{"id":4183,"date":"2023-12-04T08:17:00","date_gmt":"2023-12-04T08:17:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=4183"},"modified":"2025-05-20T12:18:48","modified_gmt":"2025-05-20T12:18:48","slug":"alfred-nobel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/alfred-nobel\/","title":{"rendered":"Alfred Nobel"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Alfred Nobel <\/h2> \n

Nobel [n\u0254b\u025b\u02b9l], Alfred, f\u00f6dd 21 oktober 1833, d\u00f6d 10 december 1896, uppfinnare, kemist och donator. <\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

Med modern och br\u00f6derna flyttade Alfred Nobel 1842 till Sankt Petersburg, d\u00e4r fadern slagit sig ned. Han fick undervisning av privatl\u00e4rare, l\u00e4rde sig tala ryska flytande men fick ocks\u00e5 lektioner i engelska, tyska och franska.<\/p>\n

Tidigt f\u00f6retog han studieresor till Paris och USA. Efter hemkomsten arbetade han i faderns industri till 1863. Denne hade efter ekonomiska besv\u00e4rligheter l\u00e4mnat Sankt Petersburg 1859 och \u00e5terv\u00e4nt till Sverige. Nobel experimenterade med att g\u00f6ra nitroglycerin l\u00e4ttare kontrollerbart genom att blanda det med svartkrut och t\u00e4nda blandningen med stubintr\u00e5d.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

Fr\u00e5n 1863 arbetade han vidare p\u00e5 den nya spr\u00e4ngtekniken i Stockholm tillsammans med fadern och den yngre brodern Emil. I oktober samma \u00e5r fick han det f\u00f6rsta patentet p\u00e5 sin metod. D\u00e4refter konstruerade han t\u00e4ndhatten, som gjorde det \u00e4nnu s\u00e4krare att hantera nitroglycerinet. Det nya spr\u00e4ng\u00e4mnet kallade han \u201dspr\u00e4ngolja\u201d, och han b\u00f6rjade industriell framst\u00e4llning med hj\u00e4lp av utl\u00e4ndska l\u00e5n.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1864 intr\u00e4ffade en v\u00e5ldsam explosion i laboratoriet, och fem personer omkom, d\u00e4ribland brodern Emil. Nobel fortsatte dock sitt arbete, och tillsammans med fadern bildade han Nitroglycerin AB f\u00f6r att m\u00f6ta efterfr\u00e5gan. Efter olyckan f\u00f6rbj\u00f6ds tillverkning av nitroglycerin inom staden, och produktionen fick d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rl\u00e4ggas till en pr\u00e5m i M\u00e4laren. S\u00e5 sm\u00e5ningom kunde en ny fabrik anl\u00e4ggas i Vinterviken s\u00f6der om stadsgr\u00e4nsen. \u00c5r 1865 flyttade Nobel till Hamburg, d\u00e4r en fabrik anlades. Tillverkning startades ocks\u00e5 i Norge, och inbrytningar gjordes \u00e4ven i USA.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Alltj\u00e4mt fanns stora risker med spr\u00e4ngmedlet, och Nobel arbetade tr\u00e4get p\u00e5 att g\u00f6ra det s\u00e4krare. Han kom p\u00e5 att l\u00e5ta nitroglycerinet sugas upp av kiselgur och d\u00e4refter forma den degiga massan till stavar. Degen detonerade inte f\u00f6rr\u00e4n den ant\u00e4ndes med hj\u00e4lp av en t\u00e4ndhatt. Den nya produkten kallade Nobel f\u00f6r dynamit, och med den hade han funnit ett effektivt spr\u00e4ngmedel som var enkelt och relativt riskfritt att hantera. Nobel erh\u00f6ll 1866\u201367 patent p\u00e5 dynamiten i en rad l\u00e4nder. P\u00e5 1870-talet framst\u00e4llde han det s\u00e5 kallade spr\u00e4nggelatinet, som var smidigare och kraftigare \u00e4n dynamit. N\u00e5got senare fick han fram ballistit, ett nytt r\u00f6kfritt krut som ammunition f\u00f6r vapen.<\/p>\n

Parallellt med sitt laboratoriearbete utvecklade Nobel sitt aff\u00e4rssinne. Han \u00e5kte runt till olika l\u00e4nder f\u00f6r att demonstrera dynamitens effektivitet, s\u00e4rskilt f\u00f6r gruvindustri och tunnelbyggen. N\u00e4r Sankt Gotthardstunneln byggdes anv\u00e4ndes dynamiten i stor skala.<\/p>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom blev Nobel ledare f\u00f6r ett v\u00e4rldsimperium. St\u00f6rst var framg\u00e5ngen i USA, trots att han fick utst\u00e5 en m\u00e4ngd patenttvister och en del illojal konkurrens. I Storbritannien gick det tr\u00f6gt till att b\u00f6rja med, men snart anlades en fabrik \u00e4ven d\u00e4r. Sedan f\u00f6ljde fabriker i Frankrike, Schweiz och Italien, och fler tillkom i Tyskland. Bolag och agenturer v\u00e4xte upp i Asien och Australien, Syd- och Mellanamerika. I spetsen f\u00f6r detta imperium stod Nobel sj\u00e4lv. Vid sidan av framg\u00e5ngarna intresserade han sig f\u00f6r id\u00e9er som aldrig gav n\u00e5got p\u00e5tagligt resultat, till exempel att f\u00f6rs\u00f6ka tillverka konstgjort silke och l\u00e4der. Sammanlagt tog han ut 355 patent i olika l\u00e4nder.<\/p>\n

\u00c5r 1873 k\u00f6pte Nobel ett hus i Paris, d\u00e4r han ocks\u00e5 inr\u00e4ttade ett laboratorium. Efter en del trassel med franska myndigheter flyttade han 1890 till San Remo i Italien. Tre \u00e5r senare k\u00f6pte han Bofors kanonverkstad och inr\u00e4ttade en bostad \u00e5t sig p\u00e5 Bj\u00f6rkborns herrg\u00e5rd. Kanontillverkningen skulle forts\u00e4tta, framst\u00e4llningen av st\u00e5l f\u00f6rb\u00e4ttras och nya experiment med ballistit (Nobelkrut) genomf\u00f6ras. Nya fabriker anlades och nya tekniska metoder inf\u00f6rdes. Denna f\u00f6rnyelseprocess var i full g\u00e5ng vid Nobels d\u00f6d. Fr\u00e5n 1898 skedde kruttillverkningen inom f\u00f6retaget AB Bofors Nobelkrut.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n \n
\n \"\"\n <\/div>\n\n
\n
\n

De sista \u00e5ren f\u00f6rde Nobel en kringflackande tillvaro, och hans dagar var fyllda av sammantr\u00e4den och brevskrivning. Han var aldrig gift men hade p\u00e5 1870-talet en romans med en ung \u00f6sterrikiska, Sofie Hess (1856\u20131919), som var 20 \u00e5r n\u00e4r de tr\u00e4ffades. Nobel levde ett tillbakadraget och asketiskt liv och deltog s\u00e4llan i societetsumg\u00e4nge. Han avled, ensam med sin betj\u00e4nt, i sin villa i San Remo. Enligt testamentet skulle Nobels f\u00f6rm\u00f6genhet, f\u00f6rutom vissa legat till sl\u00e4ktingar och n\u00e4ra v\u00e4nner, anv\u00e4ndas till prisbel\u00f6ningar inom vetenskap, litteratur och fredsarbete.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

Han hade flera g\u00e5nger varit inne p\u00e5 tanken att inr\u00e4tta pris, och han var livligt intresserad av fredsarbete, inspirerad inte minst av Bertha von Suttner, som han b\u00e5de tr\u00e4ffade och korresponderade med. Bland annat ville han inr\u00e4tta en europeisk fredstribunal. Sj\u00e4lv l\u00e4r Nobel ha yttrat att \u00e4rvda f\u00f6rm\u00f6genheter bara var en olycka som medverkade till m\u00e4nniskosl\u00e4ktets f\u00f6rsoffning. De fem f\u00f6rsta Nobelprisen utdelades 10 december 1901.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova NE gratis i 7 dagar \n\n<\/svg>\n <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-4183","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4183","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4183"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4183\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15548,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4183\/revisions\/15548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4183"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4183"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4183"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}