{"id":4288,"date":"2021-02-04T09:42:00","date_gmt":"2021-02-04T09:42:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=4288"},"modified":"2025-05-20T12:53:41","modified_gmt":"2025-05-20T12:53:41","slug":"denis-diderot","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/denis-diderot\/","title":{"rendered":"Denis Diderot"},"content":{"rendered":"\n\n<section  class=\"blog-header\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner   \">\n        \n            <div class=\"content\">\n                                    \n<div class=\"badges\">\n            <p class=\"badge\">Privat<\/p>\n    <\/div>                \n                \n                                    \n<h2 class=\"h1\"> Denis Diderot <\/h2>                \n                                    <p class=\"ingress\">Diderot [didro\u02b9] , Denis, f\u00f6dd 5 oktober 1713, d\u00f6d 31 juli 1784, fransk f\u00f6rfattare och filosof. L\u00e4s mer om mannen som skapade den f\u00f6rsta encyklopedin.<\/p>\n                            <\/div>\n\n                    <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n<section  class=\"blog-left-right\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner  pt-2 pb-1\">\n\n            <div class=\"grid\">\n                                    <div class=\"col col-2\">\n                                                                            <div class=\"text\">\n                                <p>F\u00f6dd i en v\u00e4lb\u00e4rgad hantverkarfamilj ans\u00e5gs Diderot l\u00e4mpad f\u00f6r pr\u00e4st- eller domarbanan men valde att g\u00e5 sin egen v\u00e4g som fri litterat\u00f6r och obunden t\u00e4nkare. Som ung i Paris slet han ont men skaffade sig ocks\u00e5 ett vittfamnande vetande och inspirerande v\u00e4nner som Rousseau och Turgot. Hans m\u00e5ngskiftande intressen pr\u00e4glade fr\u00e5n b\u00f6rjan och allt framgent hans f\u00f6rfattarskap.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Uppdraget att f\u00f6rfranska en engelsk uppslagsbok gav honom hans stora id\u00e9: att med sina v\u00e4nner och \u00e5siktsfr\u00e4nder skapa en egen, stor och upplyst fransk encyklopedi. Vid sin sida som ledare f\u00f6r f\u00f6retaget fick han matematikern och filosofen d\u2019Alembert.<\/p>\n                            <\/div>\n                                            <\/div>\n\n                    <div class=\"col col-2\">\n                                                    <img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/imago0194710027h-scaled-e1693397946570-800x640.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/imago0194710027h-scaled-e1693397946570-800x640.jpg 800w, https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/imago0194710027h-scaled-e1693397946570-1240x992.jpg 1240w\" sizes=\"(max-width: 800px) 100vw, 800px\" alt=\"\" title=\"RECORD DATE NOT STATED Portrait of Denis Diderot (1713?1784), 1767. Artist: Van Loo, Louis Michel (1707-1771) Copyright:\" \/>\n                                                                        <\/div>\n                            <\/div>\n\n        <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n<section  class=\"blog-text\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner   \">\n                                        <div>\n<p>Diderot var dock sj\u00e4len i arbetet med den stora Encyclop\u00e9die (1\u201335, 1751\u201380) som han trots myndigheternas motst\u00e5nd drev vidare med outt\u00f6mlig energi. Han engagerade de flesta stora franska upplysningsm\u00e4n som medarbetare och f\u00f6rfattade sj\u00e4lv en m\u00e4ngd centrala artiklar. Det var viktigt att encyklopedin skulle vara \u201dresonerande\u201d i den meningen att det skulle finnas ett inre sammanhang mellan artiklarna; ur helheten skulle en f\u00f6rnuftig v\u00e4rldsbild framtr\u00e4da. Av h\u00e4nsyn till censuren tvingades Diderot smyga in kritik av kyrka och statsmakt i sm\u00e4rre, mindre uppseendev\u00e4ckande artiklar.<\/p>\n<p>Diderots \u00f6vriga f\u00f6rfattarskap \u00e4r rikhaltigt och m\u00e5ngskiftande och rymmer filosofiska avhandlingar som Pens\u00e9es philosophiques (\u2019Filosofiska tankar\u2019, 1746), romaner som Jacques le fataliste (1773; \u201dJakob fatalisten och hans husbonde\u201d), dialoger som Le neveu de Rameau (1762; tryckt f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Goethes tyska \u00f6vers\u00e4ttning 1805; \u201dRameaus brorson\u201d) och Le r\u00eave d\u2019Alembert (1769; \u201dd\u2019Alemberts dr\u00f6m\u201d) och dramer som Le p\u00e8re de famille (1758; \u201dHerr Orbesson och hans familj\u201d). I sitt f\u00f6rfattarskap framh\u00e4vde han det sinnliga, p\u00e5tagliga och praktiska. Det handfasta arbetet hade i honom en h\u00e4ngiven beundrare. Som brevskrivare i stor stil framtr\u00e4der han i korrespondensen med v\u00e4ninnan Sophie Volland (1930; svenskt urval 1988).<\/p>\n<p>Diderot var inte systematiker; med l\u00e4tthet och inlevelse r\u00f6rde han sig snabbt fr\u00e5n omr\u00e5de till omr\u00e5de. Han s\u00e5g en motst\u00e5ndare i kristendomen och var sj\u00e4lv ateist och materialist. Allt verkligt var allts\u00e5 enligt honom materiellt, men materien kunde ha olika grader av komplexitet och d\u00e4rmed ocks\u00e5 ha olika uppenbarelseformer. S\u00e5 ans\u00e5g han att livet var inneboende i den levande organismens materia (\u201dhylozoism\u201d).<\/p>\n<p>I praktiken en talesman f\u00f6r j\u00e4mlikhet f\u00f6rblev Diderot till sin politiska uppfattning monarkist. Han menade att en kung som var trogen sitt folks \u201desprit\u201d och hade det allm\u00e4nna b\u00e4sta f\u00f6r \u00f6gonen var en idealisk regent. Samtidigt talade han varmt f\u00f6r folkligt motst\u00e5nd mot maktmissbruk; revolution\u00e4r var han dock inte.<\/p>\n<p>Diderot var den f\u00f6rste moderne f\u00f6rfattaren i det att han s\u00f6kte leva p\u00e5 sin penna. Det lyckades inte till fullo. Katarina den stora av Ryssland, som beundrade honom, hj\u00e4lpte honom genom att k\u00f6pa hans bibliotek, vilket han sedan sj\u00e4lv fick beh\u00e5lla. \u00c5ren 1773\u201374 gjorde han en resa till Ryssland, d\u00e4r han bes\u00f6kte kejsarinnan och utvecklade en intressant plan f\u00f6r ett framtida ryskt universitet.<\/p>\n<\/div>\n                    <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n<section  class=\"blog-button\">\n    <div class=\"container\">\n        <div class=\"inner  pt-2 pb-4\">\n            \n<a href=\"https:\/\/www.ne.se\/info\/prova-ne-kostnadsfritt-i-30-dagar\/\" target=\"\" aria-label=\"Prova NE kostnadsfritt i 30 dagar\" class=\"button button-blue\">\n    Prova NE kostnadsfritt i 30 dagar    <\/a>        <\/div>\n    <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-4288","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4288","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4288"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4288\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9074,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4288\/revisions\/9074"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4288"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4288"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4288"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}