{"id":4189,"date":"2023-04-04T08:18:05","date_gmt":"2023-04-04T08:18:05","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=4189"},"modified":"2025-05-20T12:39:05","modified_gmt":"2025-05-20T12:39:05","slug":"andy-warhol","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/andy-warhol\/","title":{"rendered":"Andy Warhol"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Andy Warhol <\/h2> \n

Warhol [w\u0254:\u02b9rhoul], Andy, egentligen Andrew Warhola, f\u00f6dd 6 augusti 1928, d\u00f6d 22 februari 1987, amerikansk konstn\u00e4r. L\u00e4s mer om den amerikanska popkonstens centralgestalt. <\/p>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

Genom sin m\u00e5ngsidiga verksamhet som bland annat m\u00e5lare, grafiker, fotograf och filmare blev Andy Warhol den amerikanska popkonstens centralgestalt.<\/p>\n

 <\/p>\n

Han kom fr\u00e5n Pittsburgh till New York 1949. P\u00e5 1950-talet arbetade han i reklambranschen och gav ut b\u00f6cker med tecknade bilder. \u00c5r 1960 b\u00f6rjade han g\u00f6ra m\u00e5lningar efter tecknade seriefigurer och annonser, p\u00e5verkad av den abstrakta expressionismen. Han utnyttjade kommersiella och popul\u00e4ra bilder, k\u00e4nda varum\u00e4rken och personer, till exempel Campbell och Marilyn Monroe, som f\u00f6rlagor till sina egna verk.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

\u00c5r 1962 b\u00f6rjade Warhol arbeta med bem\u00e5lade silkscreentryck. Hans omfattande produktion av portr\u00e4tt och bilder av allehanda f\u00f6rem\u00e5l framst\u00e4lldes i \u201dThe Factory\u201d (\u2019Fabriken\u2019), som hans atelj\u00e9 kallades f\u00f6r att understryka produktionens n\u00e4stan opersonligt industriella form.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n \n
\n \"\"\n <\/div>\n\n
\n
\n

De m\u00e5nga portr\u00e4tten \u00e4r \u00e5tergivningar av den bild massmedierna ger av k\u00e4nda personer. Hela hans konstn\u00e4rskap \u00e4r n\u00e4ra knutet till massmedierna och den roll de spelar f\u00f6r m\u00e4nniskors upplevelse av verkligheten. Andy Warhol blev sj\u00e4lv en massmedial megastj\u00e4rna, inte minst genom sina m\u00e5nga kryptiska uttalanden i intervjuer och sin spektakul\u00e4ra livsf\u00f6ring. Han skapade ocks\u00e5 en alternativ k\u00e4ndisv\u00e4rld genom sina filmer och den egna tidskriften Interview.<\/p>\n

 <\/p>\n

Warhols tidiga filmer \u00e4r ett slags stumma minimalistiska filmer som \u00e5terger till exempel en sovande man under sex timmar, Sleep, eller en l\u00e5ng kyss, Kiss (b\u00e5da 1963), filmer som utan att vara ber\u00e4ttande fokuserar p\u00e5 filmen som medium.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Som f\u00f6rgrundsgestalt inom undergroundfilmen gjorde han \u00e4ven experimentella och provocerande spelfilmer, ofta med erotik och d\u00f6d som \u00e5terkommande teman. D\u00e4refter koncentrerade sig Warhol i \u00f6kad utstr\u00e4ckning p\u00e5 produktion och \u00f6verl\u00e4t regiarbetet p\u00e5 sin tidigare assistent Paul Morrissey i filmer som Flesh (1968), Heat (1972) och Andy Warhols Frankenstein (1974).<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n
\n

Warhol lanserade 1965\u201367 rockbandet Velvet Underground. \u00c5r 1975 utgav han The Philosophy of Andy Warhol: From A to B & Back Again (\u201dAndy Warhols filosofi (Fr\u00e5n A till B och tillbaka igen)\u201d).<\/p>\n

 <\/p>\n

Hela Warhols konstn\u00e4rskap \u00e4r ett betydande vittnesm\u00e5l om hans samtid. \u00c5r 1994 invigdes Andy Warhol Museum i hans f\u00f6delsestad Pittsburgh.<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n\n Prova NE gratis i 7 dagar \n\n<\/svg>\n <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-4189","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4189","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4189"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4189\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9063,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4189\/revisions\/9063"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4189"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4189"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4189"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}