{"id":9763,"date":"2023-10-02T11:29:20","date_gmt":"2023-10-02T11:29:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=9763"},"modified":"2025-09-24T07:51:15","modified_gmt":"2025-09-24T07:51:15","slug":"brunbjorn-en-promiskuos-allatare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/privat\/brunbjorn-en-promiskuos-allatare\/","title":{"rendered":"Brunbj\u00f6rn \u2013 en promisku\u00f6s all\u00e4tare"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Privat<\/p>\n <\/div> \n \n \n

Brunbj\u00f6rn \u2013 en promisku\u00f6s all\u00e4tare <\/h1> \n

Brunbj\u00f6rn \u00e4r den mest v\u00e4lk\u00e4nda och spridda bj\u00f6rnarten. Den \u00e4r 130\u2013280 cm l\u00e5ng och v\u00e4ger 60\u2013780 kg. Den finns i Europa, i\u2009nordv\u00e4stra Nordamerika och i Asien. De nordamerikanska underarterna ses ibland som egna arter. L\u00e4s mer om brunbj\u00f6rnens sp\u00e4nnande liv!<\/p>\n <\/div>\n\n \"Brunbj\u00f6rn\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Hanarna v\u00e4ger betydligt mer \u00e4n honorna, och vissa underarter \u00e4r betydligt st\u00f6rre \u00e4n andra. De st\u00f6rsta underarterna \u00e4r\u00a0grizzlybj\u00f6rn<\/a>\u00a0och kodiakbj\u00f6rn. I\u2009Sverige blir brunbj\u00f6rnar 130\u2013250 cm l\u00e5nga; hanar v\u00e4ger 100\u2013350\u00a0kg och honor 60\u2013200 kg.<\/p>\n

Brunbj\u00f6rn \u00e4r framf\u00f6r allt vegetarian men kan, d\u00e5 tillf\u00e4lle bjuds, sl\u00e5 stora djur som ren och \u00e4lg. I\u2009Sverige best\u00e5r f\u00f6dan fr\u00e4mst av b\u00e4r, myror och \u00e4lgar. Bl\u00e5b\u00e4r, kr\u00e5kb\u00e4r och lingon utg\u00f6r den st\u00f6rsta delen (45\u2009procent) av det \u00e5rliga energiupptaget och utnyttjas fr\u00e4mst p\u00e5 sensommaren. P\u00e5 v\u00e5ren \u00e4r \u00e4lg mer dominerande i f\u00f6dovalet, i\u2009synnerhet \u00e4lgkalvar under maj och juni. Myror, fr\u00e4mst stackmyror och h\u00e4stmyror, \u00e4r viktiga under sommaren. I\u2009Nordamerika samlas bj\u00f6rnar ofta vid floderna f\u00f6r att \u00e4ta laxar n\u00e4r dessa ger sig upp till lekplatserna.<\/p>\n

Brunbj\u00f6rnar \u00e4r promisku\u00f6sa, vilket inneb\u00e4r att en hane kan para sig med flera honor och en hona med flera hanar. Brunsten och parningstiden infaller under maj\u2013juli. De befruktade \u00e4ggen flyter l\u00f6st i livmodern utan att f\u00e4sta sig till i slutet av oktober, d\u00e5 de b\u00f6rjar utvecklas. Eftersom honan kan ha parat sig med flera hanar kan kullsyskon ha olika f\u00e4der.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

En l\u00e5ng vinters\u00f6mn <\/h2>

Under vintern g\u00e5r brunbj\u00f6rnar i ide, varvid de sover men inte g\u00e5r i dvala, det vill s\u00e4ga kroppstemperaturen och andningstakten sjunker bara n\u00e5got. Det g\u00e5r d\u00e5 \u00e5t en hel del energi, vilket t\u00e4r p\u00e5 fettreserverna. Normalt f\u00f6rlorar bj\u00f6rnar 20\u201340\u2009procent av kroppsvikten under vinters\u00f6mnen. Under vinters\u00f6mnen intar bj\u00f6rnen ingen f\u00f6da eller vatten och l\u00e4mnar ingen avf\u00f6ring eller urin. I\u2009Sverige \u00e4r den vanligaste idetypen urgr\u00e4vda myrstackar, som inreds med en b\u00e4dd av grenar, ris och mossa. Bj\u00f6rnarna sover inte oavbrutet, utan vaknar ibland, till exempel om de blir st\u00f6rda.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n
\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 under denna tid, vanligen sent i december eller tidigt i januari, som de en till fyra ungarna f\u00f6ds. Vid f\u00f6dseln \u00e4r ungarna p\u00e5fallande sm\u00e5, ungef\u00e4r som marsvin; de v\u00e4ger endast 250\u2013600\u2009g och \u00e4r relativt d\u00e5ligt utvecklade. Ungarna stannar med modern i 1\u00bd till 2\u00bd \u00e5r och kan dia under hela f\u00f6rsta \u00e5ret. N\u00e4r honungarna l\u00e4mnar sin mor bos\u00e4tter de sig i n\u00e4rheten, medan unga hanar vandrar i v\u00e4g i genomsnitt 120 km. Honor blir k\u00f6nsmogna vid 3\u2009\u00e5rs \u00e5lder och kan f\u00f6da sin f\u00f6rsta kull vid 4\u2009\u00e5r, men ofta sker f\u00f6rsta fortplantningen ett \u00e5r senare.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n
\n
\n
\n \n

<\/h2>

En utmanande tillvaro<\/h4>\n

D\u00f6dligheten hos ungarna \u00e4r stor under det f\u00f6rsta levnads\u00e5ret, och bara h\u00e4lften \u00f6verlever till n\u00e4sta s\u00e4song. En viktig d\u00f6dsorsak \u00e4r infanticid; obesl\u00e4ktade, ofta nyinflyttade bj\u00f6rnhanar d\u00f6dar d\u00e5 ungarna f\u00f6r att honan snabbare ska komma i brunst och vara tillg\u00e4nglig f\u00f6r parning.<\/p>\n

Brunbj\u00f6rnar lever normalt ensamma, men de f\u00f6rsvarar inte revir. En hona kan r\u00f6ra sig \u00f6ver 100\u2013300 km2<\/sup>, medan hanar betraktar 400\u2013800 km2<\/sup>\u00a0som sitt hemomr\u00e5de. Ofta \u00f6verlappar olika individers hemomr\u00e5den varandra.<\/p>\n

Efter istiden vandrade brunbj\u00f6rnar in i Sverige fr\u00e5n tv\u00e5 h\u00e5ll. Bj\u00f6rnar med v\u00e4steuropeiskt ursprung kom fr\u00e5n sydv\u00e4st, och ryska bj\u00f6rnar kom fr\u00e5n nord\u00f6st. Detta avspeglas fortfarande i bj\u00f6rnarnas genetiska material. Brunbj\u00f6rn har funnits \u00f6ver hela landet, \u00e4nnu p\u00e5 1600-talet s\u00e5 l\u00e5ngt s\u00f6derut som i Sm\u00e5land.<\/p>\n

Fr\u00e5n mitten av 1600-talet minskade populationen och utbredningen krympte. Bj\u00f6rnar s\u00e5gs som skadedjur, och nedlagda djur ersattes med skottpeng. Skottpengen avskaffades 1893, och fr\u00e5n 1927 skyddades stammen. Det fanns som minst cirka 130 bj\u00f6rnar i landet 1930, varefter stammen \u00e5terh\u00e4mtade sig. Sedan 1943 sker ett \u00e5rligt kvoterat jaktuttag.<\/p>\n

I\u2009dag finns brunbj\u00f6rn i V\u00e4rmland, G\u00e4strikland och norrut. Vart femte \u00e5r g\u00f6rs en uppskattning av hur m\u00e5nga bj\u00f6rnar det finns i Sverige. H\u00f6sten 2022, efter att det \u00e5rets licensjakt var avslutad, fanns cirka 2 800 bj\u00f6rnar. Antalet minskar till f\u00f6ljd av de senaste \u00e5rens \u00f6kade licensjakt. Det nationella referensv\u00e4rdet f\u00f6r gynnsam bevarandestatus, det vill s\u00e4ga det minsta antalet bj\u00f6rnar som beh\u00f6ver finnas i Sverige, \u00e4r 1400 individer.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n \n
\n \"\"\n <\/div>\n\n
\n \n

Ett m\u00e5ngsidigt djur <\/h3>
\n

Brunbj\u00f6rn \u00e4r fr\u00e4mst ett skogsdjur, men den r\u00f6r sig i stort sett alla naturtyper. Vanligen undviks jordbrukslandskap, bebyggelse och v\u00e4gar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Den kan vara farlig f\u00f6r m\u00e4nniskan, och i genomsnitt sker en attack per \u00e5r som leder till personskador. Bj\u00f6rnattacker drabbar oftast j\u00e4gare som medf\u00f6r hund. Den svenska brunbj\u00f6rnen \u00e4r dock mycket skygg f\u00f6r m\u00e4nniskor och uppvisar mycket l\u00e5g aggressivitet j\u00e4mf\u00f6rt med andra bj\u00f6rnpopulationer.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

\u00c5r 1984 startades ett forskningsprojekt i Sareks nationalpark i Norrbotten och 1985 i Dalarna\u2013H\u00e4lsingland.\u00a0\u00c5r 1987 utvecklades det till ett svensk-norskt projekt,\u00a0Skandinaviska bj\u00f6rnprojektet<\/i>, d\u00e5 studieomr\u00e5det i s\u00f6der utvidgades med delar av Innlandet fylke.<\/p>\n

M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att unders\u00f6ka hur bj\u00f6rnarna koloniserar nya omr\u00e5den och att samla data om bland annat reproduktion, d\u00f6dlighet och predation p\u00e5 \u00e4lg som \u00e4r viktiga f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av bj\u00f6rnstammen. Det skandinaviska bj\u00f6rnprojektet \u00e4r ett av v\u00e4rldens l\u00e4ngst p\u00e5g\u00e5ende forskningsprojekt om bj\u00f6rnar.<\/p>\n

Jakten p\u00e5 brunbj\u00f6rn \u00e4r h\u00e5rt reglerad i Sverige. Sedan 1981 beslutar Naturv\u00e5rdsverket om skyddsjakt med licenstilldelning i olika omr\u00e5den.\u00a02025 fick totalt 465 bj\u00f6rnar skjutas inom sju l\u00e4n. S\u00e5 snart ett omr\u00e5des kvot \u00e4r fylld avbryts jakten d\u00e4r. Familjegrupper, det vill s\u00e4ga honor med \u00e5rs- eller fjol\u00e5rsungar, \u00e4r fredade. Jakten sker huvudsakligen som smygjakt eller med hj\u00e4lp av l\u00f6shund eller oplanerat i samband med \u00e4lgjakt.<\/p>\n

 <\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n\n Prova gratis i 7 dagar <\/a> <\/div>\n <\/div>\n<\/section>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-9763","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privat"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9763","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9763"}],"version-history":[{"count":71,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9763\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23166,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9763\/revisions\/23166"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9763"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9763"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9763"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}