{"id":5131,"date":"2024-05-17T12:13:10","date_gmt":"2024-05-17T12:13:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=5131"},"modified":"2025-05-20T12:10:36","modified_gmt":"2025-05-20T12:10:36","slug":"vad-vet-du-om-nagra-av-vara-vanligaste-insekter-i-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/vad-vet-du-om-nagra-av-vara-vanligaste-insekter-i-sverige\/","title":{"rendered":"Vad vet du om n\u00e5gra av v\u00e5ra vanligaste insekter i Sverige?"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Vad vet du om n\u00e5gra av v\u00e5ra vanligaste insekter i Sverige? <\/h1> \n

Nu \u00e4r v\u00e4rmen h\u00e4r och det kryllar av insekter. H\u00e4r har vi samlat lite rolig kunskap om n\u00e5gra av de vanligaste insekterna i Sverige.<\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

\u201dBoskapssk\u00f6tsel\u201d bedrivs av en del myror <\/h2>

Det finns 8\u2009 000 myrarter<\/a>. I Sverige finns det 115 arter och sex av dem f\u00f6rekommer endast inomhus. Som vuxen \u00e4ter myran en mycket varierad f\u00f6da som bland annat best\u00e5r av insekter och andra sm\u00e5djur. M\u00e5nga v\u00e4xter har fr\u00f6n eller frukter med fettrika bihang (myrbr\u00f6d, elaiosomer), som ocks\u00e5 st\u00e5r p\u00e5 en myras meny. De tycker om s\u00f6ta safter, till exempel nektar, och en viktig f\u00f6da f\u00f6r m\u00e5nga arter \u00e4r honungsdagg, det vill s\u00e4ga de sockerhaltiga exkrementerna fr\u00e5n blad- och sk\u00f6ldl\u00f6ss.<\/p>\n

M\u00e5nga myror f\u00f6rsvarar bladl\u00f6ss fr\u00e5n nyckelpigor som vill \u00e4ta upp dem. En del, till exempel gul tuvmyra, en vanlig art i Sverige, h\u00e5ller rotsugande bladl\u00f6ss som \u201dboskap\u201d i sina bon. Tuvmyrorna<\/a> lever p\u00e5 l\u00f6ssens honungsdagg och beh\u00f6ver s\u00e5ledes inte l\u00e4mna hemmet s\u00e5 ofta. Andra, till exempel sk\u00f6rdemyror, lever av fr\u00f6n, och de sydamerikanska bladsk\u00e4rarmyrorna lever av svamp som de odlar i sina bon.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n

Trollsl\u00e4ndan har best\u00e4mda jaktomr\u00e5den <\/h2>

M\u00e5nga trollsl\u00e4ndearter<\/a> har best\u00e4mda jaktrevir, som patrulleras och f\u00f6rsvaras mot inkr\u00e4ktare.\u00a0Trollsl\u00e4ndor<\/a>\u00a0\u00e4r predatorer p\u00e5 insekter. Sina byten sp\u00e5rar de upp med synen och f\u00e5ngar i flykten. Trollsl\u00e4ndan str\u00e4cker fram sina taggiga ben som bildar en f\u00e5ngstkorg. Den griper tag i bytet och h\u00e5ller det medan det \u00e4ts upp. Mundelarna \u00e4r bitande med stora, tandade \u00f6verk\u00e4kar.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Getingens gift inneh\u00e5ller proteiner <\/h2>

Getingen<\/a> anv\u00e4nder sin giftgadd som f\u00f6rsvarsvapen. Gadden \u00e4r ett omvandlat \u00e4ggl\u00e4ggningsr\u00f6r. Det betyder att endast honorna har gadd, vilken sitter i spetsen av bakkroppen. I vila \u00e4r den indragen i getingens kropp. Getingen har en giftbl\u00e5sa som inneh\u00e5ller ett komplext gift som best\u00e5r av en rad olika aminer, peptider och proteiner. Som du s\u00e4kert k\u00e4nner till har giftet en starkt sm\u00e4rtframkallande verkan.<\/p>\n

Getingstick ger ofta stark lokal sm\u00e4rta, rodnad, svullnad och kl\u00e5da. Flera samtidiga stick kan g\u00f6ra dig illam\u00e5ende, yr och sl\u00f6. Allergiska personer reagerar kraftigt och kan svimma, f\u00e5 n\u00e4sselutslag, blodtrycksfall, matthetsk\u00e4nsla, svullnad i ansiktet och andningsbesv\u00e4r. Stick i munh\u00e5la och svalg kan ge slemhinnesvullnad med kv\u00e4vningsrisk som f\u00f6ljd. Vid allergiska reaktioner och vid stick i munh\u00e5la och svalg ska l\u00e4karv\u00e5rd upps\u00f6kas.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n

Nyckelpigan \u2013 skadeg\u00f6rarnas v\u00e4rsta fiende <\/h2>

De flesta arter av nyckelpigor<\/a> \u00e4r predatorer b\u00e5de som larver och som vuxna, fr\u00e4mst p\u00e5 blad- och sk\u00f6ldl\u00f6ss. Arten sjuprickig nyckelpiga (Coccinella septempunctata) har du s\u00e4kert sett flyga f\u00f6rbi n\u00e5gon g\u00e5ng. Den \u00e4r mycket allm\u00e4n i hela Sverige och kallas ofta jungfru Marie nyckelpiga eller gullh\u00f6na. B\u00e5de som larv och som vuxen \u00e4ter den bladl\u00f6ss; under sitt liv kan den \u00e4ta cirka 600. Nyckelpigornas f\u00e4rgm\u00f6nster meddelar att de \u00e4r giftiga och osmakliga f\u00f6r predatorer, fr\u00e4mst f\u00e5glar och \u00f6dlor.<\/p>\n

Visste du att n\u00e5gra arter av nyckelpiga anv\u00e4nds f\u00f6r biologisk kontroll av skadeg\u00f6rare? I\u2009 Sverige har arten Scymnus impexus inf\u00f6rts fr\u00e5n Mellaneuropa f\u00f6r bek\u00e4mpning av silvergranlus.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

F\u00e4sting \u2013 en blodsugare i livets alla stadier <\/h2>

F\u00e4stingar<\/a> \u00e4r inte insekter utan ing\u00e5r i gruppen spindeldjur. Det finns tre aktiva stadier i f\u00e4stingens liv: larv, nymf och vuxen. Hela utvecklingen fr\u00e5n en generation till n\u00e4sta kan ta tv\u00e5 till tre \u00e5r.<\/p>\n

Larven har sex ben och blir cirka 0,5 mm l\u00e5ng. Den beh\u00f6ver suga blod fr\u00e5n ett v\u00e4rddjur innan den kan \u00f6verg\u00e5 till n\u00e4sta utvecklingsstadium, nymf. N\u00e4r larven sugit sig full med blod sl\u00e4pper den taget och ramlar ned p\u00e5 marken och \u00f6msar hud. Nymfen har \u00e5tta ben och blir cirka 1\u2009 mm l\u00e5ng. \u00c4ven den beh\u00f6ver blod innan den kan \u00f6msa hud och utvecklas till en vuxen f\u00e4sting. Den vuxna f\u00e4stingen har ocks\u00e5 \u00e5tta ben.<\/p>\n

Den vuxna honan \u00e4r cirka 2\u20133\u2009 mm l\u00e5ng och har r\u00f6d bakkroppsspets. Hon beh\u00f6ver en blodm\u00e5ltid f\u00f6r att kunna l\u00e4gga \u00e4gg. Efter parningen sv\u00e4ller honans bakkropp upp av den stora m\u00e4ngd (2\u2009 000\u20133 \u2009000) \u00e4gg som utvecklas. Efter honans sista blodm\u00e5ltid l\u00e4ggs alla \u00e4ggen i en klump, varp\u00e5 honan d\u00f6r. \u00c4ggen kl\u00e4cks och larverna utvecklas inom en m\u00e5nad fr\u00e5n det att honan \u00e4tit. Larverna kan sedan v\u00e4nta med att \u00e4ta till n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

Alla myggor suger inte blod <\/h4>
\n

I Sverige finns det cirka 4\u2009 000 myggarter. Det \u00e4r honorna inom de flesta arterna i familjen stickmyggor som vi fruktar mest. Stickmyggor<\/a> k\u00e4nnetecknas bland annat av att vingarna har fj\u00e4ll l\u00e4ngs ribbor och bakkant. Myggornas mundelar \u00e4r sugande, men det \u00e4r inte alla myggor som suger blod utan vissa suger nektar. De flesta har en l\u00e5ng sugsnabel bildad av underl\u00e4ppen, som delvis omger \u00f6ver- och underk\u00e4kar, \u00f6verl\u00e4pp och hypofarynx (nedre svalgrummet), vilka \u00e4r utformade som stickborst.<\/p>\n

Det \u00e4r honorna som suger blod f\u00f6r att \u00e4ggen ska utvecklas. De sticker med sin sugsnabel genom huden. N\u00e4r de n\u00e5tt ett blodk\u00e4rl sprutar de ut saliv som inneh\u00e5ller \u00e4mnen som stimulerar blodfl\u00f6de och h\u00e4mmar koagulering samt orsakar svullnad, rodnad och kliande.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n\n Prova NE gratis i 7 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-5131","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5131","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5131"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5131\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9254,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5131\/revisions\/9254"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5131"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5131"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5131"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}