{"id":5864,"date":"2023-04-28T13:03:40","date_gmt":"2023-04-28T13:03:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=5864"},"modified":"2025-05-20T12:36:28","modified_gmt":"2025-05-20T12:36:28","slug":"vikten-av-hbtqi-kunskap-i-skolans-varld","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/skola\/vikten-av-hbtqi-kunskap-i-skolans-varld\/","title":{"rendered":"Vikten av HBTQI-kunskap i skolans v\u00e4rld"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Skola<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Vikten av HBTQI-kunskap i skolans v\u00e4rld <\/h1> \n

Jag har arbetat med fr\u00e5gor som r\u00f6r unga HBTQI-personer sedan 2008. \u00c5terkommande i s\u00e5v\u00e4l ungas ber\u00e4ttelser som i forskning och rapporter \u00e4r skolans centrala roll i fr\u00e5gor som r\u00f6r HBTQI-personer. M\u00e5nga unga b\u00e4r med sig minnen fr\u00e5n skoltiden som gjort djupa avtryck \u00e4ven flera \u00e5r efter\u00e5t, b\u00e5de positiva och negativa. Till synes sm\u00e5 detaljer kan g\u00f6ra stor skillnad: en affisch utanf\u00f6r skolkuratorns rum, en bok uppst\u00e4lld av skolbibliotekarien, en regnb\u00e5gsflagga i en korridor eller en l\u00e4rare som n\u00e4mner att det \u00e4r en lokal Pridefestival p\u00e5 orten.<\/p>\n <\/div>\n\n \"HBTQI\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Vikten av att kunna vara sig sj\u00e4lv <\/h2>

F\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r skolan en plats d\u00e4r man kan vara sig sj\u00e4lv. H\u00e4r sker en stor del av ens identitetsskapande, b\u00e5de i samspel med andra och n\u00e4r en tar till sig kunskap och reflekterar kring v\u00e4rlden.<\/p>\n

N\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar inte erk\u00e4nner ens namn, pronomen och k\u00f6nsuttryck, eller inte accepterar ens sexualitet och partner, \u00e4r skolan den plats d\u00e4r man \u00e4r fri att utforska vem man \u00e4r. H\u00e4r kan man vara sig sj\u00e4lv, antingen det inneb\u00e4r att h\u00e5lla sin partner i handen eller att blir omn\u00e4mnd med r\u00e4tt pronomen.<\/p>\n

Dock \u00e4r det l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla unga HBTQI-personer som k\u00e4nner sig bekv\u00e4ma med att vara \u00f6ppna i skolan. M\u00e5nga som \u00e4r \u00f6ppna m\u00f6ts av okunskap, d\u00e5ligt bem\u00f6tande eller \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r trakasserier. Skolan blir d\u00e5 en otrygg plats d\u00e4r man inte k\u00e4nner sig respekterad, vilket kan ge negativa effekter p\u00e5 ens kunskapsinh\u00e4mtning och betyg.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

Skillnader i h\u00e4lsa <\/h3>
\n

Studie efter studie har konstaterat att unga HBTQI-personer m\u00e5r s\u00e4mre \u00e4n genomsnittet. Det \u00e4r exempelvis vanligare att HBTQI-personer upplever stress, \u00e5ngest, suicidtankar eller nedst\u00e4mdhet. S\u00e4rskilt unga transpersoner och unga bisexuella cistjejer uppvisar h\u00f6g andel oh\u00e4lsa, suicidtankar och suicidf\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n

Det g\u00e5r att urskilja flertalet riskfaktorer kopplade till psykisk oh\u00e4lsa, suicidalitet och sj\u00e4lvskada f\u00f6r just unga transpersoner. N\u00e4mligen bristande socialt st\u00f6d, okunskap om trans i samh\u00e4llet (inklusive skolan) och erfarenhet av v\u00e5ld och kr\u00e4nkningar. Andra riskfaktorer \u00e4r att beh\u00f6va g\u00f6mma undan sitt r\u00e4tta jag, sin k\u00f6nsidentitet och sitt k\u00f6nsuttryck samt att f\u00f6rs\u00f6ka leva som ett k\u00f6n man inte \u00e4r.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

Fenomenet minoritetsstress kan till stor del f\u00f6rklara skillnaderna i h\u00e4lsa bland unga i Sverige i dag. F\u00f6r HBTQI-personer \u00e4r det p\u00e5frestande att \u00e5terkommande bli ifr\u00e5gasatt, osynliggjord och m\u00f6ta trakasserier. Det g\u00f6r att man utvecklar b\u00e5de psykiska och fysiska besv\u00e4r. Att samh\u00e4llet har f\u00f6r lite kunskap och respekt f\u00f6r en som minoritet kan allts\u00e5 leda till oh\u00e4lsa. Man kan \u00e4ven ta till sig omgivningens negativa attityder och g\u00f6ra det till en del av sin sj\u00e4lvbild och k\u00e4nna sj\u00e4lvf\u00f6rakt.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Skolan kan fr\u00e4mja h\u00e4lsa <\/h2>

Det \u00e4r l\u00e4tt att bli nedslagen n\u00e4r man h\u00f6r om h\u00e4lsosituationen f\u00f6r unga HBTQI-personer. Samtidigt finns det stora m\u00f6jligheter f\u00f6r skolan att g\u00f6ra skillnad! Att bli bekr\u00e4ftad och st\u00e4rkt i sin identitet \u00e4r viktigt f\u00f6r alla elever, inte minst f\u00f6r HBTQI-personer. M\u00f6jligheten till spegling, att kunna se sig sj\u00e4lv som vuxen, att f\u00e5 ta del av f\u00f6rebilder och andras erfarenheter genom litteratur, film eller genom m\u00f6ten med enskilda personer fr\u00e4mjar h\u00e4lsan. Allt detta ryms i skolans v\u00e4rld.<\/p>\n

N\u00e4r i livet man kommer p\u00e5 att man \u00e4r HBTQI varierar stort fr\u00e5n person till person. Att redan p\u00e5 l\u00e5gstadiet ha haft l\u00e4rare som varit tydliga med att m\u00e4nniskor \u00e4r olika men lika mycket v\u00e4rda och att familjer kan se olika ut kan vara otroligt betydelsefullt f\u00f6r den personliga utvecklingen och underl\u00e4tta att s\u00e4tta ord p\u00e5 vem man sj\u00e4lv \u00e4r. En del kanske t\u00e4nker att HBTQI-fr\u00e5gor inte \u00e4r relevanta f\u00f6r yngre barn. Men de v\u00e4rden som f\u00f6rmedlas vid ung \u00e5lder f\u00f6ljer med genom resten av skolg\u00e5ngen.<\/p>\n

Yrkesverksammas kompetens kring HBTQI-personers livsvillkor \u00e4r en grundl\u00e4ggande del i att fr\u00e4mja h\u00e4lsa. Skolan kan dessutom komma att spela en viktig roll i att involvera annat st\u00f6d, som att uppm\u00e4rksamma behov av kontakt med BUP f\u00f6r att f\u00e5 behandling, st\u00f6d och strategier vid psykisk oh\u00e4lsa hos en individ. Skolan kan med f\u00f6rdel \u00e4ven sprida kunskap om vilka m\u00f6tesplatser f\u00f6r HBTQI-personer som finns i kommunen, d\u00e5 denna typ av tryggare sammanhang fr\u00e4mjar h\u00e4lsa.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n \n\n
\n \n

Missa inte guiden som ger dig som arbetar inom skolan praktiska verktyg f\u00f6r hur du kan arbeta med HBTQI-fr\u00e5gor i ditt klassrum och p\u00e5 din skola. <\/h4> \n \n
\n \n\n Ladda ner guiden h\u00e4r \n\n<\/svg>\n <\/a> <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n

Att bli bekr\u00e4ftad i sin identitet <\/h2>

F\u00f6r unga transpersoner \u00e4r det en skyddsfaktor att bli bekr\u00e4ftad i sin k\u00f6nsidentitet. St\u00f6d fr\u00e5n skola och att andra anv\u00e4nder ens valda namn och pronomen minskar risken f\u00f6r psykisk oh\u00e4lsa, sj\u00e4lvskada och suicid. N\u00e5got av det mest centrala \u00e4r att s\u00e4ga ifr\u00e5n och agera vid kr\u00e4nkningar. B\u00e5de n\u00e4r det riktas mot enskilda elever och vid uttalanden som ifr\u00e5gas\u00e4tter alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde.<\/p>\n

Nyligen slog Diskrimineringsombudsmannen fast att det \u00e4r diskriminering att inte anv\u00e4nda elevers r\u00e4tta pronomen. DO:s processf\u00f6rare Isabelle Arsova uttryckte det s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

\u201dAtt en l\u00e4rare, mot en elevs uttryckliga vilja, medvetet l\u00e5ter bli att anv\u00e4nda det pronomen som eleven identifierar sig med \u00e4r en allvarlig form av trakasserier och n\u00e5got som en rektor omg\u00e5ende m\u00e5ste se till upph\u00f6r. I skolan ska alla elever k\u00e4nna sig trygga och respekterade och inte beh\u00f6va uts\u00e4ttas f\u00f6r diskriminering. Det \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt att l\u00e4rare gestaltar och f\u00f6rmedlar denna v\u00e4rdegrund.\u201d<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Efter det att en elev under mer \u00e4n en termin trakasserats av en l\u00e4rare som v\u00e4grade omn\u00e4mna eleven med r\u00e4tt pronomen d\u00f6mdes skolan till att betala skadest\u00e5nd. Fallet handlade inte om att r\u00e5ka s\u00e4ga fel utan om en l\u00e4rare som medvetet ifr\u00e5gasatte elevens k\u00f6nsidentitet.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Med st\u00f6d i skolans uppdrag <\/h2>

Skolans grundl\u00e4ggande v\u00e4rden \u00e4r formulerade i l\u00e4roplan f\u00f6r b\u00e5de grundskola och gymnasium:<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

\u00a8Utbildningen ska f\u00f6rmedla och f\u00f6rankra respekt f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande demokratiska v\u00e4rderingar som det svenska samh\u00e4llet vilar p\u00e5. Var och en som verkar inom skolan ska ocks\u00e5 fr\u00e4mja aktning f\u00f6r varje m\u00e4nniskas egenv\u00e4rde. M\u00e4nniskolivets okr\u00e4nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde, j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan kvinnor och m\u00e4n samt solidaritet mellan m\u00e4nniskor \u00e4r de v\u00e4rden som utbildningen ska gestalta och f\u00f6rmedla. Skolans uppgift \u00e4r att l\u00e5ta varje enskild elev finna sin unika egenart och d\u00e4rigenom kunna delta i samh\u00e4llslivet genom att ge sitt b\u00e4sta i ansvarig frihet.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n

H\u00e4r finns mycket att h\u00e4mta f\u00f6r den som vill ha argument f\u00f6r varf\u00f6r det \u00e4r viktigt att skolan jobbar aktivt med HBTQI-fr\u00e5gor. HBTQI-personers m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och att alla m\u00e4nniskor har r\u00e4tt att vara sig sj\u00e4lva \u00e4r v\u00e4rden som ska f\u00f6rmedlas till alla barn i skolan.<\/p>\n

Det ing\u00e5r \u00e4ven i uppdraget att bedriva aktiva \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att motverka diskriminering. Inkludering \u00e4r ett st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende arbete och beh\u00f6ver vara en levande diskussion. Det kan vara utmanande att hitta tid att avs\u00e4tta till diskussion f\u00f6r samsyn inom arbetslaget och olika typer av f\u00f6rdjupande fortbildning. Men ytterst \u00e4r det en fr\u00e5ga f\u00f6r skolledningen att se till att anst\u00e4llda f\u00e5r tillr\u00e4ckligt med tid f\u00f6r att arbeta med allas lika v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter i skolan.<\/p>\n

Dock kommer man en bra bit genom att lyssna aktivt, s\u00e4ga ifr\u00e5n n\u00e4r man uppm\u00e4rksammar kr\u00e4nkningar samt reflektera \u00f6ver egna normer och v\u00e4rderingar.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Fr\u00e5gor som ang\u00e5r alla <\/h2>

Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att arbete med HBTQI-fr\u00e5gor bara r\u00f6r elever som \u00e4r \u00f6ppna med sin identitet. Men det handlar om alla elever som \u00e4nnu inte kommit p\u00e5 eller som kommit ut. Om elever vars f\u00f6r\u00e4ldrar eller syskon \u00e4r HBTQI. Om alla elever som beh\u00f6ver f\u00e5 kunskap i nuet om att respektera sina medm\u00e4nniskor men ocks\u00e5 inf\u00f6r framtiden n\u00e4r de ska m\u00f6ta m\u00e4nniskor med olika erfarenheter. Kort sagt: dessa fr\u00e5gor ang\u00e5r precis alla elever. Det handlar inte minst om arbetsmilj\u00f6: att skapa en arbetsplats d\u00e4r all personal p\u00e5 skolan kan trivas och slippa uppleva minoritetsstress.<\/p>\n

\/ Edward Summanen<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

FAKTA<\/p>\n \n

Om Edward Summanen <\/h4> \n
\n

Jag \u00e4r socionom, genusvetare och f\u00f6rfattare som har arbetat med fr\u00e5gor som r\u00f6r unga HBTQI-personers (homosexuella, bisexuella, transpersoners, queera och\/eller intersexpersoners) r\u00e4ttigheter och h\u00e4lsa sedan 2008. M\u00e5nga unga jag m\u00f6tt har tillh\u00f6rt en grupp som vi talar f\u00f6r lite om: barn och unga som funderar kring den egna sexualiteten eller k\u00f6nsidentiteten och d\u00e4r mycket tid g\u00e5r \u00e5t till att f\u00f6rs\u00f6ka klura ut vem man sj\u00e4lv \u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

Jag har b\u00e5de arbetat direkt med barn och unga, till exempel p\u00e5 en fritidsg\u00e5rd f\u00f6r unga HBTQI-personer och som kurator p\u00e5 st\u00f6dmejl f\u00f6r transpersoner, och med att ta fram enk\u00e4ter f\u00f6r unga, skapa kampanjer, skriva metodmaterial, f\u00f6lja forskning och sitta med i olika n\u00e4tverk.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":["post-5864","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-skola"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5864","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5864"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5864\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14791,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5864\/revisions\/14791"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5864"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5864"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5864"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}