{"id":10961,"date":"2023-12-01T10:20:00","date_gmt":"2023-12-01T10:20:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=10961"},"modified":"2025-12-17T14:12:50","modified_gmt":"2025-12-17T14:12:50","slug":"fem-fakta-om-julen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/fem-fakta-om-julen\/","title":{"rendered":"Fem fakta om julen som du kanske inte k\u00e4nner till"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Fem fakta om julen som du kanske inte k\u00e4nner till <\/h1> \n

Det \u00e4r gl\u00f6gg, pepparkakor, julst\u00e4dning, julkalendrar, julpynt, lussekatter, tomtar och julgranar, ja listan kan g\u00f6ras l\u00e5ng. Julen \u00e4r en av de st\u00f6rsta h\u00f6gtiderna, men v\u00e5ra traditioner \u00e4r en salig blandning av religi\u00f6s symbolik och folktro. Varf\u00f6r firar vi egentligen som vi g\u00f6r? H\u00e4r har vi samlat n\u00e5gra roliga fakta om s\u00e5dant som ofta f\u00f6rknippas med julen.<\/p>\n <\/div>\n\n \"julen\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

Mytomspunnen k\u00e4rleksbringande mistel <\/h3>
\n

Du har s\u00e4kert sett den i romantiska julfilmer, misteln som h\u00e4nger i d\u00f6rrposten och inv\u00e4ntar julens f\u00f6rsta kyss. Misteln<\/a> s\u00e4gs sedan gammalt bringa lycka och v\u00e4lsignelse om man h\u00e4nger upp den i taket eller ovanf\u00f6r en d\u00f6rr i juletid. Att kyssas under en mistel var f\u00f6rr i tiden ett s\u00e4tt f\u00f6r en kvinna att skydda sig mot att leva ett helt liv som ogift. Den man som kysst henne under misteln ska d\u00e5 plocka ett b\u00e4r ur den och n\u00e4r det sista b\u00e4ret \u00e4r plockat \u00e4r mistelns magi f\u00f6rsvunnen.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Inom magin ans\u00e5gs misteln sk\u00e4nka liv och fertilitet, skydda mot gifter och verka sexuellt upphetsande. Dess vintergr\u00f6na utseende fick de forntida keltiska \u201dpr\u00e4sterna\u201d att tillskriva den \u00f6vernaturliga egenskaper och den betraktades som helig, s\u00e4rskilt om den v\u00e4xte p\u00e5 ekar. Misteln sk\u00f6rdades sedan p\u00e5 ett speciellt s\u00e4tt f\u00f6r att inte f\u00f6rlora sin magiska kraft.<\/p>\n

 <\/p>\n

Stj\u00e4rngossar \u2013 fr\u00e5n julspel till luciat\u00e5g<\/h4>\n

Stj\u00e4rngossar<\/a>\u00a0har funnits sedan b\u00f6rjan av 1600-talet men var d\u00e5 inte en del av ett luciat\u00e5g. Stj\u00e4rngossar var n\u00e4mligen unga m\u00e4n som p\u00e5 trettondedag jul uppf\u00f6rde julspel om heliga tre konungars bes\u00f6k hos den nyf\u00f6dde Jesus. Julspelen utf\u00f6rdes ursprungligen av skolorna i organiserad form och fortsatte in p\u00e5 1800-talet. N\u00e4r dj\u00e4knarna inte l\u00e4ngre fick lov att tigga p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet \u00f6vertogs spelen ofta av bygdens egna ungdomar. En av de agerande bar en transparent stj\u00e4rna med ett ljus inuti. Tre av de andra var utkl\u00e4dda till kungar, ytterligare en till \u201dJudas med pungen\u201d, som samlade in g\u00e5vorna.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n \n
\n \"\"\n <\/div>\n\n
\n \n

D\u00e5 blev granen julens tr\u00e4d <\/h3>
\n

Julgranen<\/a>\u00a0kom till Sverige fr\u00e5n Tyskland i mitten av 1700-talet och fanns hos rika familjer i st\u00e4der, herrg\u00e5rdar, i pr\u00e4stg\u00e5rdar och i stora bondg\u00e5rdar. D\u00e5 var julgranarna sm\u00e5 och anv\u00e4ndes fr\u00e4mst som bordsdekoration. Vid mitten av 1800-talet b\u00f6rjade man ta in den moderna typen av h\u00f6ga granar och ungef\u00e4r hundra \u00e5r senare blev det vanligt med stora julgranar utomhus och i offentliga milj\u00f6er. De f\u00f6rsta julgranarna dekorerades ofta med kakor och \u00e4pplen, och s\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade man \u00e4ven s\u00e4tta i ljus och andra prydnader.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Granar har f\u00f6rekommit i flera sammanhang i samband med julen, dels som magiskt ontavv\u00e4rjande medel placerade till exempel p\u00e5 g\u00f6dselh\u00f6gen, dels som ett tecken p\u00e5 julens och julfridens intr\u00e4de.<\/p>\n

 <\/p>\n

Fiskbl\u00f6tare \u2013 ett yrke f\u00f6r ensamst\u00e5ende kvinnor<\/h4>\n

Visste du att p\u00e5 Annadagen, 9 december, ska\u00a0lutfisken<\/a>\u00a0l\u00e4ggas i bl\u00f6t? F\u00f6rr gjorde fiskbl\u00f6taren det. Ett yrke passande f\u00f6r ensamst\u00e5ende kvinnor tyckte man f\u00f6r drygt 500 \u00e5r sedan. Metoden \u00e4r k\u00e4nd sedan senmedeltiden men fortlever endast i Norden, d\u00e4r den numera f\u00f6rknippas med julfirandet som ett minne av julfastan under medeltiden. Tidigare var dock lutfisk en allm\u00e4n helg- och festr\u00e4tt som \u00e4ven \u00e5ts vid bland annat br\u00f6llop, M\u00e5rten och midsommar.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

\u00c5rets kortaste dag firades l\u00e5ngt innan den kristna julen <\/h3>
\n

Bakom julen ligger m\u00e5nga gamla traditioner som inte \u00e4r kristna. Till exempel firades\u00a0vintersolst\u00e5ndet<\/a> vid den h\u00e4r tiden p\u00e5 \u00e5ret l\u00e5ngt innan man b\u00f6rjade fira Jesus f\u00f6delse. Vintersolst\u00e5ndet \u00e4r den tidpunkt p\u00e5 \u00e5ret d\u00e5 dagen \u00e4r kortast och natten \u00e4r l\u00e4ngst.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-10961","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10961","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10961"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10961\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24757,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10961\/revisions\/24757"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10961"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10961"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10961"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}