{"id":4365,"date":"2023-12-04T12:34:00","date_gmt":"2023-12-04T12:34:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=4365"},"modified":"2025-05-20T12:18:24","modified_gmt":"2025-05-20T12:18:24","slug":"betlehemsstjarnan-myt-eller-verklighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/kunskapskallan\/betlehemsstjarnan-myt-eller-verklighet\/","title":{"rendered":"Betlehemsstj\u00e4rnan \u2013 myt eller verklighet?"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Kunskapsk\u00e4llan<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Betlehemsstj\u00e4rnan \u2013 myt eller verklighet? <\/h2> \n

I adventstid brukar bibliska ber\u00e4ttelser vara extra popul\u00e4ra. Mest k\u00e4nd av dessa \u00e4r kanske den om Betlehemsstj\u00e4rnan, som f\u00f6ruts\u00e4ger Jesus f\u00f6delse och leder ett antal vise m\u00e4n till barnets krubba. Men finns det n\u00e5got korn av historisk sanning i denna h\u00e4ndelse eller \u00e4r det bara en bra historia? Johan Warell, astronom och redakt\u00f6r f\u00f6r fysik och teknik, reder ut vad vi vet i dag.<\/p>\n <\/div>\n\n \"Betlehemsstj\u00e4rnan\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Ett vetenskapligt dilemma <\/h3>
Vetenskapen har l\u00e4nge s\u00f6kt finna svar p\u00e5 fr\u00e5gan om huruvida Matteusevangeliets \u00e5tergivning av h\u00e4ndelserna kring Jesus f\u00f6delse har en verklighetsbakgrund. Den f\u00f6rsta astronom som hade f\u00f6ruts\u00e4ttningar att med vetenskapliga metoder s\u00f6ka svar p\u00e5 Betlehemsstj\u00e4rnans<\/a>\u00a0verkliga natur var\u00a0Johannes Kepler<\/a>. Tack vare Tycho Brahes exakta observationer fr\u00e5n \u00f6n Ven av planeten Mars r\u00f6relser lyckades Kepler matematiskt f\u00f6rklara planeternas r\u00f6relser med elliptiska banor runt solen.<\/div>\n
\n

Keplers teori f\u00f6r planeternas r\u00f6relse, som g\u00e4ller \u00e4n i dag, gav honom m\u00f6jlighet att s\u00f6ka svar p\u00e5 om planeternas r\u00f6relser kunde ha givit upphov till den bibliska stj\u00e4rnan. Som troende kristen hade han dessutom ett eget religi\u00f6st intresse i fr\u00e5gan. Den information och de ber\u00e4kningsresurser som Kepler hade tillg\u00e5ng var emellertid inte tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att finna svaret p\u00e5 g\u00e5tan.<\/p>\n

Kan vi i dag avg\u00f6ra om Betlehemsstj\u00e4rnan existerade eller om den \u00e4r en fiktiv skapelse av\u00a0Matteus<\/a>\u00a0i syfte att krydda f\u00f6delseber\u00e4ttelsen?<\/p>\n<\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

Tolkningen av skrifterna <\/h3>
\n

Matteusevangeliets \u00e5tergivning av h\u00e4ndelserna indikerar att n\u00e5got slags himlafenomen \u00e4gde rum. Men fenomenet var inte uppenbart f\u00f6r gemene man \u2013 inte ens kung Herodes den store k\u00e4nde till det. F\u00f6r de vise m\u00e4nnen hade det dock en tydlig och remarkabel inneb\u00f6rd. \u00c5tergivningen av h\u00e4ndelserna \u00e4r odetaljerad och kan tolkas p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Tidsbest\u00e4mningen f\u00f6r Jesus f\u00f6delse \u00e4r sv\u00e5r och f\u00f6delse\u00e5ret varierar mellan olika k\u00e4llor. Troligen f\u00f6ddes Jesus mellan cirka 4 f.Kr. och cirka 6 e.Kr., enligt Matteus under kung Herodes levnadstid (enligt olika k\u00e4llor 4\u20131 f.Kr.) men enligt aposteln Lukas s\u00e5 sent som under den f\u00f6rsta romerska skattskrivningen (6\u20137 e.Kr.).<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Betlehemsstj\u00e4rnan troligtvis ingen stj\u00e4rna<\/h4>\n

Att \u201dstj\u00e4rnan\u201d var en stj\u00e4rna verkar osannolikt; snarare \u00e4r denna beskrivning bildlig. En astronomiskt rimlig\u00a0supernova<\/a>\u00a0eller nova skulle ha uppm\u00e4rksammats \u00e4ven av vanligt folk. Matteus redog\u00f6relse av att de vise m\u00e4nnen f\u00f6ljde stj\u00e4rnan och att den stannade \u00f6ver\u00a0Betlehem<\/a>\u00a0\u00e4r inte f\u00f6renlig med en verklig stj\u00e4rna som \u00e4r fix p\u00e5 himlen. Det finns visserligen en m\u00f6jlighet att en supernova observerades av b\u00e5de kinesiska och koreanska astronomer omkring \u00e5r 5 f.Kr. Denna h\u00e4ndelse skulle i s\u00e5 fall m\u00f6jligen ha skett f\u00f6re Jesus f\u00f6delse, och beskrivningarna om stj\u00e4rnans l\u00e4ge och uppflammande \u00e4r inte helt samst\u00e4mmiga. N\u00e5gon astronomisk rest av denna stj\u00e4rna har inte heller kunnat identifieras med s\u00e4kerhet. Inte heller har historiska skrifter fr\u00e5n denna tid n\u00e5got att ber\u00e4tta om ljusa\u00a0kometer<\/a>, som till skillnad fr\u00e5n uppflammande stj\u00e4rnor r\u00f6r sig \u00f6ver himlen. De ljusaste kometerna kan vara synliga f\u00f6r blotta \u00f6gat i m\u00e5nga m\u00e5nader eller till och med i \u00f6ver ett \u00e5r. En s\u00e5dan komet skulle ha varit s\u00e5 i\u00f6gonfallande att \u00e4ven den skulle ha omtalats i folkmun.<\/p>\n

 <\/p>\n

En himmelsk sammansv\u00e4rjning?<\/h4>\n

I s\u00f6kandet efter en rationell f\u00f6rklaring ter sig en tredje f\u00f6rklaringsmodell i s\u00e5 fall mer sannolik. Det verkar n\u00e4mligen uppenbart att de vise m\u00e4nnen under f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ng tid f\u00f6ljde stj\u00e4rnans f\u00f6rehavanden p\u00e5 himlen och noterade variationer i dess l\u00e4ge, oavsett vad dess sanna natur \u00e4n m\u00e5 ha varit. Objektets uppg\u00e5ng i \u00f6ster, dess r\u00f6relse och dess allm\u00e4nna obskyritet \u00f6verensst\u00e4mmer b\u00e4st med en planets. Finns det n\u00e5gon\u00a0planet<\/a>\u00a0som betedde sig som bibeltexterna indikerar vid tiden f\u00f6r Jesus f\u00f6rmodade f\u00f6delse, ett f\u00e5tal \u00e5r f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan? Jo, faktiskt.<\/p>\n

I mitten av september \u00e5r 3 f.Kr., vid tiden f\u00f6r det judiska ny\u00e5ret, r\u00f6rde sig \u201dKungsplaneten\u201d\u00a0Jupiter<\/a>, den st\u00f6rsta planeten, mycket n\u00e4ra \u201dKungsstj\u00e4rnan\u201d Regulus i stj\u00e4rnbilden\u00a0Lejonet<\/a>. De tv\u00e5 objekten stod allts\u00e5 i konjunktion med varandra. D\u00e4refter stannade Jupiters \u00f6stliga r\u00f6relse upp och bytte riktning. Jupiter passerade \u00e5ter Regulus v\u00e4sterut den 15 februari. D\u00e4refter v\u00e4nde Jupiter igen f\u00f6r att den 8 maj \u00e5r 2 f.Kr. passera Regulus f\u00f6r tredje g\u00e5ngen. Planetens bana formade p\u00e5 detta s\u00e4tt en tillplattad loop ovanf\u00f6r Regulus. P\u00e5 sin l\u00e5ngsamma vandring \u00f6sterut passerade sedan Jupiter den 25 augusti den \u00e4nnu ljusare planeten\u00a0Venus<\/a>. Dessa himlens tv\u00e5 ljusaste planeter formade en ovanligt t\u00e4t konjunktion som var synlig p\u00e5 kv\u00e4llshimlen i v\u00e4ster. Planeterna l\u00e5g s\u00e5 t\u00e4tt att de f\u00f6r blotta \u00f6gat och med god vilja kunde tyckas forma en spektakul\u00e4rt ljus stj\u00e4rna.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Biblisk symbolik<\/h4>\n

Symboliken i dessa planetr\u00f6relser m\u00e5ste ha varit stark f\u00f6r vana himmelssk\u00e5dare, \u00e4ven om de inte noterades av vanliga m\u00e4nniskor. Kungsplanetens gloriaformiga r\u00f6relsem\u00f6nster och konjunktionerna med Kungstj\u00e4rnan skedde under en period av nio m\u00e5nader. Det skedde i Lejonets stj\u00e4rnbild, symbolen f\u00f6r den israeliska judastammen ur vilken, enligt Uppenbarelseboken, den judiske kungen \u00f6ver alla folk skulle uppst\u00e5. Tr\u00e4ffande i sammanhanget \u00e4r \u00e4ven\u00a0Uppenbarelsebokens<\/a>\u00a0beskrivning av den havande jungfru som i f\u00f6dslov\u00e5ndor \u00e4r kl\u00e4dd i solens sken med m\u00e5nen vid sina f\u00f6tter och med en drake v\u00e4ntande att sluka det nyf\u00f6dda barnet. N\u00e4r de tre konjunktionerna mellan Jupiter och Regulus inleddes stod solen astronomiskt i Jungfruns stj\u00e4rnbild och m\u00e5nen passerade under densamma i form av en alldeles f\u00e4rsk nym\u00e5ne. Det g\u00f6r att vi kan spekulera i att de vise m\u00e4nnen med hj\u00e4lp av skrifterna gjorde en specifik tolkning av solens och m\u00e5nens l\u00e4ge i Jungfrun och Jupiters glorialiknande r\u00f6relse n\u00e4ra Regulus, avslutad i en konjunktion med Venus. H\u00e4ndelserna var ett tecken p\u00e5 den f\u00f6rutsagde judiske konungens f\u00f6delse och Herodes hot mot den konkurrerande h\u00e4rskaren.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

En \u00f6vning i spekulation <\/h3>

Om dessa astronomiska h\u00e4ndelser ska f\u00e5s att st\u00e4mma med bibelber\u00e4ttelsen b\u00f6r de vise m\u00e4nnen inte ha givit sig av fr\u00e5n \u00f6sterlandet f\u00f6rr\u00e4n Jupiter inledde sin konjunktion med Venus. Om de d\u00e5 var till freds med sin tolkning och begav sig mot Jerusalem, i riktning v\u00e4sterut mot konjunktionen, kan det ha tagit veckor eller m\u00e5nader f\u00f6r dem att n\u00e5 fram och r\u00e5dfr\u00e5ga Herodes.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

N\u00e4r de efter detta m\u00f6te under h\u00f6sten \u00e5r 2 f.Kr. begav sig vidare stod Jupiter i s\u00f6der p\u00e5 morgonen, vilket kan ha lett dem i riktning mot Betlehem. Men varf\u00f6r de stannade just vid Jesus krubba l\u00e5ter historien vara osagt. Inte heller fanns det n\u00e5gon \u201dstj\u00e4rna\u201d som just d\u00e5 l\u00e4mpligt stannade till p\u00e5 himlen. Visst kan en osedvanligt ljusstark meteor<\/a>\u00a0ha flammat till vid precis r\u00e4tt tidpunkt och i l\u00e4mplig riktning d\u00e5 de befann sig vid stallet i Betlehem, men d\u00e4rom n\u00e4mns inget i skrifterna. Sannolikheten i att planetr\u00f6relserna tolkades av vise m\u00e4n p\u00e5 detta s\u00e4tt och att dessa d\u00e4refter begav sig ut p\u00e5 vandring mot Israel kan vi f\u00f6rst\u00e5s inte uttala oss om. Men oavsett om historien \u00e4r sann eller inte \u00e4r det en bra och f\u00f6runderlig ber\u00e4ttelse. Precis s\u00e5 som vi g\u00e4rna vill ha det i adventstid.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n

Johan Warell, redakt\u00f6r p\u00e5 NE. F\u00f6rutom att arbeta med bland annat allt rymdrelaterat p\u00e5 NE var han under 17 \u00e5r ordf\u00f6rande i Svensk Amat\u00f6r Astronomisk F\u00f6rening.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Nyfiken p\u00e5 mer? Prova NE gratis <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":["post-4365","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kunskapskallan"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4365","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4365"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4365\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15443,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4365\/revisions\/15443"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}