{"id":3821,"date":"2020-01-03T15:07:54","date_gmt":"2020-01-03T15:07:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=3821"},"modified":"2025-05-20T12:58:27","modified_gmt":"2025-05-20T12:58:27","slug":"forsta-omvarlden-med-nationalekonomi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/i-skolans-varld\/forsta-omvarlden-med-nationalekonomi\/","title":{"rendered":"Nationalekonomi \u00f6kar f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r omv\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

I skolans v\u00e4rld<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Nationalekonomi \u00f6kar f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r omv\u00e4rlden <\/h2> \n

<\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

\u2013 Enbart lite f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r nationalekonomi hj\u00e4lper en att f\u00f6rst\u00e5 dessa saker oerh\u00f6rt mycket b\u00e4ttre. Det s\u00e4ger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och f\u00f6rfattare bland annat till ekonomiavsnitten i NE:s l\u00e4romedel Samh\u00e4llskunskap 2 och 3<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

\n

\u2013 Fast jag brukar s\u00e4ga att jag \u00e4r v\u00e4lf\u00e4rdsforskare \u2013 m\u00e5nga tycker att det l\u00e5ter s\u00e5 tr\u00e5kig n\u00e4r man s\u00e4ger nationalekonom.<\/p>\n

L\u00e4romedel med utvecklingspotential<\/h4>\n
\n

\"\"

Andreas Bergh<\/p><\/div><\/figure>\n

F\u00f6rutom att f\u00f6rfatta l\u00e4romedel till NE har\u00a0Andreas Bergh<\/a>\u00a0p\u00e5 uppdrag av tidskriften Ekonomisk debatt nyligen gjort en utv\u00e4rdering av hur \u00e4mnet beskrivs i gymnasiel\u00e4romedel. Ett omr\u00e5de d\u00e4r han ser en hel del f\u00f6rb\u00e4ttringsm\u00f6jligheter.<\/p>\n

\u2013 Min spontana reaktion efter att ha bl\u00e4ddrat i n\u00e5gra l\u00e4rob\u00f6cker f\u00f6r gymnasiet var att det \u00e4r ett under att n\u00e5gon alls vill l\u00e4sa mer om nationalekonomi. Man hade kunnat stimulera elevernas nyfikenhet och h\u00e4ngt upp nationalekonomiska id\u00e9er p\u00e5 dagsl\u00e4get i v\u00e4rlden. I st\u00e4llet rabblas teorier och historiska personer p\u00e5 ett t\u00e4mligen snustorrt s\u00e4tt.<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r nationalekonomi viktigt att l\u00e4ra ut?
\n\u2013 En grundl\u00e4ggande f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r ekonomiska teorier och samband g\u00f6r att m\u00e5nga saker blir begripliga. Som att ekonomi inte handlar s\u00e5 mycket om pengar utan om resursf\u00f6rdelning. Att det \u00e4r handel som ger v\u00e4lst\u00e5nd, inte export. Att den mest begr\u00e4nsade tillg\u00e5ngen i ett rikt land inte \u00e4r resurser eller varor utan tid, och att fundera p\u00e5 vad man g\u00f6r med sin tid \u00e4r minst lika viktigt som att fundera p\u00e5 vad man g\u00f6r med sina pengar. Dessa tre grundl\u00e4ggande principer \u00e4r oerh\u00f6rt nyttiga f\u00f6r eleven, b\u00e5de privatekonomiskt och f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 samh\u00e4llsekonomi och politik i dag.<\/p>\n

Ett \u00e4mne p\u00e5 uppg\u00e5ng<\/h4>\n

De senaste \u00e5rtiondet har Andreas Bergh sett sina kollegor bli alltmer forskningsinriktade. N\u00e5got som gjort att nationalekonomer i mediesammanhang bytts ut mot statsvetare och att f\u00e4rre verkar intresserade av att skriva l\u00e4romedel.<\/p>\n

\u2013 Att nationalekonomer lite f\u00f6rsvunnit i medierna \u00e4r synd eftersom vi beh\u00f6vs i den offentliga politiska debatten. Det har ocks\u00e5 gjort att vi f\u00f6rsvunnit ur det allm\u00e4nna medvetandet. Men bland studenter ser jag en omv\u00e4nd trend och upplever ett \u00f6kat intresse f\u00f6r nationalekonomi bland alla m\u00f6jliga grupper.<\/p>\n

Inte bara h\u00f6gerns arena<\/h4>\n

Det finns ibland en f\u00f6rest\u00e4llning om att nationalekonomi i dag skulle vara en arena f\u00f6r den politiska h\u00f6gern och dess ekonomiska t\u00e4nkare. Men det ger inte Andreas mycket f\u00f6r.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r en missuppfattning att nationalekonomi skulle vara en kurs i nyliberalism. Det finns en id\u00e9 om att siffror skulle vara ideologiskt laddade, men det \u00e4r tv\u00e4rtom.
\nOch det handlar inte s\u00e5 mycket om antingen eller, utan om b\u00e5de och. D\u00e4remot kan man kan ha olika syn p\u00e5 mixen mellan marknad och politik, f\u00f6r att ta den klassiska fr\u00e5gan, avslutar Andreas Bergh.<\/p>\n

Tre aktuella samh\u00e4llsfenomen som nationalekonomi hj\u00e4lper till att f\u00f6rklara.<\/h4>\n

Handel<\/strong>
\n\u2013 Bara lite grundl\u00e4ggande f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r handelsteori ger en mycket b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e4rldspolitiken. Bland annat varf\u00f6r det kortsiktiga t\u00e4nk som Donald Trump h\u00e5ller p\u00e5 med i sitt handelskrig kan vara problematiskt p\u00e5 l\u00e5ng sikt f\u00f6r USA. F\u00f6r varf\u00f6r \u00e4r Donald Trump egentligen arg p\u00e5 Kina? Jo, f\u00f6r att de s\u00e4ljer billiga varor till USA. Och att n\u00e5gon s\u00e4ljer billiga varor g\u00f6r att de som producerar liknande varor i USA f\u00e5r konkurrens, f\u00f6r det \u00e4r ju en vinst f\u00f6r alla konsumenter. Har man en insikt om det s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r man ocks\u00e5 varf\u00f6r Sverige blev ett rikt land genom handel. Det hade varit om\u00f6jligt f\u00f6r oss att n\u00e5 den v\u00e4lst\u00e5ndsniv\u00e5 vi har i dag utan handel.<\/p>\n

Klimat<\/strong>
\n\u2013 Det grundl\u00e4ggande problemet \u00e4r att koldioxidutsl\u00e4pp har varit f\u00f6r billigt s\u00e5 vi har f\u00e5tt f\u00f6r mycket av det. Vilket i sig har en enorm annan kostnad eftersom det bidrar till globala milj\u00f6problem och uppv\u00e4rmning. Nu vet man hur man kan komma till r\u00e4tta med det i form av h\u00f6gre priser p\u00e5 utsl\u00e4ppen. Men det \u00e4r ett globalt problem s\u00e5 det \u00e4r mycket sv\u00e5rare att komma till r\u00e4tta med \u00e4n att till exempel stoppa utsl\u00e4pp i \u00d6resund. Hela v\u00e4rlden m\u00e5ste ju vara med!<\/p>\n

Migration<\/strong>
\n\u2013 Migrationsfr\u00e5gan p\u00e5minner om handel. Det handlar om utl\u00e4nningar som kan samma saker som vi, men nu kommer de hit och \u00e4r \u00e4nnu billigare \u00e4n vi. Och det kan bli ett problem p\u00e5 l\u00e5ng sikt om man inte tar reda p\u00e5 vilka grupper som vinner, vilka som f\u00f6rlorar och funderar p\u00e5 s\u00e4tt att kompensera f\u00f6rlorarna.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova NE kostnadsfritt i 30 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-3821","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-i-skolans-varld"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3821","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3821"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3821\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9641,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3821\/revisions\/9641"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3821"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3821"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3821"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}