NE Nationalencyklopedin AB

Ny forskning visar: ungdomar har koll på nyhetsvärdering

Experimentet Nyhetsvärderaren undersöker ungdomars förmåga att värdera nyheter och hjälper dem att gå vetenskapligt till väga. Den visar att ungdomar är bättre än man trott på att värdera nyheters trovärdighet.

I dag får många människor, särskilt ungdomar, information och nyheter genom webbplatser och sociala medier. Många organisationer och individer använder internet och sociala medier för att kommunicera på ett balanserat sätt. Samtidigt finns det andra som utnyttjar kanalerna för att sprida rädsla och fördomar via falska nyheter. Att avgöra nyheters trovärdighet kan verka enkelt, men det krävs träning och erfarenhet för att granska en nyhet på ett grundligt sätt. Nyhetsvärderaren är både en undersökning för att få veta mer om hur det faktiskt ligger till och ett verktyg som hjälper ungdomar att värdera nyheter på ett vetenskapligt sätt.

”Experimentet initierades genom ett intresse att rent vetenskapligt ta sig an den här samhällsutmaningen som diskuterats mycket nu en tid – hur ser det egentligen ut när det gäller nyhetsvärdering i digitala medier bland ungdomar? Nu är vi klara med första steget och vet fortfarande inte allt om ungdomarnas nyhetsflöden, men betydligt mer än tidigare. Nu finns också en databas med information att använda i andra sammanhang och att jämföra med framöver”, säger Thomas Nygren som forskar i källkritik på Uppsala universitet och driver experimentet Nyhetsvärderaren tillsammans med föreningen Vetenskap & Allmänhet och Rise Interactive.

Tre centrala värderingskriterier

”Vi skapade ett verktyg och instruktioner till elever, via deras lärare, för hur de ska gå vetenskapligt till väga för att granska sina egna nyhetsflöden. Inrapporteringsverktyget vägleder dem att värdera nyheter utifrån tre vetenskapliga kriterier för trovärdighet”:

  • Vem är avsändaren och vilka avsikter har hen?
  • Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten?
  • Vad säger andra oberoende källor?

Resultaten från Nyhetsvärderaren visar att svenska ungdomars nyhetsflöden huvudsakligen innehåller nyheter om politik, ekonomi och samhällsinformation samt olyckor och brott (så kallade hårda nyheter) från etablerade nyhetssajter. Nyheterna hittas i första hand direkt på avsändarnas webbsida och inte via sociala medier. ”Mjuka” nyheter (om sport, kultur, nöje, livsstil, kost, hälsa, medicin) är överlag mindre vanliga och uppfattas som mindre trovärdiga – med undantag av sportnyheter, som ses som mest trovärdiga av alla nyheter. Killar har mer sport i sina nyhetsflöden medan tjejer har mer nyheter om nöje och livsstil. Men det finns ingen skillnad för pojkar och flickor när det gäller värdering av de hårda nyheterna.

”Ett problem är att löst förankrade nyheter inom främst kultur och nöje kan skapa förljugna bilder av världen. Det kan skapa sociala normer som inte är särskilt sunda och påverka ungdomars självbild negativt. Vi formas trots allt av det vi läser, och vi ser ju också att det florerar en hel del myter kring exempelvis hälsa och rasistiska konspirationsteorier. Så visst förekommer även en del mindre trevliga världsbilder som kan bidra till att skapa hot och motsättningar i samhället”, menar Thomas Nygren.

Ungdomarna väljer trovärdiga nyheter

Elevernas nyheter kommer från många olika nätsidor, varav Aftonbladet.se är den mest populära. Nyheter från dagstidningar, kvällspress och public service (SR och SVT) ses överlag som trovärdiga. En del andra nyhetssajter, som mest vill locka till klick, upplever eleverna däremot som mindre pålitliga. Thomas Nygren förklarar vidare:

”I motsats till vad man har trott tidigare tyder resultaten från Nyhetsvärderaren på att ungdomar i första hand läser och delar trovärdiga nyheter. Det finns alltså goda möjligheter för både skola och etablerade medier att verka för ett öppet och demokratiskt samtal, mellan filterbubblor och ekokammare. För vi ser att väldigt mycket information faktiskt kommer från etablerade medier, och då särskilt kvällspressen.”

Uppföljning under valrörelsen 2018

Nyhetsvärderarens övergripande mål är att ge ungdomar ökad medvetenhet kring hur nyheter i digitala medier fungerar och att aktivera en kritisk blick på deras nyhetsflöde. Nästa steg är att upprepa samma experiment inför valet för att få jämförbara data och se om det uppstår skillnader.

”Det ska bli intressant att se om det blir ännu mer politik och om ungdomarna kommer att uppfatta nyheterna som mer vinklade och vridna. Det är viktigt att skaffa mer omfattande kunskap kring de här frågorna. I dag finns många föreställningar om hur det är, vilket ibland kan skapa onödig oro och leda till fel fokus och beslut i samhället. Vi vill bidra genom att försöka ta reda på fakta om hur det faktiskt ligger till.”

Utveckla verktyget även för vuxna

Planer finns också på att genomföra aktiviteter med vuxna personer för att få bättre kunskap om hur olika grupper värderar nyheter. Dessutom vill man kunna erbjuda ett verktyg som även ger vuxna bättre förutsättningar att kunna avgöra om information de möter är trovärdig eller inte. Thomas Nygren förklarar varför just denna typ av forskning är viktig att bedriva:

”Skillnaden är att idag kan nästan vem som helst skicka ut rykten och lögner som ser trovärdiga ut och snabbt får stor spridning. Detta ser vi tydliga exempel på framför allt från USA. De tendenserna finns även här i Sverige men är inte alls lika tydliga. Detta hänger till viss del ihop med en allmän samhällskultur, och den måste vi försöka förstå för att hitta de klokaste vägarna framåt. Många opinionsbildare anser att detta är en demokratifråga och en av de viktigaste utmaningarna vi har i det alltmer digitaliserade samhället.”

Läs mer om Nyhetsvärderaren

 

NE erbjuder temapaket där elever får lära sig grunderna i källkritik. De får även prova på att själva vinkla och förvränga information genom att bland annat göra egna flygblad och manipulera bilder.

Läs mer om NE:s temapaket för skolor