{"id":4179,"date":"2019-04-04T08:16:03","date_gmt":"2019-04-04T08:16:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=4179"},"modified":"2025-05-20T12:59:54","modified_gmt":"2025-05-20T12:59:54","slug":"karin-boye","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/karin-boye\/","title":{"rendered":"Karin Boye"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Karin Boye <\/h2> \n

Boye, Karin, f\u00f6dd 26 oktober 1900, d\u00f6d natten till 24 april 1941, f\u00f6rfattare, ledamot av Samfundet De Nio fr\u00e5n 1931.<\/p>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

Redan som flicka skrev Karin Boye dikter; hennes ungdomslyrik gavs ut av Barbro Gustafsson 1979 och 1981. Hon tog folkskoll\u00e4rarexamen och p\u00e5b\u00f6rjade akademiska studier i Uppsala, fullbordade i Stockholm med en fil.mag. 1928. Hon gjorde sin officiella debut efter en religi\u00f6s kris med diktsamlingen Moln (1922), vars existentiella h\u00e5llning kan erinra om Vilhelm Ekelunds.<\/p>\n

 <\/p>\n

Med samlingar som G\u00f6mda land (1924) och H\u00e4rdarna (1927), d\u00e4r hennes melodiska diktion full\u00e4ndades, bef\u00e4ste Boye sin st\u00e4llning som en av samtidens fr\u00e4msta svenska poeter. Med stor iver orienterade hon sig i de v\u00e4nsterradikala id\u00e9r\u00f6relserna och ansl\u00f6t sig till Clart\u00e9. Psykoanalysen intresserade henne tidigt.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n
\n

Under 1930-talet s\u00f6kte sig Boye till den lyriska modernismen. Tillsammans med Erik Mesterton och Josef Riwkin startade hon 1931 tidskriften Spektrum och publicerade d\u00e4r bland annat ess\u00e4n \u201dSpr\u00e5ket bortom logiken\u201d (1932), d\u00e4r hon pl\u00e4derar f\u00f6r ett personligt symbolspr\u00e5k, samt den tillsammans med Mesterton gjorda tolkningen av T.S. Eliots \u201dDet \u00f6de landet\u201d (1932). Den prisbel\u00f6nta romanen Astarte (1931) har karakt\u00e4ren av ett lyriskt prosaexperiment, medan Kris (1934) \u00e4r en sj\u00e4lvbiografisk utvecklingsroman. \u00c5r 1935 kom diktsamlingen F\u00f6r tr\u00e4dets skull, vars fria versform och dunkla symbolspr\u00e5k m\u00f6ttes av en of\u00f6rst\u00e5ende kritik. Under intryck av de totalit\u00e4ra diktaturerna och m\u00f6jligen av l\u00e4sning av Kafka skrev Boye den antiutopiska romanen Kallocain (1940), en ber\u00e4ttelse om en framtida diktatur, som blev en stor framg\u00e5ng.<\/p>\n

I april 1941, under intryck av bland annat de pressande krigsh\u00e4ndelserna, valde Boye att frivilligt s\u00f6ka d\u00f6den. Postumt utkom samlingen De sju d\u00f6dssynderna och andra efterl\u00e4mnade dikter (1941), byggd p\u00e5 bland annat en ofullbordad kantat. Andra verk av Boye \u00e4r romanerna Merit vaknar (1933) och F\u00f6r lite (1936) samt n\u00e5gra novellsamlingar. \u00c5r 1992 utkom Det hungriga \u00f6gat: Journalistik 1930\u201336, och 2000 utgavs ett urval av Boyes brev, Ett verkligt jordiskt liv.<\/p>\n

Karin Boye \u00e4r betydande framf\u00f6r allt som lyriker och har skrivit n\u00e5gra av 1900-talspoesins mest k\u00e4nda dikter, till exempel \u201dJa visst g\u00f6r det ont\u201d och \u201dD\u00e4r slagrutan s\u00e4nker sig\u201d. Hennes dikter \u00e4r id\u00e9inriktade och emotionella, med starka drag av sinnlighet och mystik, och vittnar om hennes intensiva, asketiska och extatiska personlighet.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova NE kostnadsfritt i 30 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-4179","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4179","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4179"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18614,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4179\/revisions\/18614"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4179"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4179"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}