{"id":4229,"date":"2020-01-15T08:31:00","date_gmt":"2020-01-15T08:31:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=4229"},"modified":"2025-05-20T12:57:54","modified_gmt":"2025-05-20T12:57:54","slug":"elin-wagner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/elin-wagner\/","title":{"rendered":"Elin W\u00e4gner"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Elin W\u00e4gner <\/h2> \n

W\u00e4gner [v\u025b:\u02b9g-], Elin, f\u00f6dd 16 maj 1882, d\u00f6d 7 januari 1949, f\u00f6rfattare, journalist, ledamot av Svenska Akademien fr\u00e5n 1944. L\u00e4s mer om denna feministiska pionj\u00e4r. <\/p>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

Elin W\u00e4gner var h\u00e5rt engagerad i arbetet f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt. Hennes id\u00e9v\u00e4rld pr\u00e4glades av hennes internationella kontakter med feministiska t\u00e4nkare och den kristna kv\u00e4karr\u00f6relsen med dess fredsbudskap. Dagens f\u00f6rk\u00e4mpar f\u00f6r kvinnans r\u00e4ttigheter h\u00e4mtar, liksom freds- och milj\u00f6r\u00f6relsen, inspiration ur W\u00e4gners skrifter.<\/p>\n

 <\/p>\n

Elin W\u00e4gner f\u00f6ddes i Lund och var bara tre \u00e5r n\u00e4r hennes mor dog vid den yngre brodern Harald W\u00e4gners f\u00f6delse. Hon kom d\u00e4refter att vistas mycket i moderns familj, en sm\u00e5l\u00e4ndsk pr\u00e4stsl\u00e4kt. \u00c5ren 1903\u201304 arbetade hon som journalist p\u00e5 Helsingborgsposten och 1904\u201305 p\u00e5 V\u00e5rt Land. Hon var redaktionssekreterare p\u00e5 Idun 1907\u201317.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hennes f\u00f6rsta romaner, Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910), diskuterar kvinnliga kontoristers liv respektive r\u00f6str\u00e4ttsfr\u00e5gan i kvick och realistisk prosa. I Helga Wisbeck (1913) ges ett tidigt portr\u00e4tt av en kvinnlig l\u00e4kare som valt att satsa p\u00e5 sitt yrke. Romanen Sl\u00e4kten Jerneploogs framg\u00e5ng (1916) speglar id\u00e9debatten under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, som gjorde W\u00e4gner till \u00f6vertygad pacifist och aktiv fredsk\u00e4mpe.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n
\n

En serie romaner tilldrar sig i Sm\u00e5land med motiv fr\u00e5n pr\u00e4stg\u00e5rds- och bondelivet, som W\u00e4gner k\u00e4nde v\u00e4l sedan barndomen. Dit h\u00f6r hennes kanske fr\u00e4msta romaner, \u00c5sa-Hanna (1918), Den namnl\u00f6sa (1922), Silverforsen (1924) och Svalorna flyga h\u00f6gt (1929).<\/p>\n

Under 1920-talet engagerade sig W\u00e4gner i internationellt hj\u00e4lparbete. Hon deltog i R\u00e4dda Barnens bildande och gjorde flera reportageresor i det krigsh\u00e4rjade Europa. I\u2009Storbritannien hade hon kommit i kontakt med kv\u00e4karna, som kom att p\u00e5verka hennes religi\u00f6sa utveckling. W\u00e4gner var en av initiativtagarna till Kvinnliga medborgarskolan p\u00e5 Fogelstad och 1923\u201336 medarbetare i Fogelstadgruppens radikala tidskrift Tidevarvet.<\/p>\n

P\u00e5 1930-talet utkom flera betydande romaner, bland annat de delvis sj\u00e4lvbiografiska Genomsk\u00e5dad (1937) och Hemlighetsfull (1938). \u00c5r 1941 kom hennes utan tvekan m\u00e4rkligaste bok, V\u00e4ckarklocka, en kulturkritisk och debatterande ess\u00e4 om begynnande milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, d\u00e4r begreppen kvinna, jord och fred stod i centrum. Id\u00e9m\u00e4ssigt 30 \u00e5r f\u00f6re sin tid m\u00f6tte boken till W\u00e4gners besvikelse negativa och kritiska r\u00f6ster, \u00e4ven bland kvinnor. F\u00f6rst vid andra utg\u00e5van 1978 hade utvecklingen och m\u00e4nniskors medvetande hunnit i fatt boken, som nu framstod i n\u00e4stan profetisk klarhet. \u00c5r 1944 invaldes W\u00e4gner som andra kvinna i Svenska Akademien, sedan hon skrivit en viktig biografi \u00f6ver sin f\u00f6reg\u00e5ngare Selma Lagerl\u00f6f (1\u20132, 1942\u201343).<\/p>\n<\/div>\n

<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n
\n
\n
\n \n\n Prova NE kostnadsfritt i 30 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-4229","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4229","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4229"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4229\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9038,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4229\/revisions\/9038"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4229"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4229"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4229"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}