{"id":12866,"date":"2024-03-01T08:32:25","date_gmt":"2024-03-01T08:32:25","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=12866"},"modified":"2025-05-20T12:13:11","modified_gmt":"2025-05-20T12:13:11","slug":"feminism-flera-rorelser-med-samma-mal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/feminism-flera-rorelser-med-samma-mal\/","title":{"rendered":"Feminism: flera r\u00f6relser med samma m\u00e5l"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Feminism: flera r\u00f6relser med samma m\u00e5l <\/h1> \n

8 mars \u00e4r det internationella kvinnodagen, en dag att visa kvinnosolidaritet och f\u00f6ra fram krav p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttrade villkor f\u00f6r kvinnor. Kvinnodagen uppm\u00e4rksammades f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1910 under den socialistiska kvinnokonferensen i K\u00f6penhamn.<\/p>\n <\/div>\n\n \"Feminism\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Bakom de stora kvinnor\u00f6relserna st\u00e5r feminismen, och med den tanken om en j\u00e4mst\u00e4lld v\u00e4rld. Feminismen har vuxit fram under generationer av kamp. Den har kritiserats, omformats och vidareutvecklats. En del menar att det finns lika m\u00e5nga feminismer som det finns feminister. H\u00e4r tittar vi n\u00e4rmare p\u00e5 n\u00e5gra av de vanliga \u2013 och de lite mer ovanliga \u2013 feministiska str\u00f6mningarna som haft betydelse f\u00f6r kvinnor v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Radikal- och liberalfeminism <\/h4>

Liberalfeminismen<\/a>\u00a0s\u00e4gs ofta vara feminismens urmoder; dess l\u00e5nga historia str\u00e4cker sig \u00e4nda tillbaka till upplysningen. Medan liberalfeminismen fokuserar p\u00e5 det offentliga, s\u00e5som politiken och arbetslivet, har\u00a0radikalfeminismen<\/a>\u00a0sitt fokus p\u00e5 det privata, s\u00e5som kroppen, sexualiteten och hemarbetet. Liberalfeminismen h\u00e4vdar att kvinnor historiskt uteslutits fr\u00e5n politiska och juridiska processer och inte kunnat delta i arbetslivet eftersom de varit f\u00f6rpassade till hemmen. De har kritiserats av radikalfeminister f\u00f6r att sakna teoretisk bakgrund till f\u00f6rtrycket.<\/p>\n

Radikalfeminismen menar \u00e5 sin sida att det finns en osynlig ordning i samh\u00e4llet som systematiskt f\u00f6rtrycker kvinnor. Detta system kallas\u00a0patriarkat<\/a>. De h\u00e4vdar att grunden till allt f\u00f6rtryck handlar om kvinnans k\u00f6n. F\u00f6r radikalfeminister \u00e4r det personliga politiskt och d\u00e4rf\u00f6r menar f\u00f6respr\u00e5kare att f\u00f6rtrycket tar sig uttryck i exempelvis pornografi, prostitution och kvinnomisshandel.<\/p>\n

Radikalfeminismen precis som liberalfeminismen har kritiserats f\u00f6r att vara alltf\u00f6r sn\u00e4v och enbart fokusera p\u00e5 vita, v\u00e4sterl\u00e4ndska medelklasskvinnor.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Postkolonial feminism, svart feminism och islamisk feminism <\/h2>

Den\u00a0postkoloniala feminismen<\/a>,\u00a0svarta feminismen<\/a>\u00a0och\u00a0islamiska feminismen<\/a>\u00a0h\u00e4nger p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt samman eftersom de alla delar analysen att kvinnors erfarenheter, identiteter och m\u00f6jligheter ser olika ut beroende p\u00e5 vilket k\u00f6n och vilken etnicitet, sexualitet och funktion man har, men ocks\u00e5 vilken klass man tillh\u00f6r. De menar s\u00e5ledes att man inte kan tala om kvinnor som en enhet f\u00f6r att f\u00f6rklara makt och oj\u00e4mlikhet. Detta tankes\u00e4tt kallas\u00a0intersektionalitet<\/a>\u00a0och utvecklades av postkoloniala feminister.<\/p>\n

Postkoloniala feminister h\u00e4vdar vidare att man inte kan frikoppla f\u00f6rtrycket mot kvinnor fr\u00e5n f\u00f6rtrycket av kolonial dominans och global exploatering. Anh\u00e4ngare av den svarta feminismen utg\u00e5r fr\u00e5n en liknande tanke och har sin utg\u00e5ngspunkt i svarta kvinnors erfarenheter av f\u00f6rtryck. Islamiska feminister ansluter sig till den postkoloniala feminismens id\u00e9er och f\u00f6rs\u00f6ker d\u00e4rut\u00f6ver att kombinera den feministiska tanken med den islamiska tron. Islamiska feminister har gjort betydande insatser f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra islamisk r\u00e4ttspraxis.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Queerfeminism <\/h2>

Queerfeminister<\/a>\u00a0h\u00e4vdar att grunden till allt f\u00f6rtryck beror p\u00e5 heteronormen, att vi f\u00f6rv\u00e4ntas ha ett av tv\u00e5 k\u00f6n och d\u00e4rmed ocks\u00e5 \u00e5tr\u00e5 det motsatta k\u00f6net. Queerfeminismen menar att det inte finns en enhetlig universell kategori \u201dkvinna\u201d utan att k\u00f6n \u00e4r en social konstruktion. Kritiker av queerfeminismen menar att den urholkar feminismens grundbultar. Man menar att om man inte kan prata om k\u00f6n som n\u00e5got best\u00e4ndigt \u00e4r det sv\u00e5rt att h\u00e4vda att gruppen kvinnor \u00e4r f\u00f6rtryckta.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Ekofeminism och urfolksfeminism <\/h2>

Urfolkfeminister<\/a>\u00a0ser v\u00e4rlden som sammanl\u00e4nkad, att allt h\u00e4nger ihop: individen, kollektivet, djuren, jorden \u2013 allt ses som en levande och medveten entitet.\u00a0Ekofeminister<\/a>\u00a0delar den postkoloniala feminismens uppfattning om intersektionalitet och menar dessutom att det patriarkala f\u00f6rtrycket av kvinnor \u00e4ven omfattar djur och natur.<\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e5nga feminismer h\u00e4nger samman, en del st\u00e5r bakom b\u00e5de den intersektionella analysen och analysen om ett patriarkat. En del feministiska grenar har uppst\u00e5tt i en kritik mot eller reaktion p\u00e5 tidigare feminismer. Vad som l\u00e4nkar dem samman \u00e4r tron p\u00e5 en j\u00e4mst\u00e4lld v\u00e4rld. Men vilken v\u00e4g man ska g\u00e5 f\u00f6r att n\u00e5 dit r\u00e5der det delade meningar om.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova NE gratis i 7 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-12866","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12866","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12866"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12866\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13460,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12866\/revisions\/13460"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12866"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12866"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12866"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}