{"id":10491,"date":"2024-11-05T10:36:00","date_gmt":"2024-11-05T10:36:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?post_type=lesson&p=10491"},"modified":"2025-10-29T14:54:47","modified_gmt":"2025-10-29T14:54:47","slug":"nobel","status":"publish","type":"lesson","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/lektionstips\/nobel\/","title":{"rendered":"Nobel och hans pris"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n
\n
\n \n
\n

Teknik<\/p>\n

Geografi<\/p>\n

Historia<\/p>\n

\u00e5k 4\u20139<\/p>\n <\/div> <\/div>\n \n

Pristagare <\/h2>

N\u00e4stan 1 000 personer har f\u00e5tt Nobelpris (om man r\u00e4knar med priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne som inte \u00e4r ett \u201driktigt\u201d Nobelpris). Vi listar n\u00e5gra av alla dessa pristagare tillsammans med Alfred Nobel sj\u00e4lv och andra svenska uppfinnare.<\/p>\n \n

\n
\n \n
\n
\n \n
\n

Film<\/p>\n

Teknik <\/p>\n

\u00e5k 4\u20139<\/p>\n <\/div>\n

\n

Livsf\u00f6rb\u00e4ttrande lysdioder<\/p>\n <\/div>\n

2014 fick de japanska forskarna Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura Nobelpriset i fysik f\u00f6r att de uppfunnit den bl\u00e5 lysdioden. En uppfinning som inneburit en mindre revolution i fattiga l\u00e4nder, d\u00e4r man under de senaste \u00e5ren har f\u00e5tt allt b\u00e4ttre tillg\u00e5ng till bra belysning. I filmen f\u00e5r ni bekanta er mer med lysdioden och andra revolutionerande uppfinningar. F\u00f6r teknik 4\u20136 och 7\u20139. <\/p>\n <\/div>\n \n\n Till filmen \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

Avsnitt<\/p>\n

Teknik<\/p>\n

\u00e5k 7\u20139<\/p>\n <\/div>\n

\n

Svenska uppfinningar<\/p>\n <\/div>\n

Sverige \u00e4r ett land med en l\u00e5ng historia av framg\u00e5ngsrika uppfinnare. Utforska n\u00e5gra av alla svenska och betydelsefulla uppfinningar i den h\u00e4r interaktiva tidslinjen.<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till avsnittet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

Material<\/p>\n

Geografi<\/p>\n

\u00e5k 7\u20139<\/p>\n <\/div>\n

\n

Svenska uppfinnare<\/p>\n <\/div>\n

Vill du och klassen veta mer om personerna bakom ovan n\u00e4mnda uppfinningar? H\u00e4r listar vi n\u00e5gra av de mest tongivande svenska uppfinnarna. <\/p>\n <\/div>\n \n\n Till materialet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

Avsnitt<\/p>\n

Historia<\/p>\n

\u00e5k 7\u20139<\/p>\n <\/div>\n

\n

Historiska svenska uppfinnare<\/p>\n <\/div>\n

I avsnittet listas och beskrivs svenska uppfinnare som Gustav de Laval, Jonas Wenstr\u00f6m och Lars Magnus Ericsson.<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till avsnittet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n <\/div>\n \n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n

\n
\n
\n
\n \n
\n

Svenska<\/p>\n

Matte<\/p>\n

Historia<\/p>\n

Kemi<\/p>\n

\u00e5k F\u20139<\/p>\n <\/div> <\/div>\n \n

Nobel och prisernas historia <\/h2>

Vem var egentligen Alfred Nobel, varf\u00f6r instiftade han priserna och testamenterade sin f\u00f6rm\u00f6genhet att delas ut till pristagarna?<\/p>\n \n

\n
\n \n
\n
\n \n
\n

Avsnitt<\/p>\n

Historia<\/p>\n

\u00e5k 4\u20136<\/p>\n <\/div>\n

\n

Vad h\u00e4nde n\u00e4r?<\/p>\n <\/div>\n

I vilken ordning skedde f\u00f6ljande sex historiska h\u00e4ndelser eller historiska perioder? L\u00e5t klassen anpassa uppgiften efter Nobelrelaterade h\u00e4ndelser och f\u00f6rst gissa genom att s\u00e4tta siffrorna 1\u20136 i den ordning som man tror att h\u00e4ndelserna intr\u00e4ffade.<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till avsnittet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

Avsnitt<\/p>\n

Matte<\/p>\n

F\u20133<\/p>\n <\/div>\n

\n

Aprop\u00e5 pris…<\/p>\n <\/div>\n

I Matte 1 & 2 kan klassen l\u00e4ra sig mer om pris, mynt och pengar. Para ihop r\u00e4tt mynt med r\u00e4tt v\u00e4rde och hj\u00e4lp r\u00e4ven att r\u00e4kna pris\/addera med mynt. <\/p>\n <\/div>\n \n\n Till avsnittet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

\u00d6vning<\/p>\n

Svenska<\/p>\n

\u00e5k 9<\/p>\n <\/div>\n

\n

Nobelprisets v\u00e4rldskarta<\/p>\n <\/div>\n

G\u00f6r tillsammans i klassen en v\u00e4rldskarta d\u00e4r ni placerar in Nobelpristagarna i litteratur. Vems r\u00f6ster h\u00f6rs och vilka r\u00f6ster \u00e4r det som vi \u00e4nnu inte har h\u00f6rt? Diskutera och problematisera.\r\n<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till \u00f6vning \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

Avsnitt<\/p>\n

Kemi<\/p>\n

\u00e5k 7\u20139<\/p>\n <\/div>\n

\n

Nobelpriset i kemi 2024<\/p>\n <\/div>\n

Halva Nobelpriset tilldelades David Baker “f\u00f6r datorbaserad proteindesign”. Andra halvan av priset tilldelades Demis Hassabis och John M. Jumper “f\u00f6r proteinstrukturprediktion”. Proteiner best\u00e5r av l\u00e5nga kedjor av aminosyror. De tre forskarna har anv\u00e4nt datorprogram, databaser och artificiell intelligens dels f\u00f6r att ber\u00e4kna vilken form ett protein har, dels f\u00f6r att designa helt nya proteiner. L\u00e5t eleverna l\u00e4sa om de tre forskarna och deras arbete.\r\n<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till avsnittet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n <\/div>\n \n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n

\n
\n
\n
\n \n\n
\n\n \n \n \n

Alfred Nobel <\/h2> \n

Vem var egentligen mannen bakom v\u00e4rldens mest prestigefyllda pris, Alfred Nobel? Vad uppfann han sj\u00e4lv och hur blev priset ett pris? L\u00e4s mer om Alfred Nobel i uppslagsverket.<\/p>\n \n \n

\n \n\n Till bloggen <\/a> <\/div>\n \n \n\n<\/div> <\/div>\n
\n \n \n \n \"\"\n <\/picture>\n \n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n
\n
\n
\n
\n
\n \n
\n

Geografi<\/p>\n

Engelska<\/p>\n

Religion<\/p>\n

\u00e5k 4\u20139<\/p>\n <\/div> <\/div>\n \n

Fred och r\u00e4ttvisa <\/h2>

Vad fick Nobel, som genom sina uppfinningar i f\u00f6rl\u00e4ngningen bidrog till krigets f\u00f6r\u00f6delse, att vilja instifta ett fredspris? L\u00e5t eleverna f\u00f6rdjupa sig i fredspriset, i en av dess mest k\u00e4nda pristagare samt i landet d\u00e4r det delas ut.
\r\n<\/p>\n \n

\n
\n \n
\n
\n \n
\n

Film<\/p>\n

Geografi<\/p>\n

\u00e5k 4\u20136<\/p>\n <\/div>\n

\n

Fredsprislandet<\/p>\n <\/div>\n

Nobels fredspris delas som bekant ut i Norge. Men hur \u00e4r det egentligen att leva i v\u00e5rt grannland? Hur styrs landet, hur ser n\u00e4ringslivet ut och hur ser norrm\u00e4nnen p\u00e5 sitt land? I de h\u00e4r filmerna i Geografi 4\u20136 blandas hisnande vackra vyer \u00f6ver l\u00e5gland, berg och fjordlandskap med information om Norges flora och fauna och bes\u00f6k i Oslo. Vi f\u00e5r ocks\u00e5 veta mycket om Nobels fredspris, norskt skolv\u00e4sende och annat. <\/p>\n <\/div>\n \n\n Till materialet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

Avsnitt<\/p>\n

Engelska <\/p>\n

\u00e5k 6<\/p>\n <\/div>\n

\n

Winners and heroes<\/p>\n <\/div>\n

T\u00e4nk om det fanns ett Nobelpris i social r\u00e4ttvisa. L\u00e5t klassen arbeta med intervjuer och v\u00e4lja ut sin egen Nobelpristagare. \u00c4r pristagaren \u00e4ven en hj\u00e4lte?<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till avsnittet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

Film<\/p>\n

Religion<\/p>\n

\u00e5k 7\u20139<\/p>\n <\/div>\n

\n

Vad \u00e4r en lama?<\/p>\n <\/div>\n

1989 fick Dalai lama Nobels fredspris. Men hur g\u00e5r det till n\u00e4r en lama utses? Varf\u00f6r \u00e4r Dalai lama viktig inom buddhismen? Se filmen Dalai lama och l\u00e5t eleverna l\u00e4ra sig mer om honom. \r\n<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till filmen \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n <\/div>\n \n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n

\n
\n
\n
\n \n
\n

Svenska<\/p>\n

Spanska<\/p>\n

Musik<\/p>\n

\u00e5k 7\u20139<\/p>\n <\/div> <\/div>\n \n

Litteraturpriset <\/h2>

Ett av de priser som v\u00e4cker mest intresse och engagemang \u00e4r litteraturpriset. I den h\u00e4r kategorin finns bland annat ett helt tema som knyter an till \u00e5rets pristagare och \u00f6vningar d\u00e4r klassen kan titta n\u00e4rmare p\u00e5 pristagarna med j\u00e4mst\u00e4lldhetsglas\u00f6gonen p\u00e5. <\/p>\n \n

\n
\n \n
\n
\n \n
\n

Avsnitt<\/p>\n

Musik<\/p>\n

\u00e5k 7\u20139<\/p>\n <\/div>\n

\n

Beskriv ett musikstycke i ord<\/p>\n <\/div>\n

N\u00e4r vi ber\u00e4ttar om musikupplevelser beh\u00f6ver vi ofta anv\u00e4nda bildspr\u00e5k och liknelser. Poeten och Nobelpristagaren Tomas Transtr\u00f6mer beskrev en musikupplevelse i en dikt (“Allegro”, 1962). L\u00e5t eleverna v\u00e4lja ett musikstycke och g\u00f6ra samma sak.<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till avsnittet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

\u00d6vning<\/p>\n

Spanska<\/p>\n

\u00e5k 7<\/p>\n <\/div>\n

\n

Spansktalande f\u00f6rfattare<\/p>\n <\/div>\n

Elva f\u00f6rfattare fr\u00e5n sex spansktalande l\u00e4nder har f\u00e5tt Nobelpriset i litteratur. L\u00e5t dina elever f\u00f6rkovra sig bland dem och sedan testa sina kunskaper i ett Nobelquiz. \u00d6vning 4.4.8 \u00bfComprendes? La literatura i Spanska \u00e5k 7.<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till \u00f6vning \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

\u00d6vning<\/p>\n

Svenska<\/p>\n

\u00e5k 9<\/p>\n <\/div>\n

\n

Vem f\u00e5r Litteraturpriset?<\/p>\n <\/div>\n

Vem har f\u00e5tt Nobelpriset i litteratur? Hur m\u00e5nga hittills har varit kvinnor? Hur m\u00e5nga f\u00f6rfattare kommer fr\u00e5n Sverige? Vilket land har genom sina f\u00f6rfattare f\u00e5tt priset flest g\u00e5nger?\r\nL\u00e5t eleverna fundera \u00f6ver skillnader i s\u00e5dant som hur m\u00e5nga m\u00e4n och kvinnor som tilldelats priset och varifr\u00e5n pristagarna kommer. Kanske v\u00e4cker det n\u00e5gra tankar?\r\n<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till \u00f6vning \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n

\n \n
\n
\n \n
\n

Material<\/p>\n

Svenska<\/p>\n

\u00e5k 8<\/p>\n <\/div>\n

\n

Boken som konstform<\/p>\n <\/div>\n

L\u00e5t eleverna botanisera p\u00e5 en loppmarknad f\u00f6r att f\u00e5 tag p\u00e5 en bok att g\u00f6ra bokkonst av eller k\u00f6p sj\u00e4lv in b\u00f6cker som eleverna kan anv\u00e4nda. Efter att ha l\u00e4st boken ska de anv\u00e4nda den f\u00f6r att skapa ett konstverk d\u00e4r de antingen tolkar ber\u00e4ttelsen eller ger uttryck f\u00f6r en k\u00e4nsla de f\u00e5tt d\u00e5 de l\u00e4st boken.\r\n\r\nDenna uppgift kan l\u00e4mpligen g\u00f6ras \u00e4mnes\u00f6vergripande tillsammans med bild\u00e4mnet.\r\n<\/p>\n <\/div>\n \n\n Till avsnittet \n \n<\/svg>\n<\/a> <\/div> <\/div>\n <\/div>\n \n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"author":13,"parent":0,"menu_order":0,"template":"","meta":{"inline_featured_image":false},"subject":[19,13,12,5,10,14,11,6],"class_list":["post-10491","lesson","type-lesson","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/lesson\/10491","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/lesson"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/lesson"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"subject","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/subject?post=10491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}