{"id":13266,"date":"2024-03-04T08:07:00","date_gmt":"2024-03-04T08:07:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=13266"},"modified":"2025-05-20T12:12:54","modified_gmt":"2025-05-20T12:12:54","slug":"roliga-fakta-om-pasken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/roliga-fakta-om-pasken\/","title":{"rendered":"Roliga fakta om p\u00e5sken som du kanske inte k\u00e4nner till"},"content":{"rendered":"\n\n<section  class=\"blog-header\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner   \">\n        \n            <div class=\"content\">\n                                    \n<div class=\"badges\">\n            <p class=\"badge\">Privat<\/p>\n    <\/div>                \n                \n                                    \n<h1 class=\"h1\"> Roliga fakta om p\u00e5sken som du kanske inte k\u00e4nner till <\/h1>                \n                                    <p class=\"ingress\">Det \u00e4r p\u00e5sk\u00e4gg och p\u00e5skharar, fj\u00e4drar och p\u00e5skliljor. P\u00e5sken \u00e4r den st\u00f6rsta h\u00f6gtiden i det kristna kyrko\u00e5ret men v\u00e5ra traditioner \u00e4r en salig blandning av religi\u00f6s symbolik och folktro. Det finns massor med roliga fakta, id\u00e9er och bakomliggande anledningar till varf\u00f6r vi g\u00f6r som vi g\u00f6r. H\u00e4r har vi samlat n\u00e5gra.<\/p>\n                            <\/div>\n\n                            <img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/ne-se-sven-brandsma-u42vmmuma88-unsplash-1-e1648647648636-1280x516.jpg\" srcset=\"\" sizes=\"(max-width: 1280px) 100vw, 1280px\" alt=\"p\u00e5sk\" title=\"ne-se-sven-brandsma-u42vmmuma88-unsplash-1-e1648647648636\" \/>\n                                    <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n<section  class=\"blog-text\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner   \">\n                            \n<h2 class=\"h4\"> Vad gjorde h\u00e4xorna p\u00e5 Bl\u00e5kulla? <\/h2>                                        <p>F\u00e5 geografiska platser har identifierats som\u00a0<a href=\"https:\/\/www.ne.se\/uppslagsverk\/encyklopedi\/l%C3%A5ng\/bl%C3%A5kulla\">Bl\u00e5kulla<\/a>. Var det egentligen l\u00e5g var kanske inte s\u00e5 viktigt. Viktigare var beskrivningarna av vad h\u00e4xorna hittade p\u00e5. Bl\u00e5kulla beskrivs ofta som en bisarr \u201dantiv\u00e4rld\u201d, d\u00e4r man dansar och kopulerar med ryggarna mot varandra, f\u00f6der barn samma dag som de avlats och l\u00e4ser \u201dFader v\u00e5r\u201d bakl\u00e4nges. Visste du att ett vanligt motiv var att man p\u00e5 Bl\u00e5kulla anv\u00e4nde uppochnedv\u00e4nda kvinnor som ljusstakar?<\/p>\n                    <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n<section  class=\"blog-left-right\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner   \">\n\n            <div class=\"grid\">\n                                    <div class=\"col col-2\">\n                                                    \n<h3 class=\"h4\"> Vet du varf\u00f6r vi frossar i \u00e4gg till p\u00e5sk? <\/h3>                                                                            <div class=\"text\">\n                                <p>Vid senvintertid och tidig v\u00e5r b\u00f6rjade tamh\u00f6nsen sin v\u00e4rpning p\u00e5 flera h\u00e5ll i Sverige. Men f\u00f6rr var man tvungen att lagra \u00e4ggen till efter fastan. \u00c4gg\u00a0var n\u00e4mligen f\u00f6rbjudna f\u00f6re p\u00e5sk. Just d\u00e4rf\u00f6r blev p\u00e5skens \u00e4gg\u00e4tande en sj\u00e4lvklarhet. I norra Sverige, bland annat J\u00e4mtland, ber\u00e4ttas att\u00a0\u201d<a href=\"https:\/\/www.ne.se\/uppslagsverk\/encyklopedi\/l%C3%A5ng\/p%C3%A5sk%C3%A4gg\">pingst\u00e4gg<\/a>\u201d\u00a0var vanligare \u00e4n p\u00e5sk\u00e4gg d\u00e5 det ofta var sv\u00e5rt att f\u00e5 \u00e4gg till p\u00e5sk eftersom v\u00e4rpningen kom ig\u00e5ng lite senare.<\/p>\n                            <\/div>\n                                            <\/div>\n\n                    <div class=\"col col-2\">\n                                                    <img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/shutterstock_475916782-1-800x640.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/shutterstock_475916782-1-800x640.jpg 800w, https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/shutterstock_475916782-1-1240x992.jpg 1240w\" sizes=\"(max-width: 800px) 100vw, 800px\" alt=\"\" title=\"Child&#8217;s,Hand,Collecting,Freshly,Laid,Eggs.\" \/>\n                                                                        <\/div>\n                            <\/div>\n\n        <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n<section  class=\"blog-text\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner   \">\n                            \n<h2 class=\"h4\"> Hur hamnade p\u00e5skharen i p\u00e5sksmeten? <\/h2>                                        <p>Vi f\u00e5r ta oss till Tyskland f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r\u00a0<a href=\"https:\/\/www.ne.se\/uppslagsverk\/encyklopedi\/l%C3%A5ng\/p%C3%A5skhare\">p\u00e5skharen<\/a>\u00a0i dag \u00e4r ett popul\u00e4r inslag i v\u00e5rt p\u00e5skfirande. F\u00f6r visst \u00e4r det v\u00e4l haren som g\u00f6mmer p\u00e5sk\u00e4ggen? P\u00e5 1850-talet lanserade s\u00f6tsaks- och leksaksindustrierna haren som p\u00e5sksymbol f\u00f6r barn. Men haren var redan p\u00e5 1600-talets senare del k\u00e4nd som en p\u00e5sksymbol, i alla fall i Pfalz och Elsass.<\/p>\n                    <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n<section  class=\"blog-left-right\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner   \">\n\n            <div class=\"grid\">\n                \n                    <div class=\"col col-2\">\n                                                    <img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/shutterstock_1862450539-800x640.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/shutterstock_1862450539-800x640.jpg 800w, https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/shutterstock_1862450539-1240x992.jpg 1240w\" sizes=\"(max-width: 800px) 100vw, 800px\" alt=\"\" title=\"Amazing,Yellow,Daffodils,Flower,Field,In,The,Morning,Sunlight.,The\" \/>\n                                                                        <\/div>\n\n                    <div class=\"col col-2\">\n                                                    \n<h3 class=\"h4\"> Varf\u00f6r just p\u00e5skliljor? <\/h3>                                                                            <div class=\"text\">\n                                <p>Att vi svenskar pyntar hemmet med just p\u00e5skliljor h\u00e4nger ihop med handelstr\u00e4dg\u00e5rdarnas framv\u00e4xt.\u00a0<a href=\"https:\/\/www.ne.se\/uppslagsverk\/encyklopedi\/l%C3%A5ng\/p%C3%A5sklilja\">P\u00e5skliljan<\/a>\u00a0har dock odlats som prydnadsv\u00e4xt i Norden sedan 1500-talet. Den blev tidigt popul\u00e4r hos allmogen men det dr\u00f6jde l\u00e4nge innan den blev \u201dp\u00e5skens blomma\u201d. P\u00e5sklilja \u00e4r en fler\u00e5rig l\u00f6kv\u00e4xt som ing\u00e5r i familjen amaryllisv\u00e4xter.<\/p>\n                            <\/div>\n                                            <\/div>\n\n                            <\/div>\n\n        <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n<section  class=\"blog-text\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner   \">\n                                        <h5>\u00c4r du nyfiken p\u00e5 mer? Prova NE gratis och l\u00e5t dig inspireras av faktasp\u00e4ckade kunskaps- och ordtj\u00e4nster fr\u00e5n 59 kr\/m\u00e5n. Du \u00e4r ig\u00e5ng p\u00e5 ett par minuter och f\u00e5r tillg\u00e5ng direkt.<\/h5>\n                    <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n<section  class=\"blog-button\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner  pt-2 pb-5\">\n            \n<a href=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/privatpersoner\/\" target=\"\" aria-label=\"Prova NE gratis i 7 dagar\" class=\"button button-blue\">\n    Prova NE gratis i 7 dagar    <\/a>        <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-13266","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13266","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13266"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13266\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13605,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13266\/revisions\/13605"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13266"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13266"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13266"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}