{"id":10979,"date":"2023-11-26T07:35:36","date_gmt":"2023-11-26T07:35:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=10979"},"modified":"2025-05-20T12:19:31","modified_gmt":"2025-05-20T12:19:31","slug":"marie-curie","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/marie-curie\/","title":{"rendered":"Marie Curie"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Marie Curie <\/h1> \n

I \u00e5r \u00e4r det 120 \u00e5r sedan Marie Curie fick sitt f\u00f6rsta av tv\u00e5 Nobelpris. 1903 tilldelades hon och hennes man Pierre Curie fysikpriset. De gjorde uppt\u00e4ckter inom radioaktivitetens omr\u00e5de, bland annat att str\u00e5lning kan p\u00e5verka kroppen p\u00e5 olika s\u00e4tt. 1911 fick hon Nobelpriset i kemi f\u00f6r sina kemiska unders\u00f6kningar \u00f6ver de radioaktiva grund\u00e4mnena. Marie Curie \u00e4r \u00e4n i dag den enda som har erh\u00e5llit Nobelpris i b\u00e5de fysik och kemi.<\/p>\n <\/div>\n\n \"Marie\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

Marie Curie<\/span>, f\u00f6dd Sk\u0142odowska,\u00a0<\/span>f\u00f6dd 7 november 1867, d\u00f6d 4 juli 1934, polsk-fransk fysiker och kemist.<\/span><\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

Genom sina framst\u00e5ende vetenskapliga insatser och sitt anspr\u00e5ksl\u00f6sa s\u00e4tt blev Curie en av sin samtids mest beundrade personligheter. Hon \u00e4r ensam om att ha erh\u00e5llit Nobelpris i s\u00e5v\u00e4l fysik som kemi. Hennes uppt\u00e4ckter inom radioaktivitetens omr\u00e5de blev b\u00f6rjan till f\u00f6rst\u00e5elsen av atomernas inre byggnad; hon bidrog ocks\u00e5 i h\u00f6g grad till anv\u00e4ndningen av joniserande str\u00e5lning inom kemi, biologi och medicin.<\/p>\n

 <\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Efter skolg\u00e5ng i Warszawa skrev Curie in sig vid Sorbonne-universitetet 1891, avlade licentiatexamen i fysik 1893 och i matematik 1894. Hon arbetade sedan som assistent i experimentalfysik, varvid hon l\u00e4rde k\u00e4nna Pierre Curie; de gifte sig 1895. \u00c5r 1897 b\u00f6rjade hon studera den \u201duranstr\u00e5lning\u201d som \u00e5ret innan uppt\u00e4ckts av Becquerel. Systematiska unders\u00f6kningar av mineral visade att vissa uran- och toriummineral var mer aktiva (hon f\u00f6reslog ben\u00e4mningen\u00a0radioaktiva<\/i>) \u00e4n vad som motsvarade deras halt av uran eller torium. Hon drog d\u00e4rav slutsatsen att mineralen inneh\u00f6ll ok\u00e4nda radioaktiva \u00e4mnen och lyckades redan 1898 isolera tv\u00e5 mycket aktiva substanser, som hon ben\u00e4mnde\u00a0polonium<\/i>\u00a0och\u00a0radium<\/i>. Det skulle dock dr\u00f6ja m\u00e5nga \u00e5r innan v\u00e4gbara m\u00e4ngder av dessa \u00e4mnen kunde isoleras och deras atomvikter exakt best\u00e4mmas. Samtidigt studerade hon tillsammans med sin man str\u00e5lningens egenskaper och fann bl.a. att radium avgav v\u00e4rme och uts\u00e4nde en radioaktiv gas (senare ben\u00e4mnd\u00a0radon<\/i>) och att radiumsalter var sj\u00e4lvlysande. Vidare uppt\u00e4ckte de att str\u00e5lningen bestod av flera komponenter (senare ben\u00e4mnda alfa, beta och gamma), att den omvandlade luftens syre till ozon, att den sv\u00e4rtade glas och s\u00f6nderdelade vatten. Makarna fann ocks\u00e5 att str\u00e5lningen hade fysiologiska verkningar och t.ex. kunde bota cancer och huds\u00e5r men \u00e4ven kunde \u00e5stadkomma sv\u00e5rl\u00e4kta s\u00e5r.<\/p>\n

Curie avlade l\u00e4rarexamen 1897 och undervisade 1900\u201306 vid flickgymnasium. \u00c5r 1903 disputerade hon i fysik, och samma \u00e5r f\u00f6rl\u00e4nades hon tillsammans med Becquerel och maken Pierre Curie Nobelpriset i fysik. Efter makens d\u00f6d \u00e5r 1906 eftertr\u00e4dde hon honom (dock f\u00f6rst fr\u00e5n 1908 med professors titel) vid Sorbonne. \u00c5r 1911 fick hon Nobelpriset i kemi f\u00f6r sina kemiska unders\u00f6kningar \u00f6ver de radioaktiva grund\u00e4mnena.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n \n
\n \"\"\n

Bild ur Curies \u201dTrait\u00e9 de radioactivit\u00e9\u201d, 1910.<\/p>\n <\/div>\n\n

\n \n

Becquerel-str\u00e5lning <\/h3>
\n

Hennes val av \u201duranstr\u00e5lning\u201d (senare kallad Becquerel-str\u00e5lning) som doktorsarbete berodde till stor del p\u00e5 tillg\u00e5ngen till ett nytt m\u00e4tinstrument, best\u00e5ende av en jonisationskammare (A\u2013B) med kvadrantelektrometer kopplad till en piezoelektrisk v\u00e5g (PQ). Det hade utvecklats av Jacques och Pierre Curie och det f\u00f6rblev fram till 1920-talet det viktigaste instrumentet f\u00f6r kvantitativ m\u00e4tning av jonisationsstr\u00f6mmar orsakade av radioaktiv str\u00e5lning.<\/p>\n

 <\/p>\n

Under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget uppr\u00e4ttade Curie n\u00e4rmare 200 fasta och mobila str\u00e5lningsanl\u00e4ggningar vid fronten f\u00f6r att med r\u00f6ntgen och radiumstr\u00e5lning unders\u00f6ka och behandla s\u00e5rade, ett arbete hon sj\u00e4lv deltog i.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Efter krigsslutet \u00e5terupptog Curie sin forskning, nu som ledare f\u00f6r det nyinr\u00e4ttade Institut du radium, d\u00e4r hon fr\u00e4mst \u00e4gnade sig \u00e5t medicinska till\u00e4mpningar (\u201dcurieterapi\u201d). Curie avled till f\u00f6ljd av en snabbt f\u00f6rl\u00f6pande aplastisk anemi (en form av benm\u00e4rgsskada), troligen orsakad av de stora str\u00e5ldoser hon exponerats f\u00f6r under radium- och r\u00f6ntgenarbetena. Bland Curies arbeten kan n\u00e4mnas\u00a0Trait\u00e9 de radioactivit\u00e9<\/i>\u00a0(1910) och\u00a0Radioactivit\u00e9<\/i>\u00a0(1935).<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova gratis i 7 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-10979","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10979","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10979"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10979\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13489,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10979\/revisions\/13489"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10979"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10979"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10979"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}