{"id":5226,"date":"2023-04-25T14:50:42","date_gmt":"2023-04-25T14:50:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?page_id=5226"},"modified":"2024-03-27T10:58:00","modified_gmt":"2024-03-27T10:58:00","slug":"redaktionella-principer","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/redaktionella-principer\/","title":{"rendered":"Redaktionella principer"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n\n \n\n
\n \n

Redaktionella principer <\/h1> \n

\n Nationalencyklopedin och \u00f6vriga kunskapstj\u00e4nster st\u00e5r p\u00e5 vetenskaplig grund. En del i det vetenskapliga angreppss\u00e4ttet \u00e4r att noga redovisa hur och varf\u00f6r man valt att skriva p\u00e5 ett visst s\u00e4tt. Uppgifter som f\u00f6rekommer i de redaktionella upplysningarna \u00e4r bland annat hur translittereringen \u00e4r gjord och vilka f\u00f6rkortningar som anv\u00e4nds. Ambitionen \u00e4r att g\u00f6ra texten i uppslagsverket s\u00e5 tydlig som m\u00f6jligt.<\/p> \n \n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

1. \u00c5tergivning av icke-latinska skriftsystem <\/h2>

Det finns inte n\u00e5gon internationell \u00f6verenskommelse om \u00e5tergivning av icke-latinska skriftsystem till latinska. De tv\u00e5 s\u00e4tt att \u00e5terge namn fr\u00e5n spr\u00e5k som inte anv\u00e4nder det latinska alfabetet \u00e4r translitterering och transkribering. Translitterering utg\u00e5r fr\u00e5n skrivtecknen i spr\u00e5ket och \u00f6verf\u00f6r dem till latinska bokst\u00e4ver, medan transkribering utg\u00e5r fr\u00e5n uttalet i spr\u00e5ket.<\/p>\n

Huvudprincipen f\u00f6r uppslagsverket \u00e4r att anv\u00e4nda den translitterering eller transkribering som nuf\u00f6rtiden \u00e4r vanligast i svenska tidningar och svenska b\u00f6cker. \u00d6vriga brukliga stavningar av namn kan dock tas med som uppslagsord, i s\u00e5 fall med h\u00e4nvisning till huvudalternativet, d\u00e4r artikeln finns. Vilket \u00e5tergivningss\u00e4tt som anv\u00e4nds f\u00f6r varje enskilt spr\u00e5k framg\u00e5r i stort av artiklarna om vart och ett av dessa spr\u00e5k. D\u00e4r \u00e5terfinns i regel en tabell \u00f6ver spr\u00e5kets alfabet, i vilken Nationalencyklopedins translitterering av skrivtecknen ocks\u00e5 anges.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Allm\u00e4nt g\u00e4ller f\u00f6ljande: <\/h4>
    \n
  • f\u00f6r kinesiska anv\u00e4nds pinyin<\/span><\/li>\n
  • f\u00f6r ryska, ukrainska, belarusiska och bulgariska anv\u00e4nds Spr\u00e5kr\u00e5dets rekommendationer<\/span><\/li>\n
  • f\u00f6r \u00f6vriga spr\u00e5k anv\u00e4nds samma translitterering som den i Encyclopedia Britannica (15:e upplagan), med mindre avvikelser som framg\u00e5r av de alfabetstabeller som finns till vissa spr\u00e5kartiklar.\u00a0<\/span><\/li>\n<\/ul>\n

    I fr\u00e5ga om grekiska namn ges en s\u00e5dan strikt translitterering dels d\u00e4rf\u00f6r att den vedertagna svenska stavningen av namnet ofta \u00e4r en annan, dels d\u00e4rf\u00f6r att den ofta avvikande grekiska betoningen d\u00e4rigenom kan anges.<\/span><\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    2. Uttal <\/h2>

    Syftet med uttalsangivelserna \u00e4r att f\u00f6r varje uppslagsord som kan t\u00e4nkas bereda en svenskspr\u00e5kig anv\u00e4ndare av uppslagsverket sv\u00e5righeter tillhandah\u00e5lla i f\u00f6rsta hand en<\/strong> uttalsvariant. Denna har valts s\u00e5 att den ur svenskt perspektiv ska vara s\u00e5 g\u00e5ngbar som m\u00f6jligt med h\u00e4nsyn till den geografiska, sociala och \u00e5ldersm\u00e4ssiga uttalsvariation som f\u00f6rekommer.<\/p>\n

    De ord \u2013 \u00e4ven l\u00e5nord och ord p\u00e5 engelska \u2013 vilkas uttal f\u00f6ruts\u00e4tts bekanta f\u00f6rses inte med uttalsangivelse; detsamma g\u00e4ller s\u00e5dana utl\u00e4ndska ord som f\u00f6ljer svenska uttalsregler.<\/p>\n

    Om enbart betoningen antas kunna inneb\u00e4ra problem ges betoningsmarkering<\/strong> (se nedan) i sj\u00e4lva uppslagsordet; om uttalet \u00e4ven i \u00f6vrigt kan f\u00f6rmodas vara problematiskt ges fonetisk transkription<\/strong> (se nedan) inom hakparentes. Allt efter behov transkriberas hela uppslagsordet eller del d\u00e4rav. D\u00e4r s\u00e5 \u00e4r aktuellt ges betoningsmarkering i den fonetiska transkriptionen. N\u00e4r hela uppslagsordet transkriberas anges betoningen endast i hakparentesen. I de fall d\u00e4r tydligheten kr\u00e4ver att det spr\u00e5kliga ursprunget hos ett visst uttal anges g\u00f6rs detta omedelbart f\u00f6re den fonetiska transkriptionen, allts\u00e5 inom hakparentesen.<\/p>\n

    Den anv\u00e4nda transkriptionen \u00e4r en s\u00e5 kallad grov fonetisk transkription, d\u00e4r en m\u00e5ngfald spr\u00e5ks uttal \u00e5terges med hj\u00e4lp av en relativt begr\u00e4nsad teckenupps\u00e4ttning. Ett och samma tecken kan f\u00f6ljaktligen representera n\u00e5got olika uttal i olika spr\u00e5k. Teckenf\u00f6rklaringens exempelord belyser sp\u00e4nnvidden hos respektive tecken.<\/p>\n

    De fonetiska tecknen \u00e4r h\u00e4mtade ur det internationella fonetiska alfabetet, The International Phonetic Alphabet (IPA). Systemet f\u00f6r angivande av betoning, s\u00e5v\u00e4l inom hakparenteserna som i uppslagsorden, ansluter sig emellertid till \u00e4ldre svensk tradition och inneb\u00e4r att betoning markeras med tecknet \u00b4 omedelbart efter vokalen i den stavelse som uppb\u00e4r huvudtrycket, oavsett l\u00e4ngden hos denna vokal. I vissa sammans\u00e4ttningar anges \u00e4ven s\u00e5 kallat starkt bitryck. Markeringen \u00e4r densamma som f\u00f6r huvudtryck.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    3. Teckenf\u00f6rklaring <\/h2>

    \u00b4 anger betoning, se ovan. Exempel: Hanebe\u00b4rg, gravidite\u00b4tstoxiko\u00b4s, Paris [franskt uttal pari\u00b4], Z\u00fcrich [tsy:\u00b4ri\u00e7], Schneider [\u0283nai<\/sup>\u00b4d\u0250].<\/p>\n

    Vissa spr\u00e5k, till exempel japanska, saknar betoning i svensk mening. Uppslagsord som tillh\u00f6r s\u00e5dana spr\u00e5k transkriberas fonetiskt i sin helhet utan att betoning anges, s\u00e5vida inte ett vedertaget f\u00f6rsvenskat uttal existerar.<\/p>\n

    : efter tecken anger att ljudet i fr\u00e5ga \u00e4r l\u00e5ngt. Exempel: Wien [vi:n], Moli\u00e8re [m\u0254lj\u025b:\u00b4r], Kokkola [k\u0254\u00b4k:\u0254la].<\/p>\n

    I exemplen nedan tas inte h\u00e4nsyn till ljudens l\u00e4ngd utan enbart till deras kvalitet.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    Vokaler <\/h4> \n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    [a]<\/td>\nsvenska ka<\/strong>tt, franska quatre, tyska Va<\/strong>ter, finska La<\/strong>hti<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0251]<\/td>\n\u00a0svenska ma<\/strong>t, norska ma<\/strong>nn, engelska fa<\/strong>ther<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0250]<\/td>\n\u00a0engelska bu<\/strong>t, tyska Mutter<\/strong>, ryska\u00a0O<\/strong>nega<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u00e6]<\/td>\n\u00a0svenska he<\/strong>rre, engelska ca<\/strong>t<\/td>\n<\/tr>\n
    [e]<\/td>\n\u00a0svenska le<\/strong>k, engelska be<\/strong>d, franska aim\u00e9<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n
    [\u025b]<\/td>\n\u00a0svenska n\u00e4<\/strong>t, l\u00e4<\/strong>tt, franska p\u00e8<\/strong>re<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0259]<\/td>\nsvenska pojke<\/strong>, engelska Londo<\/strong>n, gir<\/strong>l<\/td>\n<\/tr>\n
    [i]<\/td>\nsvenska ti<\/strong>d, si<\/strong>ll, engelska tea<\/strong>, bi<\/strong>t, franska di<\/strong>re<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0268]<\/td>\nryska Ry<\/strong>binsk, polska Ry<\/strong>szard, kinesiska Si<\/strong>chuan<\/td>\n<\/tr>\n
    [o]<\/td>\nsvenska b\u00e5<\/strong>t, franska\u00a0eau<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0254]<\/td>\nsvenska\u00a0\u00e5<\/strong>tta, engelska\u00a0a<\/strong>ll, po<\/strong>t, franska po<\/strong>rt<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0275]<\/td>\nsvenska hu<\/strong>nd<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u00f8]<\/td>\nsvenska\u00a0\u00f6<\/strong>ga, franska peu<\/strong>, tyska sch\u00f6<\/strong>n<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0153]<\/td>\n\u00a0svenska\u00a0\u00f6<\/strong>ra, h\u00f6<\/strong>st, franska peu<\/strong>r<\/td>\n<\/tr>\n
    [u]<\/td>\n\u00a0svenska ko<\/strong>,\u00a0o<\/strong>st, engelska roo<\/strong>f, boo<\/strong>k<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0289]<\/td>\nsvenska hu<\/strong>s, norska hu<\/strong>nd<\/td>\n<\/tr>\n
    [y]<\/td>\nsvenska ky<\/strong>la, hy<\/strong>lla, franska pu<\/strong>r, tyska f\u00fc<\/strong>nf<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n<\/table>\n

     <\/p>\n

    Diftonger transkriberas med tecknet f\u00f6r det minst framtr\u00e4dande elementet upph\u00f6jt och med mindre grad. Exempel: engelska five pounds [fai<\/sup>v pau<\/sup>ndz].<\/p>\n

    ~ \u00f6ver tecken f\u00f6r vokal anger att denna uttalas nasalt. Exempel: franska un bon vin blanc [\u0153\u0303b\u00f5\u00b4v\u025b\u0303bl\u0251\u0303].<\/p>\n

    Diftonger transkriberas med tecknet f\u00f6r det minst framtr\u00e4dande elementet upph\u00f6jt och med mindre grad. Exempel: engelska five pounds [fai<\/sup>v pau<\/sup>ndz].<\/p>\n

    ~ \u00f6ver tecken f\u00f6r vokal anger att denna uttalas nasalt. Exempel: franska un bon vin blanc [\u0153\u0303b\u00f5\u00b4v\u025b\u0303bl\u0251\u0303].<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    Konsonanter <\/h4> \n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    [b]<\/td>\nsvenska b<\/strong>o<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    [\u03b2]<\/td>\nspanska sab<\/strong>er, portugisiska Lisb<\/strong>oa<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u00e7]<\/td>\nsvenska k<\/strong>\u00e4r, danska sj<\/strong>\u00e6l, tyska ich<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n
    [d]<\/td>\nsvenska d<\/strong>\u00e5, engelska d<\/strong>ay<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u00f0]<\/td>\nengelska th<\/strong>ere, spanska nad<\/strong>a, portugisiska fad<\/strong>o, danska gad<\/strong>e<\/td>\n<\/tr>\n
    [f]<\/td>\nsvenska f<\/strong>\u00e5, nederl\u00e4ndska v<\/strong>an<\/td>\n<\/tr>\n
    [g]<\/td>\nsvenska g<\/strong>\u00e5<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0263]<\/td>\nspanska pag<\/strong>ar, portugisiska Lag<\/strong>os<\/td>\n<\/tr>\n
    [h]<\/td>\nsvenska h<\/strong>a, engelska h<\/strong>ave, tyska h<\/strong>aben<\/td>\n<\/tr>\n
    [j]<\/td>\nsvenska j<\/strong>a, engelska y<\/strong>es<\/td>\n<\/tr>\n
    [k]<\/td>\nsvenska k<\/strong>o, sk<\/strong>o, franska c<\/strong>oup<\/td>\n<\/tr>\n
    [l]<\/td>\nsvenska l<\/strong>e, engelska l<\/strong>ie<\/td>\n<\/tr>\n
    [m]<\/td>\nsvenska m<\/strong>\u00e5<\/td>\n<\/tr>\n
    [n]<\/td>\nsvenska n<\/strong>\u00e5, engelska n<\/strong>ow<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u014b]<\/td>\nsvenska ung<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n
    [p]<\/td>\nsvenska p<\/strong>\u00e5, sp<\/strong>\u00e5, franska p<\/strong>eau<\/td>\n<\/tr>\n
    [q]<\/td>\narabiska Q<\/strong>atar<\/td>\n<\/tr>\n
    [r]<\/td>\nsvenska r<\/strong>\u00e5, engelska r<\/strong>ed, franska r<\/strong>ue, tyska r<\/strong>ot<\/td>\n<\/tr>\n
    [s]<\/td>\nsvenska s<\/strong>\u00e5, engelska s<\/strong>ee, franska s<\/strong>i, spanska s<\/strong>\u00ed<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0283]<\/td>\nsvenska sj<\/strong>u, engelska sh<\/strong>e, franska ch<\/strong>er<\/td>\n<\/tr>\n
    [t]<\/td>\nsvenska t<\/strong>\u00e5, st<\/strong>\u00e5, engelska t<\/strong>ea, franska t<\/strong>out<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u03b8]<\/td>\nengelska th<\/strong>ink, spanska hac<\/strong>er<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0265]<\/td>\nfranska lu<\/strong>i<\/td>\n<\/tr>\n
    [v]<\/td>\nsvenska v<\/strong>i<\/td>\n<\/tr>\n
    [w]<\/td>\nengelska w<\/strong>e, franska ou<\/strong>i<\/td>\n<\/tr>\n
    [x]<\/td>\ntyska Bach<\/strong>, spanska j<\/strong>ab\u00f3n<\/td>\n<\/tr>\n
    [z]<\/td>\nengelska ros<\/strong>e, franska ros<\/strong>e<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0292]<\/td>\nengelska pleas<\/strong>ure, franska j<\/strong>ouer<\/td>\n<\/tr>\n
    [\u0294]<\/td>\ns\u00e5 kallad st\u00e4mbandsklusil eller h\u00e5rd vokalansats: det konsonantiska ljud som f\u00f6reg\u00e5r vokalen i tyska Arm.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

     <\/p>\n

    h<\/sup>\u00a0efter tecken f\u00f6r konsonant anger att denna \u00e4r starkt aspirerad, det vill s\u00e4ga avslutas med ett [h]-liknande utbl\u00e5sningsljud, som\u00a0t<\/strong>\u00a0i svenska tall, fast\u00e4n kraftigare.<\/p>\n

    j<\/sup>\u00a0efter tecken f\u00f6r konsonant anger att denna \u00e4r palataliserad, det vill s\u00e4ga uttalas med tungryggen i [j]-l\u00e4ge. Exempel: franska ligne [linj<\/sup>], spanska se\u00f1or [senj<\/sup>\u0254\u00b4r], paella [pa\u025b\u00b4lj<\/sup>a], portugisiska vinho [vi\u00b4nj<\/sup>u], velho [v\u0250\u00b4lj<\/sup>u], italienska Bologna [bolo\u00b4nj<\/sup>:a], figlio [fi\u00b4lj<\/sup>:o].<\/p>\n

    Latin och klassisk grekiska.<\/strong>\u00a0I regel ges endast betoningsmarkering. Detta g\u00f6rs \u00e4ven i alternativformer, alternativnamn och ursprungsord i etymologisk parentes. I vetenskapliga ben\u00e4mningar uttalas enligt svensk praxis ph som [f], ch i regel som [k], ae och oe i regel som [e] samt \u00e4ndelsen -aceae som [\u0251:s\u0259].<\/p>\n

    Engelska.<\/strong> F\u00f6r uppslagsord som direkt h\u00e4nf\u00f6r sig till USA och Kanada \u00e5terges det uttal som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i dessa l\u00e4nder, f\u00f6r engelska uppslagsord i \u00f6vrigt brittiskt uttal.<\/p>\n

    Spanska och portugisiska.<\/strong>\u00a0P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som f\u00f6r engelska till\u00e4mpas principen att f\u00f6r uppslagsord med anknytning till Latinamerika \u00e5terges det lokala uttalet; i \u00f6vriga fall till\u00e4mpas europeisk (kastiljansk) spanska respektive europeisk portugisiska.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    4. Etymologier <\/h2>

    Inom den etymologiska parentesen l\u00e4mnas uppgifter om ordets spr\u00e5kliga ursprung. De angivna ursprungsorden kursiveras, medan betydelseuppgifter om dem placeras inom enkla anf\u00f6ringstecken. Har ursprungsordet samma betydelse som uppslagsordet, men en avvikande form, anges som regel endast formen. Det omv\u00e4nda sker n\u00e4r formen \u00e4r densamma men betydelsen olika. I regel h\u00e4nvisas till g\u00e4ngse uppslagsformer i respektive l\u00e5ngivande spr\u00e5k. S\u00e5lunda \u00e5terges grekiska och latinska verb i formen f\u00f6rsta person singularis presens indikativ. De \u00f6vers\u00e4tts dock med svensk infinitivform.<\/p>\n

    * f\u00f6re ett spr\u00e5kligt uttryck anger att det \u00e4r konstruerat, inte belagt.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    5. F\u00f6rkortningar <\/h2>

    I den tryckta versionen av uppslagsverket anv\u00e4ndes ett antal allm\u00e4nspr\u00e5kliga f\u00f6rkortningar. I vissa \u00e4ldre artiklar p\u00e5 NE.se kan dessa f\u00f6rkortningar fortfarande p\u00e5tr\u00e4ffas och listas d\u00e4rf\u00f6r nedan. G\u00e4ngse f\u00f6rkortningar f\u00f6r akademiska titlar anv\u00e4nds.<\/span><\/p>\n

    \n

    Ett uppslagsord som \u00e4r ett namn f\u00f6rkortades tidigare och ersattes av f\u00f6rsta bokstaven. \u00c4ven denna typ av f\u00f6rkortning kan fortfarande f\u00f6rekomma i vissa artiklar.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    bl.a.<\/td>\nbland annat, bland andra<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    ca<\/td>\ncirka<\/td>\n<\/tr>\n
    d.<\/td>\nd\u00f6d (i personartikelsingresser)<\/td>\n<\/tr>\n
    dvs.<\/td>\ndet vill s\u00e4ga<\/td>\n<\/tr>\n
    d.y.<\/td>\nden yngre (i personnamn)<\/td>\n<\/tr>\n
    d.\u00e4.<\/td>\nden \u00e4ldre (i personnamn)<\/td>\n<\/tr>\n
    e.d.<\/td>\neller dylikt<\/td>\n<\/tr>\n
    eg.<\/td>\negentligen (framf\u00f6r alternativnamn o.d.<\/td>\n<\/tr>\n
    e.Kr.<\/td>\nefter Kristus<\/td>\n<\/tr>\n
    e.o.<\/td>\nextraordinarie<\/td>\n<\/tr>\n
    etc.<\/td>\netcetera<\/td>\n<\/tr>\n
    ev.<\/td>\neventuellt<\/td>\n<\/tr>\n
    ex.<\/td>\nexemplar (i upplageuppgifter)<\/td>\n<\/tr>\n
    exkl.<\/td>\nexklusive<\/td>\n<\/tr>\n
    f.<\/td>\nf\u00f6dd (i personartikelsingresser)<\/td>\n<\/tr>\n
    f.d.<\/td>\nf\u00f6re detta<\/td>\n<\/tr>\n
    f.Kr.<\/td>\nf\u00f6re Kristus<\/td>\n<\/tr>\n
    f.n.<\/td>\nf\u00f6r n\u00e4rvarande<\/td>\n<\/tr>\n
    fr.h.<\/td>\nfr\u00e5n h\u00f6ger (i bildtexter)<\/td>\n<\/tr>\n
    fr.o.m.<\/td>\nfr\u00e5n och med<\/td>\n<\/tr>\n
    fr.v.<\/td>\nfr\u00e5n v\u00e4nster (i bildtexter)<\/td>\n<\/tr>\n
    f.\u00f6.<\/td>\nf\u00f6r \u00f6vrigt<\/td>\n<\/tr>\n
    inkl.<\/td>\ninklusive<\/td>\n<\/tr>\n
    inv.<\/td>\ninv\u00e5nare (i folkm\u00e4ngdsuppgifter i artiklarom orter, omr\u00e5den etc.)<\/td>\n<\/tr>\n
    i st.f.<\/td>\ni st\u00e4llet f\u00f6r<\/td>\n<\/tr>\n
    jfr<\/td>\nj\u00e4mf\u00f6r (i h\u00e4nvisningar)<\/td>\n<\/tr>\n
    jr<\/td>\njunior (i personnamn)<\/td>\n<\/tr>\n
    kap.<\/td>\nkapitel<\/td>\n<\/tr>\n
    kl.<\/td>\nklockan<\/td>\n<\/tr>\n
    kr.<\/td>\nkrona, kronor<\/td>\n<\/tr>\n
    Kr.f.<\/td>\nKristi f\u00f6delse (som tidsangivelse; jfr e.Kr. och f.Kr.)<\/td>\n<\/tr>\n
    Kungl.<\/td>\nKunglig, Kungligt, Kungliga<\/td>\n<\/tr>\n
    Kungl. Maj:t<\/td>\nKunglig Majest\u00e4t<\/td>\n<\/tr>\n
    Litt.<\/td>\nLitteratur (ing\u00e5ende rubrik i litteraturanvisning)<\/td>\n<\/tr>\n
    max.<\/td>\nmaximum<\/td>\n<\/tr>\n
    m.fl.<\/td>\nmed flera<\/td>\n<\/tr>\n
    milj.<\/td>\nmiljon(er)<\/td>\n<\/tr>\n
    min.<\/td>\nminimum<\/td>\n<\/tr>\n
    m.m.<\/td>\nmed mera<\/td>\n<\/tr>\n
    N.N.<\/td>\nnomen nescio (namnet ok\u00e4nt)<\/td>\n<\/tr>\n
    nuv.<\/td>\nnuvarande<\/td>\n<\/tr>\n
    o.d.<\/td>\noch dylikt<\/td>\n<\/tr>\n
    orig.<\/td>\noriginaltitel<\/td>\n<\/tr>\n
    osv.<\/td>\noch s\u00e5 vidare<\/td>\n<\/tr>\n
    p.g.a.<\/td>\np\u00e5 grund av<\/td>\n<\/tr>\n
    plur.<\/td>\npluralis (i artikelingresser)<\/td>\n<\/tr>\n
    resp.<\/td>\nrespektive<\/td>\n<\/tr>\n
    sing.<\/td>\nsingularis (i artikelingresser)<\/td>\n<\/tr>\n
    s.k.<\/td>\ns\u00e5 kallad, s\u00e5 kallat, s\u00e5 kallade<\/td>\n<\/tr>\n
    SOU<\/td>\nStatens offentliga utredningar<\/td>\n<\/tr>\n
    sr<\/td>\nsenior (i personnamn)<\/td>\n<\/tr>\n
    st.<\/td>\nstycken<\/td>\n<\/tr>\n
    Sv.Ps.<\/td>\nSvenska Psalmboken (vid angivande av psalmer)<\/td>\n<\/tr>\n
    t.ex.<\/td>\ntill exempel<\/td>\n<\/tr>\n
    tf.<\/td>\ntillf\u00f6rordnad<\/td>\n<\/tr>\n
    t.h.<\/td>\ntill h\u00f6ger (i bildtexter)<\/td>\n<\/tr>\n
    t.o.m.<\/td>\ntill och med<\/td>\n<\/tr>\n
    t.v.<\/td>\ntill v\u00e4nster (i bildtexter)<\/td>\n<\/tr>\n
    u.h.<\/td>\nunder havsytans niv\u00e5 (i h\u00f6jduppgifter)<\/td>\n<\/tr>\n
    uppl.<\/td>\nupplaga (i litteraturanvisningar)<\/td>\n<\/tr>\n
    utg.<\/td>\nutgiven; utgivare (i litteraturanvisningar)<\/td>\n<\/tr>\n
    utst.kat.<\/td>\nutst\u00e4llningskatalog (ilitteraturanvisningar)<\/td>\n<\/tr>\n
    VD<\/td>\nverkst\u00e4llande direkt\u00f6r<\/td>\n<\/tr>\n
    vol.<\/td>\nvolym(er) (i litteraturanvisningar ochandra bibliografiska uppgifter)<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00f6.h.<\/td>\n\u00f6ver havsytans niv\u00e5 (i h\u00f6jduppgifter)<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00f6vers.<\/td>\n\u00f6vers\u00e4ttning (i litteraturanvisningar och andra bibliografiska uppgifter)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n
    \n
    \n
    \n \n

    F\u00f6rkortningar i f\u00f6retagsnamn <\/h4>

    Svenska former<\/h5>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    AB<\/td>\nAktiebolag<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    Co.<\/td>\nKompani<\/td>\n<\/tr>\n
    Ek.f\u00f6r.<\/td>\nEkonomisk f\u00f6rening<\/td>\n<\/tr>\n
    HB<\/td>\nHandelsbolag<\/td>\n<\/tr>\n
    KB<\/td>\nKommanditbolag<\/td>\n<\/tr>\n
    u.p.a.<\/td>\nutan personligt ansvar<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n
    \n
    \n
    \n \n
    Utl\u00e4ndska former <\/h5> \n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    Ab<\/td>\nfinlandssvenska<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    AG<\/td>\ntyska<\/td>\n<\/tr>\n
    A\/S<\/td>\ndanska, norska<\/td>\n<\/tr>\n
    B.V.<\/td>\nnederl\u00e4ndska<\/td>\n<\/tr>\n
    Co.<\/td>\namerikansk engelska, engelska<\/td>\n<\/tr>\n
    Corp.<\/td>\namerikansk engelska, engelska<\/td>\n<\/tr>\n
    G.m.b.H.<\/td>\ntyska (\u00e4ven G.m.b.H. & Co.)<\/td>\n<\/tr>\n
    Inc.<\/td>\namerikansk engelska, engelska<\/td>\n<\/tr>\n
    Ltd.<\/td>\namerikansk engelska, engelska<\/td>\n<\/tr>\n
    N.V.<\/td>\nnederl\u00e4ndska<\/td>\n<\/tr>\n
    Oy<\/td>\nfinska<\/td>\n<\/tr>\n
    PLC<\/td>\n(\u00e4ven plc, p.l.c.) engelska<\/td>\n<\/tr>\n
    S.A.<\/td>\nfranska, spanska, portugisiska, italienska<\/td>\n<\/tr>\n
    S.A.R.L.<\/td>\nfranska<\/td>\n<\/tr>\n
    S.p.A.<\/td>\nitalienska<\/td>\n<\/tr>\n
    VEB<\/td>\ntyska<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    (Vissa av ovanst\u00e5ende f\u00f6rkortningar i f\u00f6retagsnamn kan ocks\u00e5 skrivas utan punkt.)<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    F\u00f6rkortningar och tecken i biologiska artiklar <\/h4> \n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    f.<\/td>\nforma, dvs. form<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    sp.<\/td>\nspecies, dvs. art<\/td>\n<\/tr>\n
    ssp.<\/td>\nsubspecies, dvs. underart<\/td>\n<\/tr>\n
    syn.<\/td>\nsynonym, binamn<\/td>\n<\/tr>\n
    var.<\/td>\nvarietas, dvs. varietet<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00d7<\/td>\n(art)hybrid<\/td>\n<\/tr>\n
    +<\/td>\n(art)chim\u00e4r<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Vetenskapliga sl\u00e4ktnamn f\u00f6rkortas med versal och punkt om de upprepas i en text.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    F\u00f6rkortningar f\u00f6r spr\u00e5ktillh\u00f6righet <\/h4> \n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    am.engelska<\/td>\namerikansk engelska<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    arab.<\/td>\narabiska<\/td>\n<\/tr>\n
    bulg.<\/td>\nbulgariska<\/td>\n<\/tr>\n
    da.<\/td>\ndanska<\/td>\n<\/tr>\n
    dial.<\/td>\ndialekt(al)<\/td>\n<\/tr>\n
    egypt.<\/td>\negyptiska<\/td>\n<\/tr>\n
    eng.<\/td>\nengelska<\/td>\n<\/tr>\n
    estn.<\/td>\nestniska<\/td>\n<\/tr>\n
    fi.<\/td>\nfinska<\/td>\n<\/tr>\n
    fr.<\/td>\nfranska<\/td>\n<\/tr>\n
    germ.<\/td>\ngermanska<\/td>\n<\/tr>\n
    got.<\/td>\ngotiska<\/td>\n<\/tr>\n
    grek.<\/td>\n(forn)grekiska<\/td>\n<\/tr>\n
    hebr.<\/td>\nhebreiska<\/td>\n<\/tr>\n
    h\u00f6gty.<\/td>\nh\u00f6gtyska<\/td>\n<\/tr>\n
    isl.<\/td>\nisl\u00e4ndska<\/td>\n<\/tr>\n
    ital.<\/td>\nitalienska<\/td>\n<\/tr>\n
    jap.<\/td>\njapanska<\/td>\n<\/tr>\n
    kelt.<\/td>\nkeltiska<\/td>\n<\/tr>\n
    kin.<\/td>\nkinesiska<\/td>\n<\/tr>\n
    lat.<\/td>\nlatin<\/td>\n<\/tr>\n
    lett.<\/td>\nlettiska<\/td>\n<\/tr>\n
    l\u00e5gty.<\/td>\nl\u00e5gtyska<\/td>\n<\/tr>\n
    ned.<\/td>\nnederl\u00e4ndska<\/td>\n<\/tr>\n
    no.<\/td>\nnorska<\/td>\n<\/tr>\n
    nord.<\/td>\nnordiska<\/td>\n<\/tr>\n
    nysv.<\/td>\nnysvenska<\/td>\n<\/tr>\n
    pers.<\/td>\npersiska<\/td>\n<\/tr>\n
    po.<\/td>\npolska<\/td>\n<\/tr>\n
    por.<\/td>\nportugisiska<\/td>\n<\/tr>\n
    rum.<\/td>\nrum\u00e4nska<\/td>\n<\/tr>\n
    ry.<\/td>\nryska<\/td>\n<\/tr>\n
    slav.<\/td>\nslaviska<\/td>\n<\/tr>\n
    sp.<\/td>\nspanska<\/td>\n<\/tr>\n
    sv.<\/td>\nsvenska<\/td>\n<\/tr>\n
    tjeck.<\/td>\ntjeckiska<\/td>\n<\/tr>\n
    turk.<\/td>\nturkiska<\/td>\n<\/tr>\n
    ty.<\/td>\ntyska<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    I f\u00f6rekommande fall kan f\u00f6rkortningar f\u00f6reg\u00e5s av element som forn- (till exempel fornisl\u00e4ndska), medel- (medelh\u00f6gtyska), medeltids- (medeltidslatin), ny- (nysvenska), sen- (senlatin), ur- (urnordiska).<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    F\u00f6rkortningar f\u00f6r v\u00e4derstreck och geografiska koordinater <\/h4> \n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    n.<\/td>\nnorr(a)<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    n.v.<\/td>\nnordv\u00e4st(ra)<\/td>\n<\/tr>\n
    n.\u00f6.<\/td>\nnord\u00f6st(ra)<\/td>\n<\/tr>\n
    s.<\/td>\ns\u00f6der, s\u00f6dra<\/td>\n<\/tr>\n
    s.v.<\/td>\nsydv\u00e4st(ra)<\/td>\n<\/tr>\n
    s.\u00f6.<\/td>\nsyd\u00f6st(ra)<\/td>\n<\/tr>\n
    v.<\/td>\nv\u00e4ster, v\u00e4stra<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00f6.<\/td>\n\u00f6ster, \u00f6stra<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

     <\/p>\n

    Vid angivande av geografiska koordinater anv\u00e4nds f\u00f6ljande f\u00f6rkortningar:<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n
    n.br.<\/td>\nnordlig bredd<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    v.l.<\/td>\nv\u00e4stlig l\u00e4ngd<\/td>\n<\/tr>\n
    s.br.<\/td>\nsydlig bredd<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00f6.l.<\/td>\n\u00f6stlig l\u00e4ngd<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n
    \n
    \n
    \n \n

    F\u00f6rkortningar av m\u00e5tt- och viktenheter <\/h4>

    De flesta m\u00e5ttenheter som anv\u00e4nds i uppslagsverket kan kortare anges med en beteckning, till exempel m f\u00f6r meter, dl f\u00f6r deciliter och kWh f\u00f6r kilowattimme.<\/p>\n

    F\u00f6ljande beteckningar f\u00f6r m\u00e5ttenheter och deras prefix kan f\u00f6rekomma i uppslagsverket utan s\u00e4rskild f\u00f6rklaring.<\/p>\n

    Enheter<\/h5>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    A<\/td>\nampere<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    a<\/td>\nar = 100 m\u00b2<\/td>\n<\/tr>\n
    B<\/td>\nbel<\/td>\n<\/tr>\n
    Bq<\/td>\nbecquerel<\/td>\n<\/tr>\n
    C<\/td>\ncoulomb<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00b0C<\/td>\ngrad(er) Celsius<\/td>\n<\/tr>\n
    cd<\/td>\ncandela<\/td>\n<\/tr>\n
    d<\/td>\ndygn<\/td>\n<\/tr>\n
    Da<\/td>\ndalton<\/td>\n<\/tr>\n
    eV<\/td>\nelektronvolt<\/td>\n<\/tr>\n
    F<\/td>\nfarad<\/td>\n<\/tr>\n
    g<\/td>\ngram<\/td>\n<\/tr>\n
    h<\/td>\ntimme<\/td>\n<\/tr>\n
    H<\/td>\nhenry<\/td>\n<\/tr>\n
    Hz<\/td>\nhertz<\/td>\n<\/tr>\n
    J<\/td>\njoule<\/td>\n<\/tr>\n
    K<\/td>\nkelvin<\/td>\n<\/tr>\n
    lm<\/td>\nlumen<\/td>\n<\/tr>\n
    lx<\/td>\nlux<\/td>\n<\/tr>\n
    m<\/td>\nmeter<\/td>\n<\/tr>\n
    m\u00b2<\/sup><\/td>\nkvadratmeter<\/td>\n<\/tr>\n
    m\u00b3<\/span><\/td>\nkubikmeter<\/td>\n<\/tr>\n
    min<\/td>\nminut (f\u00f6r tid)<\/td>\n<\/tr>\n
    N<\/td>\nnewton<\/td>\n<\/tr>\n
    Pa<\/td>\npascal<\/td>\n<\/tr>\n
    r<\/td>\nvarv<\/td>\n<\/tr>\n
    rad<\/td>\nradian<\/td>\n<\/tr>\n
    s<\/td>\nsekund (f\u00f6r tid)<\/td>\n<\/tr>\n
    sr<\/td>\nsteradian<\/td>\n<\/tr>\n
    t<\/td>\nton<\/td>\n<\/tr>\n
    T<\/td>\ntesla<\/td>\n<\/tr>\n
    V<\/td>\nvolt<\/td>\n<\/tr>\n
    W<\/td>\nwatt<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00c5<\/td>\n\u00e5ngstr\u00f6m<\/td>\n<\/tr>\n
    \u03a9<\/td>\nohm<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00b0<\/td>\ngrad (f\u00f6r vinkel)<\/td>\n<\/tr>\n
    \u2032<\/td>\nminut (f\u00f6r vinkel)<\/td>\n<\/tr>\n
    \u2033<\/td>\nsekund (f\u00f6r vinkel)<\/td>\n<\/tr>\n
    %<\/td>\nprocent (0,01)<\/td>\n<\/tr>\n
    \u2030<\/td>\npromille (0,001)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n
    Enhetsprefix<\/h5>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    Y<\/td>\nyotta (1024<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
    Z<\/td>\nzetta (1021<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    E<\/td>\nexa (1018<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    P<\/td>\npeta (1015<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    T<\/td>\ntera (1012<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    G<\/td>\ngiga (109<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    M<\/td>\nmega (106<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    k<\/td>\nkilo (103<\/sup>\u00a0= 1 000)<\/td>\n<\/tr>\n
    h<\/td>\nhekto (102<\/sup>\u00a0= 100)<\/td>\n<\/tr>\n
    d<\/td>\ndeci (10\u22121<\/sup>\u00a0= 0,1)<\/td>\n<\/tr>\n
    c<\/td>\ncenti (10\u22122<\/sup>= 0,01)<\/td>\n<\/tr>\n
    m<\/td>\nmilli (10\u22123<\/sup>= 0,001)<\/td>\n<\/tr>\n
    \u00b5<\/td>\nmikro (10\u00af6<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    n<\/td>\nnano (10\u00af9<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    p<\/td>\npiko (10\u00af12<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    f<\/td>\nfemto (10\u00af15<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    a<\/td>\natto (10\u00af18<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    z<\/td>\nzepto (10\u00af21<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n
    y<\/td>\nyokto (10\u00af24<\/sup>)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n
    \n
    \n
    \n \n

    6. Signaturer <\/h2>
    \n
    \n
    \n
    \n

    Samtliga artiklar med 1 500 tecken eller mer \u00e4r signerade. P.g.a. speciellt artikelinneh\u00e5ll \u00e4r i undantagsfall kortare artiklar signerade. I l\u00e4ngre artiklar som \u00e4r uppdelade i flera kortare avsnitt och d\u00e4r n\u00e5gon f\u00f6rfattare skrivit sammanlagt minst 1 500 tecken har samtliga avsnitt oavsett l\u00e4ngd signerats. I de fall avsnitt i s\u00e5dana artiklar ej har signatur betyder det att n\u00e4stkommande signatur \u00e4ven g\u00e4ller detta avsnitt.<\/p>\n

    Osignerade artiklar med 1 500 tecken eller mer best\u00e5r av kortare avsnitt av flera f\u00f6rfattare.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/section>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    7. Boktitlar <\/h2>
    \n
    \n
    \n
    \n

    D\u00e5 ett litter\u00e4rt verk n\u00e4mns i artikeln om dess f\u00f6rfattare anges alltid originalets titel och utgivnings\u00e5r. Titeln skrivs normalt med kursiv stil. F\u00f6r utl\u00e4ndska verk i svensk \u00f6vers\u00e4ttning ges dessutom den svenska \u00f6vers\u00e4ttningstiteln omgiven av vanliga anf\u00f6ringstecken (\u201c) och med rak stil. Om verket inte \u00f6versatts till svenska ges en ordagrann \u00f6vers\u00e4ttning av titeln omgiven av enkla anf\u00f6ringstecken (\u2018). F\u00f6r utl\u00e4ndska verk vilkas originaltitlar \u00e4r uppenbara (till exempel l\u00e4ttolkad danska eller norska) eller identiskt lika med svensk \u00f6vers\u00e4ttningstitel ges ingen svensk titel.<\/p>\n

    F\u00f6r verk p\u00e5 spr\u00e5k med ickelatinskt alfabet ges endast svensk \u00f6vers\u00e4ttningstitel (kursiv och utan n\u00e5gra anf\u00f6ringstecken) och originalets utgivnings\u00e5r. Om verket ej \u00f6versatts anges detta; titeln \u00e5terges d\u00e5 i ordagrann \u00f6vers\u00e4ttning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/section>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n \n

    8. Personuppgifter <\/h2>
    \n
    \n
    \n
    \n

    Personer som omn\u00e4mns i en artikel anges p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 om personen har egen artikel i uppslagsverket eller inte. En person med egen artikel anges normalt enbart med namnet; h\u00e4nvisningsmarkering till\u00e4mpas inte. F\u00f6r personer som inte har egen artikel anges i m\u00f6jligaste m\u00e5n nationalitet, yrke och levnads\u00e5r.<\/p>\n

    I biografiska artiklar anges den biograferades n\u00e4ra sl\u00e4ktskap med andra personer, dock endast s\u00e5dana som sj\u00e4lva har artikel i uppslagsverket. En person kan s\u00e5lunda ha varit gift fler g\u00e5nger \u00e4n vad som framg\u00e5r av artikeln.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/section>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

    \n
    \n
    \n\n \n\n
    \n \n

    H\u00f6r av dig till redaktionen <\/h3> \n

    \n Har du en allm\u00e4n fr\u00e5ga eller synpunkt g\u00e4llande inneh\u00e5llet i v\u00e5ra tj\u00e4nster \u00e4r du v\u00e4lkommen att kontakta redaktionen.<\/p> \n \n

    \n \nKontakta redaktionen<\/a> <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"subject":[],"class_list":["post-5226","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5226","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5226"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5226\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7481,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5226\/revisions\/7481"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5226"}],"wp:term":[{"taxonomy":"subject","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/subject?post=5226"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}