{"id":5824,"date":"2021-05-10T11:56:00","date_gmt":"2021-05-10T11:56:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=5824"},"modified":"2025-05-20T12:52:00","modified_gmt":"2025-05-20T12:52:00","slug":"ordet-indian-och-ne","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/kunskapskallan\/ordet-indian-och-ne\/","title":{"rendered":"Ordet “indian” och NE"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Kunskapsk\u00e4llan<\/p>\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Ordet “indian” och NE <\/h1> \n

Spr\u00e5ket f\u00f6r\u00e4ndras och moderniseras konstant. Ett fenomen som ocks\u00e5 p\u00e5verkar ett uppslagsverk och arbetet med dess inneh\u00e5ll. Under vintern har NE:s redaktion arbetat med ett omfattande projekt d\u00e4r de granskat \u00f6ver 1 000 artiklar som p\u00e5 olika s\u00e4tt r\u00f6r nord- och sydamerikanska folkgrupper.<\/p>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Konkret har det inneburit att f\u00f6rlegade termer (indian, r\u00f6dskinn, mulatt etc.) bytts ut och uppdaterats med respektive folkgrupps egna beteckning och\/eller termen urfolk.
\nMelina Solc\u00e0, redakt\u00f6r med ansvar f\u00f6r massmedier och genus, och Anders J\u00f6nsson, redakt\u00f6r med ansvar f\u00f6r geografi, ekonomi och samh\u00e4llsvetenskap, har ansvarat f\u00f6r uppdateringarna som gjorts. Till sin hj\u00e4lp med extern granskning har de haft Ingvar Svanberg, f\u00f6rfattare, etnobiolog och forskare vid Institutet f\u00f6r Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet . Ingvar har forskat om minoriteter i Sverige och om turkiska folk i bland annat Turkiet, Kazakstan och Xinjiang.<\/p>\n

Ingvar Svanberg skriver nedan om ordet indian, dess historia och varf\u00f6r det finns anledning att modernisera spr\u00e5ket i takt med att samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Under det g\u00e5ngna \u00e5ret har jag \u00e4gnat \u00e5tskillig tid \u00e5t att uppdatera de uppslagsord som rymmer ordet \u201dindian\u201d som kategoriserande folkgruppsben\u00e4mning i NE. M\u00e5nga uppfattar det \u00e4nnu som ett neutralt eller rentav positivt laddat ord. Andra g\u00f6r det inte.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Kolonial kvarleva <\/h4>

Jag \u00e4r sj\u00e4lv uppvuxen i en tid d\u00e4r man lekte \u201dcowboyer och indianer\u201d och d\u00e4r leksaksbutikerna tillhandah\u00f6ll pistolh\u00f6lster, cowboyhattar, indianfj\u00e4drar och plasttomahawker. Sj\u00e4lv ville jag g\u00e4rna vara indian. Inspirationen kom fr\u00e5n v\u00e4sternfilmer, TV-serier och serietidningar (Kapten Miki och Illustrerade klassiker). Trots att indianskildringarna oftast var mycket stereotypa och direkt f\u00f6rdomsfulla (\u201dr\u00f6dskinn\u201d) fanns en motvikt i reseber\u00e4ttelser fr\u00e5n Sydamerika av Erland Nordenski\u00f6ld, Gustav Bolinder, Rolf Blomberg, Georg Dahl, Lars Persson med flera d\u00e4r beskrivningarna var mer nyanserade och oftast sympatiskt inst\u00e4llda, men som kanske inte inspirerade till barns lekar. Det \u00e4r dock klart problematiskt att anv\u00e4nda en samlande ben\u00e4mning, skapad av kolonisat\u00f6rer, p\u00e5 en ursprungsbefolkning p\u00e5 en dubbelkontinent som rymmer en oerh\u00f6rd etnisk, kulturell och spr\u00e5klig m\u00e5ngfald.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Inte den f\u00f6rsta spr\u00e5kf\u00f6rb\u00e4ttringen <\/h4>

Att etnonymer eller folkgruppsben\u00e4mningar \u00e4ndras \u00f6ver tid av olika anledningar har vi hunnit v\u00e4nja oss vid. I Sovjetunionen var det l\u00e4nge en policy att folken i norr p\u00e5 ryska, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 i \u00f6vers\u00e4ttningar till engelska och svenska, skulle utg\u00e5 fr\u00e5n de olika folkens sj\u00e4lvben\u00e4mningar (autonymer). D\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ger vi numera inte l\u00e4ngre samojeder utan nentser, inte lamuter utan evener, inte golder utan nanajer, vilket ocks\u00e5 NE accepterat, men har ocks\u00e5 kvar de \u00e4ldre svenska ben\u00e4mningarna (med korsh\u00e4nvisningar) s\u00e5 att den som l\u00e4ser exempelvis \u00e4ldre reseskildringar kan f\u00e5 v\u00e4gledning till vad folkgrupperna i fr\u00e5ga kallas i dag.<\/p>\n

\u00c4ven folk i andra v\u00e4rldsdelar har f\u00e5tt mer uppdaterade ben\u00e4mningar p\u00e5 svenska: bushm\u00e4n ben\u00e4mns sanfolk, eskim\u00e5er har blivit inuiter och yupik och den gamla samlande ben\u00e4mningen pygm\u00e9er rymmer olika sinsemellan obesl\u00e4ktade folk som i dag ben\u00e4mns mbuti, efe, aka, twa med flera, n\u00e5got som man kan l\u00e4sa om i NE. Sedan n\u00e5gra \u00e5rtionden tillbaka f\u00f6redras nu samer framf\u00f6r lappar och romer framf\u00f6r zigenare.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

Kategoriseringens historia <\/h4>
\n

Ordet indian \u00e4r en kategorisering med l\u00e5ng h\u00e4vd i svenska spr\u00e5ket. Det var Christopher Columbus 1492 och hans n\u00e4rmaste efterf\u00f6ljare som misstog den av europ\u00e9erna nyuppt\u00e4ckta kontinenten f\u00f6r Indien. Den urbefolkning man kom i kontakt med kallades f\u00f6ljdriktigt h\u00e4rmed indios, indianer. Ordet \u201dindian\u201d har i Sverige sedan 1600-talet anv\u00e4nts som en gemensam ben\u00e4mning p\u00e5 ursprungsamerikaner. Termen har d\u00e4rmed f\u00e5tt tj\u00e4na som en sammanfattande beteckning f\u00f6r en rad spr\u00e5kligt och kulturellt \u00e5tskilda urbefolkningar p\u00e5 den amerikanska kontinenten. Undantaget var arktiska urfolk i Alaska och Kanada, som r\u00e4knas till inuiter, yupik och aleuter.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n

Christofer Columbus anl\u00e4nder till Hispaniola (Haiti) och m\u00f6ts av urbefolkningen. Teckning av Theodore de Bry. BRIDGEMAN ART LIBRARY\/IBL<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Native Americans <\/h4>

Sedan n\u00e5got \u00e5rtionde tillbaka har termen indian i USA b\u00f6rjat betraktas som f\u00f6rlegad, rentav st\u00f6tande, och det p\u00e5g\u00e5r en diskussion om vad ursprungsamerikanarna ska kallas i juridiska, spr\u00e5kliga, kulturella och andra sammanhang. I USA anv\u00e4nds allt oftare som en samlande ben\u00e4mning Native Americans (som ocks\u00e5 innefattar inuiter, yupik och aleuter; dock inte inhemska hawaiianer), medan man i Kanada f\u00f6redrar First Nations och i Sydamerika ind\u00edgenas eller pueblos ind\u00edgenas. Representanter f\u00f6r urfolken kan uppfatta \u00e4ven dessa paraplybeteckningar som n\u00e5got som p\u00e5dyvlats dem av utomst\u00e5ende. Ett tag anv\u00e4ndes termen amerindier som sammanfattande ben\u00e4mning, men den slog aldrig igenom.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Popul\u00e4rkulturen f\u00f6ljer med <\/h4>

NE har f\u00e5tt flera p\u00e5pekanden fr\u00e5n l\u00e4sare att ordet \u201dindian\u201d borde gallras bort, och s\u00e4rskilt yngre l\u00e4sare har reagerat starkt p\u00e5 det. Ocks\u00e5 min dotter p\u00e5minde mig om att ordet \u201dindian\u201d \u00e4r negativt laddat och frammanar bilden av \u201dvilden\u201d, en exotifiering som inte passar i det moderna samh\u00e4llet. Samtidigt noterade jag att moderna v\u00e4sternfilmer inte l\u00e4ngre anv\u00e4nder den stereotypa beteckningen \u201dindian\u201d, p\u00e5hittade \u201dindianspr\u00e5k\u201d eller en respektl\u00f6s exotifiering (ibland rentav kulturell appropriering med s\u00e5 kallade Hollywoodindianer) om den amerikanska urbefolkningen, utan faktiskt talar om apacher (The Missing, 2003), kickapoo (The Only Good Indian, 2009), comancher (Lone Ranger, 2013), arikara och pawnee (The Revenant, 2015) och kiowa (News of the World, 2020) och att sk\u00e5despelare verkligen vinnl\u00e4gger sig om att tala spr\u00e5ken i fr\u00e5ga.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

F\u00f6r\u00e4ndringar i Nationalencyklopedin <\/h4>

Under det g\u00e5ngna \u00e5ret har vi arbetat med att uppdatera artiklar som handlar om urfolken p\u00e5 den amerikanska dubbelkontinenten och s\u00e5 l\u00e5ngt m\u00f6jligt m\u00f6nstrat ut ordet \u201dindian\u201d. F\u00f6r de enskilda folken har det varit oproblematiskt att ers\u00e4tta med \u201durfolk\u201d eller rentav bara \u201dfolk\u201d, f\u00f6r hela l\u00e4nder eller omr\u00e5den har vi valt \u201durbefolkning\u201d. I samma veva har vi ocks\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt m\u00f6jligt uppdaterat folkgruppsben\u00e4mningarna till de autonymer som folken i fr\u00e5ga anv\u00e4nder om sig sj\u00e4lva. F\u00f6r de st\u00f6rre kulturomr\u00e5dena f\u00f6redrar vi pr\u00e4riefolken, pueblofolken, sydv\u00e4stomr\u00e5dets urbefolkning, Kaliforniens urbefolkning etc. \u00c4ven sammans\u00e4ttningar har s\u00e5 l\u00e5ngt det l\u00e5ter sig g\u00f6ras f\u00e5tt byta namn, exempelvis \u201dindianreservat\u201d hittar man nu under \u201dreservat f\u00f6r USA:s urbefolkning\u201d.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Tveksamma artnamn <\/h4>

Ordet \u201dindian\u201d \u00e5terfinns ocks\u00e5 som f\u00f6rled i en del andra beteckningar, vilka kan vara problematiska. I J\u00e4mtland finns sedan 1960-talet inplanterad en fisk som i handb\u00f6cker och NE kallas indianlax; dess vetenskapliga namn \u00e4r Oncorhynchus nerka. Ordet \u201dindianlax\u201d \u00e4r inte s\u00e4rskilt gammalt i svenskan (saknas i SAOB) utan skapades f\u00f6r handbokssammanhang under tidigt 1960-tal. En f\u00f6rklaring till beteckningen \u00e5terfinns i en sportfiskehandbok fr\u00e5n 1966. D\u00e4r heter att den “f\u00e4rgas [under lektiden] tegelr\u00f6d eller violettr\u00f6d (bl.a. d\u00e4rav namnet indianlax )”. Det m\u00e5ste i dag tolkas som ett n\u00e4rmast rasistiskt namngivningssk\u00e4l (r\u00f6dskinn \u00e4r definitivt f\u00f6rlegat). Eftersom arten finns i Sverige anser jag att vi b\u00f6r kalla den n\u00e5got annat. Det visar sig att “indianlax” inte anv\u00e4nds i n\u00e5got annat spr\u00e5k, utan den ben\u00e4mns i allm\u00e4nhet ‘r\u00f6dlax’ (tyska Rotlachs, engelska red salmon, isl\u00e4ndska rau\u00f0lax, finska punalohi, franska saumon rouge etc.). Jag konsulterade ocks\u00e5 expertis p\u00e5 Naturhistoriska riksmuseet som inte hade n\u00e5got att erinra mot att fisken med den vetenskapliga referensen Oncorhynchus nerka d\u00f6ps om till r\u00f6dlax p\u00e5 svenska. Vi f\u00e5r hoppas att SLU:s Artdatabank hakar p\u00e5.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

\u00c4ven v\u00e4xter kan beh\u00f6va byta namn. Hottentottfikon med sina syrliga b\u00e4r heter nu gul middagsblomma (Carpobrotus edulis). Ett fr\u00f6 som anv\u00e4nds som f\u00e5gelfoder kallas i handeln konsekvent f\u00f6r nigerfr\u00f6, Guizotia abyssinica, efter republiken Niger i V\u00e4stafrika, och inget annat som h\u00e4nde tidigare. F\u00f6r den vackra indiankrassen finns redan ekvivalenten kapucinerkrasse, som kanske \u00e4r v\u00e4rt att ta upp igen. Det nordamerikanska indianriset, Zizania palustris, kunde Nationalencyklopedin d\u00e4remot inte byta ut eftersom man lutar sig mot Svensk kulturv\u00e4xtdatabas, som tj\u00e4nar som nationell likriktare f\u00f6r odlade v\u00e4xter och som f\u00f6respr\u00e5kar det framf\u00f6r vildris. Det kan finnas anledning att t\u00e4nka om d\u00e4r!<\/p>\n

\/Ingvar Svanberg<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[26,28],"tags":[],"class_list":["post-5824","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kunskapskallan","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5824","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5824"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5824\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5878,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5824\/revisions\/5878"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5824"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5824"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5824"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}