{"id":5778,"date":"2022-03-08T09:31:00","date_gmt":"2022-03-08T09:31:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=5778"},"modified":"2025-05-20T12:49:03","modified_gmt":"2025-05-20T12:49:03","slug":"ukrainakrigets-historiebruk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/kunskapskallan\/ukrainakrigets-historiebruk\/","title":{"rendered":"Ukrainakrigets historiebruk"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Kunskapsk\u00e4llan<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Ukrainakrigets historiebruk <\/h1> \n

Med anledning av invasionen av Ukraina har Klas-G\u00f6ran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och en av Sveriges fr\u00e4msta experter p\u00e5 historiebruk, f\u00f6rfattat en text om Ukrainas historiebruk. Texten \u00e4r ursprungligen skriven f\u00f6r l\u00e4romedlen Samh\u00e4llskunskap 7\u20139 och Samh\u00e4llskunskap 1, 2 och 3 gy, men vi har valt att publicera den h\u00e4r ocks\u00e5 fri f\u00f6r alla att l\u00e4sa.<\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Det p\u00e5g\u00e5r ett krig i v\u00e5rt n\u00e4romr\u00e5de. Ryssland har angripit grannstaten Ukraina, uppenbart f\u00f6r att krossa landet och inf\u00f6rliva resterna med Ryssland. Kriget f\u00f6regicks av att den allsm\u00e4ktige ryska presidenten Vladimir Putin st\u00e4llde krav p\u00e5 en s\u00e4kerhetszon i f\u00f6rh\u00e5llande till NATO. Denna zon omfattade Ukraina men ocks\u00e5 ett st\u00f6rre europeiskt omr\u00e5de, inom vilket den v\u00e4stliga f\u00f6rsvarsorganisationen inte skulle f\u00e5 verka. \u00c4ven Sverige, en icke NATO-medlem, blev hotat.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Tre historiska perspektiv <\/h3>

Vi lever nu i en farlig situation med o\u00f6verblickbara konsekvenser. Framtiden \u00e4r oviss. Den enda dimension vi tycker oss ha kontroll \u00f6ver och som kan ge v\u00e4gledning \u00e4r den historiska. Historikerna och historiel\u00e4rarna kan med sitt vetenskapliga historiebruk, riktat mot att hitta konfliktens r\u00f6tter, utvecklingar och brytpunkter, g\u00f6ra en insats. Tre perspektiv p\u00e5 bruket av historia, var och en med olika historiska djup, kan identifieras.<\/p>\n

Den ukrainska nationen<\/h4>\n

Det f\u00f6rsta perspektivet g\u00e5r tillbaka till 800-talet, n\u00e4r en f\u00f6rsta statsbildning skapades d\u00e5 \u00f6stslaviska stammar m\u00f6tte vikingar p\u00e5 handelsf\u00e4rder nedf\u00f6r floden Dnepr. Ett f\u00f6rsta rike, Kievrus, uppstod i detta m\u00f6te. D\u00e5 fanns varken ukrainare eller ryssar, men b\u00e5da de nutida staterna Ukraina och Ryssland h\u00e4rleder sig sj\u00e4lva fr\u00e5n denna urhistoria. Ukrainarna har sannolikt st\u00f6rre r\u00e4tt i det, eftersom Kievrus i huvudsak var bel\u00e4get p\u00e5 det nuvarande Ukrainas territorium.<\/p>\n

Den ryska tolkningen \u00e4r maktbaserad. Det Ryssland som s\u00e5 sm\u00e5ningom utkristalliserades l\u00e4ngre norrut blev den starkare staten i omr\u00e5det, och p\u00e5 1600-talet underkastade sig ukrainska kosacker den ryske tsaren. Ryssland blev allt, Ukraina inget.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Sovjetisk imperialism<\/h4>\n

Det andra perspektivet \u00e4r det sovjetiska. Efter n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, de f\u00f6rsta i historien, blev Ukraina 1922 en sovjetrepublik, underordnad Moskva och de ryska h\u00e4rskarna. De senare slog h\u00e5rt ner p\u00e5 vad de uppfattade som ukrainska nationalistiska f\u00f6rs\u00f6k att skapa st\u00f6rre oberoende i f\u00f6rh\u00e5llande till Moskva.<\/p>\n

Putins maktambitioner<\/h4>\n

Det tredje perspektivet \u00e4r postsovjetiskt, med en tydlig huvudperson: Vladimir Putin. Han har visat att han till varje pris vill \u00e5teruppr\u00e4tta Rysslands storhet, p\u00e5 Ukrainas och andra forna sovjetrepublikers bekostnad. 2008 beordrade han krig mot Georgien, som visat tendenser att n\u00e4rma sig v\u00e4st, och 2014 l\u00e4t han rysk milit\u00e4r ockupera Krimhalv\u00f6n och bistod etniska ryssar att bilda egna territorier p\u00e5 ukrainsk mark, med motiveringen att dessa var diskriminerade och f\u00f6rf\u00f6ljda i Ukraina.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Historiska paralleller <\/h3>

Men det vetenskapliga bruket av historia r\u00e4cker i dag inte till. I denna krissituation vill vi utnyttja historien mer instrumentellt, politiskt, moraliskt eller existentiellt, beroende p\u00e5 var vi st\u00e5r och vem vi \u00e4r. M\u00e5nga 1900-talshistorier har plockats fram f\u00f6r att hj\u00e4lpa oss att skapa mening i det som nu sker.<\/p>\n

Kalla kriget, med dess mots\u00e4ttningar mellan \u00f6st och v\u00e4st, ligger n\u00e4ra till hands f\u00f6r paralleller, analogier och j\u00e4mf\u00f6relser.<\/p>\n

N\u00e5gra har pekat p\u00e5 de f\u00f6rsta \u00e5ren efter andra v\u00e4rldskrigets slut, d\u00e5 sovjettrupper bistod kommunister att ta makten i \u00d6steuropa f\u00f6r att skapa ett system av Moskvatrogna satellitstater f\u00f6r att undvika s\u00e5dana attacker v\u00e4sterifr\u00e5n som Nazityskland genomf\u00f6rt 1941.<\/p>\n

Andra pekar p\u00e5 Ungernrevolten 1956 och Pragv\u00e5ren 1968, d\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k att demokratisera Ungern och Tjeckoslovakien slogs ner av sovjetiska stridsvagnar.<\/p>\n

Ytterligare andra pekar l\u00e4ngre tillbaka, till den tyska Weimarrepubliken, som ville ha revansch efter nederlaget i f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och utl\u00f6ste n\u00e4sta v\u00e4rldskrig. Vill Ryssland p\u00e5 liknande s\u00e4tt h\u00e4mnas efter Sovjetunionens fall?<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Den allra mest g\u00e5ngbara av historiska l\u00e4rdomar har sitt ursprung i M\u00fcnchen 1938. D\u00e5 tr\u00e4ffade Hitler v\u00e4stledare och lovade fred, om han bara fick annektera Sudetomr\u00e5det i Tjeckoslovakien. M\u00f6tet resulterade i M\u00fcnchen\u00f6verenskommelsen. Historien tog dock inte slut. Hitlers aggression fortsatte, vilket utl\u00f6ste andra v\u00e4rldskriget. Historisk l\u00e4rdom: Lita aldrig p\u00e5 en diktator med ett aggressivt CV utan stoppa honom i tid, s\u00e5 att inget nytt v\u00e4rldskrig utbryter.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Bruk eller missbruk (av historien)? <\/h3>

Mot v\u00e5rt historiebruk svarar ett ryskt. Putins tal vittnar om att en klassisk rysk r\u00e4dsla f\u00f6r angrepp fr\u00e5n v\u00e4st, med exempel p\u00e5 angripare som Karl XII, Napoleon och Hitler, st\u00e5r h\u00f6gt p\u00e5 agendan f\u00f6r att f\u00f6rklara varf\u00f6r v\u00e4st m\u00e5ste h\u00e5llas tillbaka. Redan den gamle ryske historikern Kljutjevskij beskrev den ryska motstrategin: anfall \u00e4r b\u00e4sta f\u00f6rsvar.<\/p>\n

Att bruka historia \u00e4r b\u00e5de naturligt och klokt. Men det finns en risk: att vi \u00e4r s\u00e5 fast i v\u00e4lk\u00e4nda historiska m\u00f6nster att de blir till sj\u00e4lvuppfyllande profetior, att historien blir s\u00e5 \u00f6desbest\u00e4md att den inte f\u00e5r visa p\u00e5 alternativa, fredligare v\u00e4gar mot framtiden.<\/p>\n

D\u00e5 blir bruk av historia missbruk.
\nKlas-G\u00f6ran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Kalla kriget, med dess mots\u00e4ttningar mellan \u00f6st och v\u00e4st, ligger n\u00e4ra till hands f\u00f6r paralleller, analogier och j\u00e4mf\u00f6relser.<\/p>\n

N\u00e5gra har pekat p\u00e5 de f\u00f6rsta \u00e5ren efter andra v\u00e4rldskrigets slut, d\u00e5 sovjettrupper bistod kommunister att ta makten i \u00d6steuropa f\u00f6r att skapa ett system av Moskvatrogna satellitstater f\u00f6r att undvika s\u00e5dana attacker v\u00e4sterifr\u00e5n som Nazityskland genomf\u00f6rt 1941.<\/p>\n

Andra pekar p\u00e5 Ungernrevolten 1956 och Pragv\u00e5ren 1968, d\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k att demokratisera Ungern och Tjeckoslovakien slogs ner av sovjetiska stridsvagnar.<\/p>\n

Ytterligare andra pekar l\u00e4ngre tillbaka, till den tyska Weimarrepubliken, som ville ha revansch efter nederlaget i f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och utl\u00f6ste n\u00e4sta v\u00e4rldskrig. Vill Ryssland p\u00e5 liknande s\u00e4tt h\u00e4mnas efter Sovjetunionens fall?<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":["post-5778","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kunskapskallan"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5778","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5778"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5778\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5881,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5778\/revisions\/5881"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5778"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5778"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5778"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}