{"id":14815,"date":"2023-08-07T13:28:00","date_gmt":"2023-08-07T13:28:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=14815"},"modified":"2025-05-20T12:34:32","modified_gmt":"2025-05-20T12:34:32","slug":"utforska-kramen-kramgoa-fakta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/utforska-kramen-kramgoa-fakta\/","title":{"rendered":"Kramgoa fakta fr\u00e5n NE"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Utforska kramens kraft: fr\u00e5n m\u00e4nsklig n\u00e4rhet till naturens kramm\u00e4stare <\/h1> \n

N\u00e4r vi kramas aktiveras v\u00e5ra sinnen och skickar signaler till nervsystemet, vilket hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 och k\u00e4nna n\u00e4rvaron av en annan person. I detta blogginl\u00e4gg tittar vi p\u00e5 kramens sensoriska dimensioner och annan kramgo fakta. L\u00e4r dig mer om boaormens d\u00f6dliga grepp, koalans livsl\u00e5nga tr\u00e4dkramande, indiska tr\u00e4dkramare och teddybj\u00f6rnen – allas kramgoa v\u00e4n.<\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Kramar en sensorisk upplevelse <\/h2>
<\/header>\n
\n

N\u00e4r vi kramas registrerar kroppen information genom v\u00e5ra sinnesorgan f\u00f6r att skicka den vidare f\u00f6r bearbetning till v\u00e5rt nervsystem f\u00f6r att vi ska f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nder. Sinnesorganens sensoriska funktioner informerar om h\u00e4ndelser i omgivningen samt vid kroppsytan. De sensoriska funktionerna delas in i olika grupper. Syn, h\u00f6rsel, smak, lukt och hudsinne ing\u00e5r i den grupp som kallas exteroception. Till de sensoriska funktionerna r\u00e4knas b\u00e5de nervimpulser som ger medvetna sinnesintryck och s\u00e5dana som utnyttjas f\u00f6r omedvetna, reflektoriska funktioner. I huden finns till exempel olika receptorer som registrerar yttre p\u00e5verkan s\u00e5som ber\u00f6ring, tryck och vibration, sm\u00e4rta och temperatur.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

Boaormar kramar ihj\u00e4l sina offer <\/h2>
\n

Boaormar och pytonormar \u00e4r inte bara de st\u00f6rsta ormarna utan de gillar \u00e4ven att kramas strax innan maten ska serveras. Ormarna slingrar sig runt sina byten och kramar dem s\u00e5 h\u00e5rt att bytet till slut d\u00f6r av kv\u00e4vning. Kungsboans (Boa constrictor) vetenskapliga artepitet constrictor inneb\u00e4r att den anv\u00e4nder sig av konstriktion, det vill s\u00e4ga sammandragning eller tillsn\u00f6rning f\u00f6r att utf\u00f6ra sin d\u00f6dliga kram.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n

Den f\u00f6rsta tr\u00e4dkramarr\u00f6relsen <\/h2>

Genom kramar lyckades byborna i Garhwalbergen i den indiska delstaten Uttar Pradesh hindra skogsavverkning. \u00c5ret var 1973 d\u00e5 ett bolag besl\u00f6t sig f\u00f6r att avverka skog vid byn Gopeshwar. Byborna ins\u00e5g att deras tillg\u00e5ng p\u00e5 b\u00e5de ved och jord, kort sagt deras f\u00f6rs\u00f6rjningsunderlag, riskerade att f\u00f6rg\u00f6ras. De lyckades hindra avverkningen genom att de formligen kramade tr\u00e4den. S\u00e5 startades Chipkor\u00f6relsen (Chipko Andolan) som till en b\u00f6rjan var en indisk \u201dtr\u00e4dkramarr\u00f6relse\u201d men som vidareutvecklats till en mer allm\u00e4n milj\u00f6r\u00f6relse.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

Koalan \u2013 kramar tr\u00e4d p\u00e5 heltid <\/h2>
\n

Koalan \u00e4r tr\u00e4dlevande, vilket betyder att den i stort sett lever hela sitt liv uppe i tr\u00e4den i eukalyptusskogar i \u00f6stra och s\u00f6dra Australien. Den kommer endast ned p\u00e5 marken f\u00f6r att ta sig till ett annat tr\u00e4d eller f\u00f6r att slicka i sig jord, vilket f\u00f6rb\u00e4ttrar matsm\u00e4ltningen. P\u00e5 koalans framfot kan f\u00f6rsta och andra t\u00e5n s\u00e4ttas mot de \u00f6vriga, vilket ger mycket god gripf\u00f6rm\u00e5ga, livsavg\u00f6rande f\u00f6r den tr\u00e4dkramande koalan. Koalan anses \u00e4ven ha st\u00e5tt modell f\u00f6r teddybj\u00f6rnen med sitt \u201dgulliga\u201d utseende.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n\n
\n \n
\n \"\"\n <\/div>\n\n
\n \n

Teddybj\u00f6rnen ett riktigt kramdjur <\/h2>
\n

Kommer du ih\u00e5g ditt f\u00f6rsta kramdjur? Kanske var det en teddybj\u00f6rn? Kanske hette den Fredriksson? Kommersiell tillverkning av kramdjur f\u00f6rekom redan omkring 1900 och s\u00e4rskilt stor var den i Tyskland och Storbritannien. Den mest k\u00e4nda tillverkaren av barnens kramgoa v\u00e4nner \u00e4r Margarete Steiff fr\u00e5n Tyskland. Hon anses \u00e4ven vara uppfinnaren av teddybj\u00f6rnen som till m\u00e5nga barns f\u00f6rtjusning kom till v\u00e4rlden cirka \u00e5r 1904.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[45,44],"class_list":["post-14815","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat","tag-kunskapskallan","tag-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14815","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14815"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14815\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14835,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14815\/revisions\/14835"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14815"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14815"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14815"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}