre än den som sover för lite, även flera dagar senare, berättar Jonas Hjalmar Blom.

– Hjärnan bearbetar information även när man inte aktivt ägnar sig åt den. Det kan med andra ord vara bättre att gå och lägga sig än att tvinga sig igenom ännu en timme med plugg om du är trött, säger han.

Även fysisk aktivitet är oerhört viktig för minne och inlärning, både på kort och lång sikt, säger han.

– Om du inte tränar regelbundet är det viktigaste att åtminstone göra någonting. Lite träning är bättre än ingen alls och gör att man befäster kunskaperna.

Behåll nyfikenheten och bli klartänkt

Ett övergripande tips från Jonas Hjalmar Blom är att vi ska fokusera på att fortsätta lära hela livet.

- Det är en utmaning att fortsätta att vara nyfiken och lära sig nya saker, liksom att fördjupa sig i det man redan vet. Det kan vara svårt att ta sig tid att lära sig något nytt, men det är ett bra sätt att hålla igång mentalt och hålla sig klartänkt livet ut.

Jonas Hjalmar Bloms bästa tips för lärande:

  • Associationer och belöningar gynnar lärandet.
  • Kontrollera och minimera dina distraktioner.
  • Prova dig fram till din optimala nivå av bakgrundsbrus.
  • Frigör arbetsminnets kapacitet.
  • Länka samman ny information med tidigare minnen.
  • Använd minnesramsor, mnemoteknik.
  • Lär andra vad du lärt dig.
  • Låt hjärnan återhämta sig.
  • Ägna dig åt både mentala och fysiska ansträngningar.
  • Fortsätt att lära dig nya saker hela livet.

Lycka till med ditt lärande!

Lästips!

Vill du redan nu lära dig mer kan du fördjupa dig nedan:

Läs mer i NE:s uppslagsverk om mnemoteknik

Läs mer i NE:s uppslagsverk om inlärning

Hjärnan och digitaliseringen - så hanterar du utmaningarna

Pedagogik - tre röster om hur vi lär oss

Mer om våra digitala läromedel