{"id":3835,"date":"2019-04-03T16:34:20","date_gmt":"2019-04-03T16:34:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=3835"},"modified":"2025-05-20T13:01:25","modified_gmt":"2025-05-20T13:01:25","slug":"astrid-lindgren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/astrid-lindgren\/","title":{"rendered":"Astrid Lindgren"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Astrid Lindgren <\/h2> \n

Lindgren, Astrid, f\u00f6dd Ericsson 14 november 1907, d\u00f6d 28 januari 2002, f\u00f6rfattare. Astrid Lindgrens betydelse f\u00f6r barnlitteraturen kan knappast \u00f6verskattas. L\u00e4s mer om hennes figurer och formuleringar som blivit en del av v\u00e5rt medvetande.<\/p>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

Astrid Lindgren blev filosofie hedersdoktor i Link\u00f6ping 1973, i Leicester (Storbritannien) 1978 och i Warszawa 1989 och tilldelades en rad utm\u00e4rkelser. Hon v\u00e4xte upp p\u00e5 g\u00e5rden N\u00e4s i Vimmerby i Sm\u00e5land. (En bror till henne var Gunnar Ericsson i N\u00e4s.) Fadern var pr\u00e4stg\u00e5rdsarrendator, och hon deltog tidigt i sysslorna p\u00e5 g\u00e5rden. Efter realexamen fick hon arbete p\u00e5 Vimmerby Tidning. Som 18-\u00e5ring for hon, ensam och gravid, till Stockholm, d\u00e4r hon utbildade sig till kontorist. F\u00f6rfattardr\u00f6mmar tycks hon inte ha haft, men p\u00e5 1930-talet skrev hon sagor f\u00f6r tidskriften Landsbygdens jul. Hon var d\u00e5 hemmafru och frilansade som stenograf.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Debuten skedde 1944 med Britt-Mari l\u00e4ttar sitt hj\u00e4rta, en konventionell men lindgrenskt kvick flickbok. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 kom Pippi L\u00e5ngstrump, som trotsar konventioner och auktoriteter och befriar barnet och barnlitteraturen fr\u00e5n tyngden av tr\u00e5ng moralism. Mer \u00e4n n\u00e5gon annan svensk har Pippi blivit v\u00e5r andes st\u00e4mma i v\u00e4rlden.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n \n
\n \"\"\n <\/div>\n\n
\n
\n

Den vilda flickan kr\u00e4vde ytterligare tv\u00e5 b\u00f6cker: Pippi L\u00e5ngstrump g\u00e5r ombord (1946) och Pippi L\u00e5ngstrump i S\u00f6derhavet (1948). Det ursprungligen refuserade originalmanuset om Pippi L\u00e5ngstrump utgavs 2007 under titeln Ur-Pippi.<\/p>\n

 <\/p>\n

Astrid Lindgren blev snabbt en m\u00e4stare inom flera olika genrer. M\u00e4sterdetektiven Blomkvist (1946) fick tv\u00e5 forts\u00e4ttningsvolymer, men deckarna varvades med tre idylliska ber\u00e4ttelser om livet p\u00e5 landet, inledda av Alla vi barn i Bullerbyn (1946). Fler flickb\u00f6cker blev det ocks\u00e5.<\/p>\n

 <\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Astrid Lindgren var b\u00e5de traditionalist och f\u00f6rnyare. Sagan nyskapade hon i b\u00f6cker som Nils Karlsson-Pyssling (1949), Mio, min Mio (1954) och Sunnan\u00e4ng (1959), d\u00e4r hon f\u00f6r oss bort fr\u00e5n vardagen och visar fantasins m\u00f6jligheter. Lindgrens register var stort. Hennes ber\u00e4ttelser har str\u00e5k av sorg, men hon gav sig ocks\u00e5 h\u00e4n \u00e5t det bef\u00e4ngda, \u00e5t ironi och humor, s\u00e5 till exempel i Emil i L\u00f6nneberga (1963; den f\u00f6rsta av tre volymer), d\u00e4r hon utvecklar en karnevalisk folklivsskildring, som kulminerar i \u201dillbattingens\u201d explosiva hyss. Enormt popul\u00e4r, inte minst utomlands, blev den 1955 inledda trilogin om Karlsson p\u00e5 taket, den propellerburne lille tjockisen, stinn av alla v\u00e5ra oarter.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

Familjeber\u00e4ttelsen med den of\u00f6rv\u00e4gna Madicken i centrum (1960) \u00e4r \u00e4nnu ett exempel p\u00e5 Lindgrens sp\u00e4nnvidd. I\u2009Ronja r\u00f6vardotter (1981) utnyttjade hon en bortgl\u00f6md men under 1800-talet synnerligen popul\u00e4r genre, r\u00f6varromanen, f\u00f6r att gestalta en modern generationskonflikt. Hennes starka k\u00e4nsla f\u00f6r naturen fick h\u00e4r ocks\u00e5 spelrum.<\/p>\n

 <\/p>\n

Astrid Lindgren framst\u00e5r som en lysande ber\u00e4ttare f\u00f6r barn och f\u00f6r den delen \u00e4ven f\u00f6r vuxna. Hennes b\u00f6cker har en element\u00e4r sp\u00e4nning men \u00e4r ofta komplicerat byggda.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

S\u00e4ttet att v\u00e4va samman verklighet och fantasi i den dj\u00e4rva och mycket diskuterade Br\u00f6derna Lejonhj\u00e4rta (1973) \u00e4r ett exempel p\u00e5 hennes poetiskt metafysiska ber\u00e4ttarmetod, ett annat \u00e4r jagber\u00e4ttarens jordn\u00e4ra turer i L\u00f6nnebergaepiken.<\/p>\n

Lindgrens f\u00f6rfattarskap var f\u00f6rankrat i den sm\u00e5l\u00e4ndska hembygden. D\u00e4rifr\u00e5n, men ocks\u00e5 fr\u00e5n Stockholm \u2013 d\u00e4r hon bodde fr\u00e5n 1920-talet \u2013 h\u00e4mtade hon sina milj\u00f6er. Men hennes konst \u00e4r i grunden universell. Lindgren tolkar barnets situation i en modern v\u00e4rld, d\u00e4r de existentiella fr\u00e5gorna st\u00e4lls i centrum: liv\u2013d\u00f6d, gott\u2013ont, mod\u2013r\u00e4dsla. Hon skildrar det trygga, lekande barnet, men ocks\u00e5 risktagandet; idyllen kantas av hot och faror. Mest f\u00e4ngslades hon av det ensamma, \u00f6vergivna barnet, som s\u00f6ker k\u00e4rlek och bekr\u00e4ftelse och skapar sin egen inre v\u00e4rld, som i Mio, min Mio (1954), hennes konstn\u00e4rliga genombrott.<\/p>\n

Ut\u00f6ver de anf\u00f6rda ber\u00e4ttelserna skrev Lindgren ess\u00e4er som riktar sig till vuxna, texter till bilderb\u00f6cker samt film- och teatermanus. Vi p\u00e5 Saltkr\u00e5kan gjordes f\u00f6rst som TV-serie innan den (1964) gavs ut som bok. Cirka 40 filmer \u00e4r baserade p\u00e5 Lindgrens texter, m\u00e5nga i Olle Hellboms regi. Den gripande historien om barnhemsbarnet som rymmer, Rasmus p\u00e5 luffen, filmatiserades tv\u00e5 g\u00e5nger. Hennes verser har tonsatts och f\u00e5tt stor spridning. De finns samlade i volymen Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren (1991).<\/p>\n

Astrid Lindgrens betydelse f\u00f6r barnlitteraturen kan knappast \u00f6verskattas. Som anst\u00e4lld p\u00e5 Rab\u00e9n & Sj\u00f6grens f\u00f6rlag (1946\u201370) p\u00e5verkade hon b\u00e5de utgivningen i stort och de enskilda f\u00f6rfattarna.<\/p>\n

Lindgrens f\u00f6rfattarskap utvecklades mot en allt rikare orkestrering och ett alltmer virtuost spr\u00e5k. Hennes figurer och formuleringar har blivit en del av v\u00e5rt medvetande. Med sin or\u00e4dda och uppriktiga personlighet verkade hon som kultursamvete och moralisk instans, inte minst som djurens f\u00f6respr\u00e5kare. Hon tog tidigt st\u00e4llning mot krig och v\u00e5ld, n\u00e5got som framkommer inte minst i hennes dagb\u00f6cker fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget, utgivna som Krigsdagb\u00f6cker 1939\u20131945 (2015).<\/p>\n

\u00c5r 2005 upptogs Astrid Lindgrens arkiv i Kungliga Biblioteket p\u00e5 UNESCO:s lista \u00f6ver v\u00e4rldsminnen.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova NE kostnadsfritt i 30 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-3835","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3835","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3835"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3835\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9057,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3835\/revisions\/9057"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3835"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3835"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3835"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}