{"id":6942,"date":"2021-08-21T07:18:00","date_gmt":"2021-08-21T07:18:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=6942"},"modified":"2025-05-20T12:51:23","modified_gmt":"2025-05-20T12:51:23","slug":"varlden-blir-mindre-utan-digitala-laromedel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/i-skolans-varld\/varlden-blir-mindre-utan-digitala-laromedel\/","title":{"rendered":"“V\u00e4rlden blir mindre utan digitala l\u00e4romedel”"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

I skolans v\u00e4rld<\/p>\n <\/div> \n \n \n

“V\u00e4rlden blir mindre utan digitala l\u00e4romedel” <\/h1> \n

M\u00f6jligheterna med ett digitalt l\u00e4romedel trumfar baksidorna. Du m\u00e5ste t\u00e4nka utanf\u00f6r den traditionella undervisningen om du vill framtidss\u00e4kra ditt klassrum och ge dina elever f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli goda, globala och digitala medborgare. Det menar IKT-pedagogen Jonatan Tensetti.<\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Jonatan Tensetti \u00e4r engelsk- och svenskl\u00e4rare samt IKT-pedagog p\u00e5 Vittraskolan i Malm\u00f6. F\u00f6r honom \u00e4r digitalisering en fr\u00e5ga som inte bara handlar om pedagogiska m\u00f6jligheter. Det handlar ocks\u00e5 om att p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt f\u00f6rbereda eleverna f\u00f6r framtiden.<\/p>\n

Tidig digital undervisning<\/h4>\n

Redan som 6-\u00e5ring stiftade Jonatan sin f\u00f6rsta bekantskap med digital undervisning. Trelleborg hade p\u00e5 90-talet en tidig IT-satsning som bland annat innebar att l\u00e4xor l\u00e4mnades in via chatt med l\u00e4raren. Med det i bagaget har b\u00e5de dator och intresset f\u00f6r digitalt l\u00e4rande h\u00e4ngt med genom l\u00e4rarutbildningen och ut i den egna undervisningen.<\/p>\n

\u2013 Det som \u00e4r positivt med digitala l\u00e4romedel \u00e4r starkt kopplat till tillg\u00e4nglig l\u00e4rmilj\u00f6. Eleverna har m\u00f6jlighet att \u00e4ndra allt med sin text, om det \u00e4r typsnitt, f\u00e4rg, storlek etc. De kan f\u00e5 texterna uppl\u00e4sta och de kan g\u00f6ra inf\u00e4llda anteckningar. L\u00e4gg dessutom till interaktiva element, videor, sj\u00e4lvr\u00e4ttande prov och s\u00e5 vidare. Det ger b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett globalt och framtidss\u00e4krat klassrum.<\/p>\n

Digital stomme som kompletteras<\/h4>\n

I sin egen undervisningen f\u00f6rs\u00f6ker Jonatan utg\u00e5 fr\u00e5n uppl\u00e4gget i sina digitala l\u00e4romedel och komplettera med det som p\u00e5g\u00e5r runt omkring, och med annat material med f\u00e4rdigheter som l\u00e4romedlet inte kan tillgodose, s\u00e5v\u00e4l analogt som digitalt.<\/p>\n

\u2013 Det finns till exempel ett arbetsomr\u00e5de om Los Angeles i v\u00e5rt l\u00e4romedel, med videor och faktatext och uppgifter kopplade till det. Till det kan vi komplettera med presidentvalet i USA och l\u00e4sa p\u00e5 amerikanska nyhetssidor vad inv\u00e5narna i Kalifornien r\u00f6star p\u00e5 och varf\u00f6r. Inget av detta hade varit m\u00f6jligt utan datorer. Vi hade kanske f\u00e5tt prata om Los Angeles utifr\u00e5n en daterad bok. Vi hade haft en eller tv\u00e5 k\u00e4llor (troligen svenska medier) om Trump och Biden och bl\u00e4ddrat i en amerikansk tidning som legat i en skrivbordsl\u00e5da sedan 1992. Kort sagt, datorerna l\u00e5ter eleverna ta del av, och vara en del av, en global v\u00e4rld.<\/p>\n

Viktigt att t\u00e4nka utanf\u00f6r traditionell undervisning<\/h4>\n

Den st\u00f6rsta utmaningen i att f\u00e5 kollegorna att bli mer digitala har varit att f\u00e5 dem att t\u00e4nka utanf\u00f6r sin traditionella undervisning. Att en text kan vara n\u00e5got annat \u00e4n ord som \u00e4r tryckt p\u00e5 papper. Att text finns \u00f6verallt runt omkring oss, inte minst f\u00f6r eleverna. Men att det ocks\u00e5 finns stora pedagogiska m\u00f6jligheter i hur man kan arbeta med just detta<\/p>\n

\u2013 En f\u00e4lla som m\u00e5nga kollegor ofta faller i \u00e4r att de datoriserar analoga f\u00f6rm\u00e5gor. Ett barn som f\u00f6ds i dag beh\u00f6ver inte bara l\u00e4ra sig l\u00e4sa, lyssna, skriva och prata. Barnen beh\u00f6ver vara kritiska t\u00e4nkare, de beh\u00f6ver vara goda digitala medborgare, de beh\u00f6ver k\u00e4nna till vad som \u00e4r en god k\u00e4lla och vad som inte \u00e4r det.<\/p>\n

Mer medveten sk\u00e4rmtid<\/h4>\n

En del l\u00e4rare oroas \u00f6ver att attityden till l\u00e4sning f\u00f6rs\u00e4mras bland elever och att studier visar att l\u00e4sning p\u00e5 sk\u00e4rm kan inneb\u00e4ra s\u00e4mre inl\u00e4rning.<\/p>\n

Ligger det n\u00e5got i den oron?
\n<\/strong>\u2013 Det finns vissa studier som pekar p\u00e5 att inl\u00e4rningsf\u00f6rm\u00e5gan kan f\u00f6rs\u00e4mras i och med att vi l\u00e4ser p\u00e5 sk\u00e4rm, forts\u00e4tter Jonatan. Men om vi ser till digitaliseringens m\u00f6jligheter s\u00e5 inneb\u00e4r det att vi kan f\u00e5 texten uppl\u00e4st, vi kan f\u00e4rga verb r\u00f6da, vi kan f\u00f6rstora texten, vi kan \u00e4ndra typsnitt. Vi kan bearbeta texten p\u00e5 s\u00e5 himla m\u00e5nga olika s\u00e4tt att de faktiskt f\u00f6rb\u00e4ttrar inl\u00e4rning snarare \u00e4n h\u00e4mmar den.<\/p>\n

\u2013 En annan studie visar att 50 procent av Sveriges ungdomar inte kan skilja p\u00e5 fakta och \u00e5sikt n\u00e4r de l\u00e4ser digitala texter. Men l\u00e4rare undervisar inte i k\u00e4llkritik i den utstr\u00e4ckning som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Vi m\u00e5ste b\u00f6rja titta p\u00e5 vilka texter det \u00e4r som eleverna l\u00e4ser och hur vi kan implementera k\u00e4llkritik d\u00e4r. S\u00e5 visst, oron \u00e4r befogad. Men grundproblemet \u00e4r att vi datoriserar v\u00e5r undervisning i st\u00e4llet f\u00f6r att digitalisera den. Och l\u00f6sningen \u00e4r inte mindre sk\u00e4rmtid utan snarare b\u00e4ttre och mer medveten sk\u00e4rmtid.<\/p>\n

Kompetensutveckling och fungerande teknik<\/h4>\n

Enligt Skolverket saknar m\u00e5nga l\u00e4rare kunskap kring hur den nya tekniken ska anv\u00e4ndas i undervisningen och l\u00e4rarutbildningen lider brist p\u00e5 tydliga nationella direktiv kring hur digitalt l\u00e4rande ska ing\u00e5 i utbildningen. Ett faktum som Jonatan tror \u00e4r starkt bidragande till att anv\u00e4ndningen av digitala l\u00e4romedel inte \u00e4r s\u00e5 stor som den kunnat vara.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r klart att attityden till digitala l\u00e4romedel p\u00e5verkas om l\u00e4rarna saknar kunskap kring hur tekniken kan anv\u00e4ndas. Alla nya moment kr\u00e4ver att man har gjort dem n\u00e5gra g\u00e5nger innan de sitter.<\/p>\n

En annan sak som kan f\u00e5 l\u00e4rare att tveka och i st\u00e4llet v\u00e4lja traditionella l\u00e4romedel \u00e4r bristf\u00e4llig IT som f\u00f6rsv\u00e5rar anv\u00e4ndningen av digitala l\u00e4romedel.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r det g\u00e4ller brister i utrustningen, allt fr\u00e5n d\u00e5lig uppkoppling till adaptrar som kr\u00e5nglar, s\u00e5 finns det n\u00e5gra m\u00f6jliga l\u00f6sningar. Den f\u00f6rsta och kanske viktigaste \u00e4r det som ben\u00e4mns TPACK. N\u00e4mligen att en rektor i dag b\u00f6r kunna kr\u00e4va\u00a0Technological, Pedagogical and Content Knowledge<\/em>\u00a0fr\u00e5n sina pedagoger. D\u00e5 beh\u00f6vs kompetensutveckling i form av kurser och kollegialt l\u00e4rande.<\/p>\n

Det andra som beh\u00f6vs \u00e4r bra utrustning, menar Jonatan. Att hela skolan fr\u00e5n ledning till elev b\u00f6r vara inom samma ekosystem. Om eleverna har en Chromebook s\u00e5 ska rektor och l\u00e4rare ocks\u00e5 ha det.<\/p>\n

\u2013 Men det kr\u00e4ver att man som l\u00e4rare tar sig tid, f\u00f6rbereder, f\u00e5r insikt, repeterar. Med ett traditionellt l\u00e4romedel slipper du eventuellt kr\u00e5ngel, men v\u00e4rlden blir mycket mindre.<\/p>\n

Till sist, du som IKT-pedagog, om du hade f\u00e5tt \u00f6nska dig n\u00e5got av framtidens digitala l\u00e4romedel, vad hade det varit?<\/strong>
\n\u2013 Min absolut st\u00f6rsta \u00f6nskan \u00e4r att elever f\u00e5r ett gemensamt inlogg till alla l\u00e4romedel, alla plattformar, alla sidor. ALLT. S\u00e5 att vi slipper k\u00f6ra in klasslistor och uppdatera och ha oss.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova NE kostnadsfritt i 30 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-6942","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-i-skolans-varld"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6942","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6942"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6942\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6945,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6942\/revisions\/6945"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6942"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6942"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6942"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}