{"id":6713,"date":"2021-09-09T13:42:00","date_gmt":"2021-09-09T13:42:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=6713"},"modified":"2025-05-20T12:50:41","modified_gmt":"2025-05-20T12:50:41","slug":"forskning-ifragasatter-filterbubblor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/forskning-och-skolutveckling\/forskning-ifragasatter-filterbubblor\/","title":{"rendered":"Forskning ifr\u00e5gas\u00e4tter filterbubblor"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Forskning och skolutveckling<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Forskning ifr\u00e5gas\u00e4tter filterbubblor <\/h1> \n

Filterbubblor f\u00f6rs ibland fram som en f\u00f6rklaring till en del tendenser i samh\u00e4llet, bland annat varf\u00f6r vissa personer utvecklar extrema \u00e5sikter och till den allt h\u00e5rdare tonen p\u00e5 n\u00e4tet. Men hur ligger det till egentligen? Har vi generellt sett ett sn\u00e4vare infl\u00f6de av information i dag \u00e4n tidigare? Annika Bergstr\u00f6m, medieforskare och unders\u00f6kningsledare p\u00e5 SOM-institutet vid G\u00f6teborgs universitet, menar att det finns f\u00e5 bel\u00e4gg f\u00f6r att filterbubblor ens existerar.<\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Teorin om filterbubblor utg\u00e5r fr\u00e5n tv\u00e5 id\u00e9er.\u00a0 Dels att v\u00e5rt eget aktiva s\u00f6kande efter information skulle resultera i ett sn\u00e4vt urval som bara bekr\u00e4ftar det vi redan tycker. Dels att uppfattningen att plattformarnas algoritmer bara visar oss s\u00e5dant inneh\u00e5ll som \u00e4r i linje med v\u00e5r v\u00e4rldsbild, baserad p\u00e5 v\u00e5r tidigare n\u00e4taktivitet.<\/p>\n

\u2013 Jag har inte sett n\u00e5gon studie som st\u00f6djer filterbubblornas existens och inom forskningen \u00e4r man r\u00e4tt \u00f6verens om att de inte finns. Det \u00e4r andra akt\u00f6rer som f\u00f6r fram detta, som politiker, journalister och opinionsbildare, s\u00e4ger Annika Bergstr\u00f6m. Visst \u00e4r det s\u00e5 att m\u00e4nniskor aktivt v\u00e4ljer v\u00e4nner, medier, inneh\u00e5ll, filmer och musik de gillar och k\u00e4nner sig bekv\u00e4m med. Men s\u00e5 har det alltid varit och h\u00e4r \u00e4r vi olika. En del vill bara bli bekr\u00e4ftade medan andra vill ta del av flera olika perspektiv. Forskningen visar att vi agerar ungef\u00e4r likadant p\u00e5 n\u00e4tet som i andra sammanhang. Vi blir inte pl\u00f6tsligt en annan typ av m\u00e4nniska.<\/p>\n

Medielogik och moralpanik<\/h4>\n

Men varf\u00f6r har d\u00e5 id\u00e9n om filterbubblor f\u00e5tt ett s\u00e5 starkt genomslag? P\u00e5 flera h\u00e5ll i debatten f\u00f6rs de fram som ett helt etablerat svar p\u00e5 en m\u00e4ngd komplicerade fr\u00e5gor, utan att ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Och ofta fr\u00e5n r\u00f6ster vi vant oss vid att lyssna p\u00e5 i samh\u00e4llsdebatten.<\/p>\n

\u2013 Ibland dyker det upp buzzwords som f\u00e5r ett oerh\u00f6rt f\u00e4ste. Sk\u00e4len \u00e4r s\u00e4kert flera men tv\u00e5 viktiga anledningar \u00e4r att medierapportering har sin egen logik och l\u00e4tt hakar p\u00e5 nya uttryck och fenomen. Och att vi ibland kan drabbas av en storts moralpanik inf\u00f6r nya f\u00f6reteelser. Vi \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r s\u00e5nt vi inte riktigt f\u00f6rst\u00e5r och kan d\u00e5 uppleva det som ett hot, forts\u00e4tter Annika Bergstr\u00f6m.<\/p>\n

Den forskning som Annika Bergstr\u00f6m genomf\u00f6rt har g\u00e5tt ut p\u00e5 att titta p\u00e5 varifr\u00e5n m\u00e4nniskor h\u00e4mtar sin information, genom b\u00e5de intervjustudier och enk\u00e4tstudier. Resultaten visar att n\u00e4tet snarare bidrar till att vidga m\u00e4nniskors synf\u00e4lt, genom att p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt ge tillg\u00e5ng till flera plattformar, k\u00e4llor, n\u00e4tverk och olika typer av information. Exempelvis uppger ungdomar att de genom sociala medier f\u00e5r nyheter de inte skulle tagit del av annars.<\/p>\n

\u2013 De flesta lever ju inte isolerade i sin egen lilla v\u00e4rld, och det \u00e4r samma sak p\u00e5 n\u00e4tet. Vi har v\u00e4nner av olika slag och v\u00e4nners v\u00e4nner. Det fl\u00f6dar in en massa information och vi f\u00e5r hela tiden nya saker l\u00e4ngs v\u00e4gen. Det g\u00e5r inte riktigt att sk\u00e4rma av sig. Lever man ett n\u00e5gorlunda vanligt liv s\u00e5 kommer man automatiskt i kontakt med ett st\u00f6rre spektrum av k\u00e4llor i dag.\u00a0 Dessutom kan vi enkelt f\u00f6lja varje impuls att ta reda p\u00e5 mer hos andra k\u00e4llor.\u00a0 En stor m\u00e4ngd nyhetsf\u00f6rmedlare,\u00a0 organisationer, myndigheter och opinionsbildare \u00e4r alla bara n\u00e5gra f\u00e5 klick bort.<\/p>\n

H\u00e5rt n\u00e4tklimat och bristande k\u00e4llkritik<\/h4>\n

R\u00f6ster har h\u00f6jts f\u00f6r att filterbubblor skulle kunna utg\u00f6ra ett hot mot demokratin, genom att m\u00e4nniskor inte skulle n\u00e5s av ett brett urval av r\u00f6ster och perspektiv. Men Annika Bergstr\u00f6m understryker att s\u00e5 inte \u00e4r fallet.<\/p>\n

– Jag kan absolut inte se att demokratin skulle vara hotad av n\u00e5gra filterbubblor. \u00c4r det n\u00e5gon aspekt av n\u00e4tet man ska titta p\u00e5 \u00e4r det snarare det h\u00e5rda klimatet. Om personer av r\u00e4dsla f\u00f6r hot och hat inte v\u00e5gar g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd \u00e4r detta f\u00f6rst\u00e5s en risk f\u00f6r demokratin.<\/p>\n

Annika Bergstr\u00f6m lyfter ocks\u00e5 fram vikten av k\u00e4llkritik.<\/p>\n

\u2013En annan oerh\u00f6rt central fr\u00e5ga i detta enorma informationsfl\u00f6de \u00e4r k\u00e4llkritik. F\u00f6r att kunna ta till sig och f\u00f6rst\u00e5 all denna information p\u00e5 ett nyanserat s\u00e4tt beh\u00f6ver alla m\u00e4nniskor, inte bara barn och unga, utveckla ett k\u00e4llkritiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. S\u00e5 problemet \u00e4r snarare att vi m\u00e5ste l\u00e4ra oss att hantera dessa stora m\u00e4ngder information fr\u00e5n olika h\u00e5ll. Inte att vi exponeras f\u00f6r ett sn\u00e4vt och bekv\u00e4mt urval, avslutar Annika Bergstr\u00f6m.<\/p>\n

Ny forskning bekr\u00e4ftar att filterbubblor \u00e4r en myt<\/h4>\n

Det finns \u00e4ven nyare forskning som bekr\u00e4ftar att id\u00e9n om filterbubblan \u00e4r sv\u00e5r att bevisa. Peter M Dahlgren \u00e4r forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid G\u00f6teborgs universitet. Han har studerat selektiv exponering, det vill s\u00e4ga i vilken utstr\u00e4ckning m\u00e4nniskor v\u00e4ljer information utifr\u00e5n sin politiska \u00f6vertygelse. \u00c4ven\u00a0Peter M Dahlgren konstaterar i sin avhandling<\/a>\u00a0att de filterbubblor det ofta refereras till som f\u00f6rklaring till \u00f6kad extremism och polarisering snarast \u00e4r en myt.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova NE kostnadsfritt i 30 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-6713","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning-och-skolutveckling"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6713","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6713"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6713\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6737,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6713\/revisions\/6737"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6713"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6713"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6713"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}