{"id":4354,"date":"2020-01-04T12:25:33","date_gmt":"2020-01-04T12:25:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=4354"},"modified":"2025-05-20T12:58:10","modified_gmt":"2025-05-20T12:58:10","slug":"ordbocker-i-klassrummet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/i-skolans-varld\/ordbocker-i-klassrummet\/","title":{"rendered":"S\u00e5 anv\u00e4nder du ordb\u00f6cker p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt i klassrummet"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

I skolans v\u00e4rld<\/p>\n

Kunskapsk\u00e4llan<\/p>\n <\/div> \n \n \n

S\u00e5 anv\u00e4nder du ordb\u00f6cker p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt i klassrummet <\/h2> \n

Ordb\u00f6cker kan anv\u00e4ndas p\u00e5 flera s\u00e4tt och \u00e4r fortfarande ett av de b\u00e4sta hj\u00e4lpmedlen n\u00e4r man vill utveckla sina spr\u00e5kkunskaper.<\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n
Jessica Dittmar \u00e4r l\u00e4romedelsutvecklare p\u00e5 NE med ansvar f\u00f6r l\u00e4romedlen i spr\u00e5k. Hon har en bakgrund som spr\u00e5kl\u00e4rare och specialpedagog och \u00e4r i slutfasen p\u00e5 sin doktorsavhandling i humaniora, en tv\u00e4rvetenskaplig forskning med en del fokus p\u00e5 digitalt och analogt l\u00e4sande och l\u00e4rande. Jessica har inte ov\u00e4ntat en f\u00e4bless f\u00f6r ordboken som det kanske mest naturliga hj\u00e4lpmedlet i all spr\u00e5kundervisning.<\/div>\n
<\/div>\n
\n

<\/h4>\n

Snabbhet i det digitala<\/h4>\n

I skolan finns det lite olika anv\u00e4ndarf\u00f6rdelar f\u00f6r\u00a0digitala kvalitetsordb\u00f6cker och den fysiska ordboken, beroende p\u00e5 vilken variant du har tillg\u00e5ng till. Undervisningen kommer med sannolikhet att effektiviseras n\u00e4r du anv\u00e4nder den digitala ordboken.
\n\u2013 Det finns en stor digital vana hos de flesta av dagens elever, s\u00e4ger Jessica Dittmar. F\u00f6rdelen med de digitala ordb\u00f6ckerna \u00e4r att du snabbare hittar, vilket i sin tur \u00f6kar vanan att sl\u00e5 upp orden. Det ger dig som l\u00e4rare tid att \u00e4gna dig \u00e5t andra saker i undervisningen. Eleverna l\u00e4r sig dessutom att bed\u00f6ma information som de hittar genom att j\u00e4mf\u00f6ra olika digitala ordb\u00f6cker.<\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6rdelar med variation<\/h4>\n

D\u00e4r snabbheten i den digitala boken trumfar den fysiska menar Jessica att v\u00e4rdet i att h\u00e5lla i en fysisk bok inte ska underskattas.<\/p>\n

\u2013 Jag m\u00e4rker att de flesta elever m\u00e5r bra av att ibland bryta blicken fr\u00e5n sk\u00e4rmen med en bok att bl\u00e4ddra i. Distraktionerna \u00e4r inte lika m\u00e5nga och man kommer ocks\u00e5 ifr\u00e5n digitala impulser. Det finns ocks\u00e5 forskning som visar att koncentrationen kan h\u00f6jas n\u00e4r man lyfter blicken fr\u00e5n sk\u00e4rmen och l\u00e5ter \u00f6gonen och hj\u00e4rnan vila. Vissa elever vill fortfarande hellre arbeta med fysiska ordb\u00f6cker eftersom de n\u00e5r b\u00e4ttre resultat n\u00e4r de arbetar med dem.<\/p>\n

 <\/p>\n

B\u00e4ttre spr\u00e5k med ordb\u00f6cker<\/h4>\n

Att spr\u00e5kutvecklingen blir b\u00e4ttre med en ordbok \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r alla l\u00e4rare men kan vara en bra p\u00e5minnelse f\u00f6r elever som inte vill ta genv\u00e4gar med \u00f6vers\u00e4ttningsprogram.
\n\u2013 Ju oftare du sl\u00e5r upp orden, desto b\u00e4ttre blick f\u00e5r du f\u00f6r hur ett spr\u00e5k fungerar, forts\u00e4tter Jessica. Du l\u00e4r dig vad du ska leta efter, till exempel vilken obest\u00e4md artikel substantivet har. Att anv\u00e4nda ordb\u00f6cker \u00e4r spr\u00e5k-, skriv- och l\u00e4sutvecklande, b\u00e5de i modersm\u00e5let och i andra spr\u00e5k som eleverna l\u00e4r sig. N\u00e4r du kan anv\u00e4nda en ordbok sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fungerar det lika bra oavsett vilket spr\u00e5k du vill l\u00e4ra dig eftersom strukturen \u00e4r \u00e5terkommande i digitala kvalitetsordb\u00f6cker och fysiska ordb\u00f6cker.<\/p>\n

Ser du en framtid d\u00e4r man kan klara sig utan ordb\u00f6cker?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Eleverna klarar sig redan utan ordb\u00f6cker, skrattar Jessica. Elever \u00e4r fiffiga och har i dag en naturlig fallenhet f\u00f6r teknik. Men faran \u00e4r att de inte l\u00e4r sig ordentligt eller i v\u00e4rsta fall inte alls n\u00e4r tekniken kan g\u00f6ra jobbet.<\/p>\n

\u2013 Jag hade en elev som vid en \u00f6vers\u00e4ttnings\u00f6vning fick anv\u00e4nda r\u00f6stinspelning i Google. Efter en halv minut var eleven klar eftersom den l\u00e5tit Google \u00f6vers\u00e4tta fr\u00e5n svenska. D\u00e5 det var relativt enkla meningar blev resultatet bra. H\u00e4r kunde jag ju inte s\u00e4ga n\u00e5got eftersom hen faktiskt f\u00f6ljt mina instruktioner, f\u00f6rvisso med en ganska fri tolkning. Problemet \u00e4r att man inte l\u00e4rt sig n\u00e5got eftersom tekniken gjort allt jobb. Det ska till\u00e4ggas att det f\u00f6rstod eleven sj\u00e4lv ocks\u00e5 n\u00e4r vi pratade om det.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ordb\u00f6cker fr\u00e5n NE<\/h4>\n

Ordboken \u00e4r \u00e4ven i framtiden t\u00e4mligen ohotad i skolan, s\u00e5v\u00e4l den digitala varianten som den klassiska boken. Google har l\u00e5ngt kvar innan man kan sl\u00e5 en ordbok p\u00e5 fingrarna n\u00e4r det kommer till spr\u00e5kutveckling. Du vet v\u00e4l om att du alltid hittar dina randiga ordb\u00f6cker hos NE? S\u00e5v\u00e4l i pappersvariant som i digital form tillsammans med \u00f6vriga kunskapstj\u00e4nster.<\/p>\n

 <\/p>\n

Jessicas fem tips p\u00e5 konkreta \u00f6vningar<\/h4>\n
    \n
  1. T\u00e4vling: vem kan sl\u00e5 upp ett ord snabbast?<\/strong>
    \n\u2013 Det h\u00e4r funkar bara med analoga ordb\u00f6cker. Vem kan snabbast hitta ett ord eller ett begrepp i till exempel tyska ordboken? Det \u00e4r ett lekfullt och ofta v\u00e4ldigt popul\u00e4rt s\u00e4tt att l\u00e4ra sig anv\u00e4nda och hitta i ordb\u00f6ckerna.<\/li>\n
  2. Att s\u00f6ka infinitivform av verben<\/strong>
    \n\u2013 Ta en text och l\u00e5t eleverna leta efter alla verb i texten, sl\u00e5 upp dem och kolla efter infinitivform. F\u00f6rdelen med denna \u00f6vning \u00e4r att eleverna f\u00e5r en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else av att verben kan st\u00e5 i olika tempus och modus.<\/li>\n
  3. Jobba med exempelmeningar<\/strong>
    \n\u2013 F\u00f6rdelen med exempelmeningar som finns i ordb\u00f6cker (analoga och digitala), och som du inte f\u00e5r med exempelvis Google Translate, \u00e4r att eleverna l\u00e4r sig ordens betydelse och anv\u00e4ndning genom sammanhanget. Hj\u00e4rnan minns b\u00e4ttre n\u00e4r ett ord st\u00e5r i ett sammanhang som eleverna k\u00e4nner igen. Om eleven inte f\u00e5r sammanhanget av ett ord s\u00e5 kan det l\u00e4tt h\u00e4nda att eleven anv\u00e4nder ordet fel. Exempel: eleven l\u00e4r sig ordet “bus” p\u00e5 engelska och formulerar en mening som grammatiskt \u00e4r fel (“I drive with the bus”) eftersom eleven inte har l\u00e4st exempelmeningarna. Hade eleven i st\u00e4llet l\u00e4st exempelmeningarna “I go by bus” eller “I get off the bus” hade eleven kanske inte formulerat meningen direkt\u00f6versatt. L\u00e4raren ska ju ocks\u00e5 se till att eleven l\u00e4r sig r\u00e4tt.<\/li>\n
  4. Kolla stavningen<\/strong>
    \n\u2013 L\u00e5t eleverna skriva tre ord som en liten utmaning. Ord som anv\u00e4nds i vardagen ganska ofta men som tillh\u00f6r de ord som de flesta skriver fel. Sedan ska de sl\u00e5 upp orden i en ordbok och kolla om de har stavat fel eller r\u00e4tt. Eleverna kan ocks\u00e5 ge f\u00f6rslag p\u00e5 ord som klassen ska skriva och sl\u00e5 upp i en ordbok, s\u00e5 blir alla elever delaktiga i \u00f6vningen.<\/li>\n
  5. Bli ordletare<\/strong>
    \n\u2013\u00a0 Att l\u00e4sa en text och bli “ordletare” inneb\u00e4r att man ska hitta ord som \u00e4r sv\u00e5ra att stava eller d\u00e4r man inte riktigt vet vad de betyder. Det fungerar p\u00e5 vilken text som helst eftersom barnens ordf\u00f6rr\u00e5d \u00e4r inte f\u00e4rdigt, det kommer alltid att finnas ord som de inte vet vad de betyder. L\u00e5t eleverna vara ordletare och f\u00f6rklara orden genom att sl\u00e5 upp orden i en ordbok.<\/li>\n<\/ol>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n
    \n
    \n
    \n \n\n L\u00e4s mer om NE:s ordb\u00f6cker <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[25,26],"tags":[],"class_list":["post-4354","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-i-skolans-varld","category-kunskapskallan"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4354","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4354"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4354\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9619,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4354\/revisions\/9619"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4354"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4354"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4354"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}