{"id":9925,"date":"2023-09-28T15:21:00","date_gmt":"2023-09-28T15:21:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ne.se\/info\/?p=9925"},"modified":"2025-05-20T12:21:08","modified_gmt":"2025-05-20T12:21:08","slug":"kallkritik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ne.se\/info\/kunskapskallan\/kallkritik\/","title":{"rendered":"K\u00e4llkritik"},"content":{"rendered":"\n\n
\n
\n
\n \n
\n \n
\n

Kunskapsk\u00e4llan<\/p>\n <\/div> \n \n \n

K\u00e4llkritik <\/h1> \n

I dagens informationssamh\u00e4lle \u00e4r k\u00e4llkritiskt t\u00e4nkande och m\u00f6jligheten att fatta v\u00e4lgrundade beslut baserade p\u00e5 korrekta fakta en demokratifr\u00e5ga. L\u00e4s v\u00e5r artikel f\u00f6r att optimera din k\u00e4llkritiska f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n <\/div>\n\n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Tillg\u00e5ngen till information och kunskap har aldrig varit s\u00e5 stor som i dag. Med ett enkelt knapptryck kan vi f\u00e5 svar p\u00e5 m\u00e5nga av v\u00e5ra fr\u00e5gor. Fantastiskt, eller hur? Men myntet har som bekant tv\u00e5 sidor och det \u00e4r en utmaning att veta i vilken grad vi kan lita p\u00e5 det vi h\u00f6r och ser?\u00a0 <\/span>
\n<\/span>
\n<\/span>S\u00e5 hur g\u00f6r man f\u00f6r att veta vad som \u00e4r sant och inte? <\/span>I den h\u00e4r artikeln g\u00e5r vi igenom vikten av k\u00e4llkritik och listar en rad praktiska verktyg och tips p\u00e5 saker du kan anv\u00e4nda i ditt k\u00e4llkritiska t\u00e4nkande.<\/span><\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

VVV-regeln <\/h2>

Vi b\u00f6rjar med VVV-regeln: Genom att st\u00e4lla n\u00e5gra kontrollfr\u00e5gor till dig sj\u00e4lv har du kommit en bra bit p\u00e5 v\u00e4g. VVV-regeln, VEM s\u00e4ger VAD i VILKET syfte, \u00e4r ett effektivt verktyg f\u00f6r att granska en text k\u00e4llkritiskt.<\/span><\/p>\n

VEM \u2013 v\u00e4lj vem du litar p\u00e5<\/b><\/h4>\n

Du litar kanske p\u00e5 dem runt omkring dig, men varifr\u00e5n fick de informationen? Att s\u00f6ka efter ursprungsk\u00e4llan \u00e4r alltid en bra utg\u00e5ngspunkt, oavsett om det handlar om tryckt eller digital information, eftersom det minskar risken f\u00f6r information som f\u00f6rvanskats genom tolkning.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rs\u00f6k att ta reda p\u00e5 vem avs\u00e4ndaren \u00e4r och g\u00f6r lite detektivarbete kring den. Att k\u00e4nna till vilka sammanhang avs\u00e4ndaren vanligtvis verkar i underl\u00e4ttar din bed\u00f6mning av dess trov\u00e4rdighet. I sociala medier \u00e4r det inte alltid uppenbart hur informationen egentligen n\u00e5dde dig och varifr\u00e5n den kommer. H\u00e5ll alltid kritisk utkik efter avs\u00e4ndare.<\/span><\/p>\n

I den m\u00e5n det g\u00e5r kan det ocks\u00e5 vara bra att kolla upp f\u00f6rfattarens expertis. Det vill s\u00e4ga, har f\u00f6rfattaren relevant kompetens eller kvalifikationer f\u00f6r att skriva om \u00e4mnet p\u00e5 ett p\u00e5litligt s\u00e4tt?\u00a0<\/span><\/p>\n

VAD \u2013 avsl\u00f6jar vinklade sanningar<\/b><\/h4>\n

Hur vet vi d\u00e5 om det vi l\u00e4ser \u00e4r fakta eller \u00e5sikter? \u00c4r informationen vinklad eller finns det tydliga k\u00e4llh\u00e4nvisningar till varifr\u00e5n information \u00e4r h\u00e4mtad? F\u00f6r att n\u00e4rma sig svaret kan det vara bra att fundera \u00f6ver om informationen st\u00e4mmer med dina tidigare kunskaper i \u00e4mnet. Att\u00a0 j\u00e4mf\u00f6ra informationen med hur den framst\u00e4lls p\u00e5 andra st\u00e4llen kan ocks\u00e5 ge dig en indikation p\u00e5 om du kan lita p\u00e5 det som presenteras i texten.<\/span><\/p>\n

Anna Hedlund, som skriver f\u00f6r Internetstiftelsen, menar att fejknyheter ofta \u00e4r otydliga och saknar viktiga detaljer om var och n\u00e4r n\u00e5got har h\u00e4nt<\/a>. Ett k\u00e4nslo- och v\u00e4rdeladdat spr\u00e5k eller en mycket d\u00e5ligt skriven text kan tyda p\u00e5 att det r\u00f6r sig om en mindre p\u00e5litlig k\u00e4lla.<\/span><\/p>\n

VILKET \u2013 Kategorisera texten f\u00f6r att komma \u00e5t syftet<\/b><\/h4>\n

Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r k\u00e4llan har publicerat informationen. \u00c4r det f\u00f6r att informera objektivt, underh\u00e5lla, s\u00e4lja n\u00e5got, p\u00e5verka din \u00e5sikt eller finns det andra motiv?En kritisk granskning av syftet hj\u00e4lper dig att bed\u00f6ma eventuell partiskhet. <\/span>Genom att kategorisera texten \u00e4r det l\u00e4ttare att komma \u00e5t syftet. Svaret \u00e4r mer eller mindre tydligt, men n\u00e4r du ser vad avs\u00e4ndaren vill uppn\u00e5 med texten blir det ocks\u00e5 enklare att ta st\u00e4llning.<\/span><\/p>\n

Som du k\u00e4nner till kan samma information anv\u00e4ndas f\u00f6r olika syften. Jonathan Albright, forskare i sociala medier p\u00e5 Columbia University, har analyserat \u00f6ver 36 000 ryska tweets fr\u00e5n den amerikanska valdebatten<\/a>. Det visade sig att nyheter fr\u00e5n amerikanska nyhetsbyr\u00e5er var mer effektiva \u00e4n falska nyheter i Rysslands p\u00e5st\u00e5dda f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5verka opinionen. Nyheter beh\u00f6ver inte vara falska, men hur de framst\u00e4lls och i vilket omf\u00e5ng kan syfta till att \u00e4ndra din \u00e5sikt.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n\n
\n
\n \n

L\u00e5ng tradition av k\u00e4llkritik <\/h2>
\n

Per S\u00f6derberg, som \u00e4r inneh\u00e5llschef p\u00e5 NE, har sedan l\u00e5ng tid tillbaka f\u00f6rvaltat uppdraget som NE en g\u00e5ng fick av svenska staten.<\/span><\/p>\n

\u2013 Vi arbetar med kritisk granskning av texter varje dag. V\u00e5rt uppdrag \u00e4r att vara sakliga och objektiva i v\u00e5r beskrivning. Vi \u00e4r r\u00e4dda om v\u00e5r opartiska position n\u00e4r det handlar om kunskapsf\u00f6rmedling och tar k\u00e4llkritik p\u00e5 st\u00f6rsta allvar. <\/span>Att kritiskt granska information \u00e4r egentligen som allt annat en fr\u00e5ga om tr\u00e4ning och att h\u00e5lla goda vanor vid liv, avslutar Per.<\/span><\/p>\n

Givetvis finns det m\u00e5nga aspekter av k\u00e4llkritik och h\u00e4r har vi bara skrapat lite p\u00e5 ytan. Men VVV-regeln \u00e4r ett l\u00e4tt och anv\u00e4ndbart verktyg att ta med sig n\u00e4sta g\u00e5ng du kritiskt vill granska n\u00e5got du l\u00e4st.<\/span><\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n

\n \"\"\n

Per S\u00f6derberg, som \u00e4r inneh\u00e5llschef p\u00e5 NE<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

FAKTA<\/p>\n \n

Anv\u00e4nd Nationalencyklopedin <\/h4> \n
\n

Anv\u00e4nd g\u00e4rna Nationalencyklopedin n\u00e4r du j\u00e4mf\u00f6r k\u00e4llor. Ett bra s\u00e4tt att se vem som s\u00e4ger vad. Prova gratis i 7 dagar.<\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Andra tips f\u00f6r effektiv k\u00e4llkritik <\/h3>

Ut\u00f6ver VVV-regeln finns andra saker som \u00e4r bra att t\u00e4nka p\u00e5. H\u00e4r \u00e4r ett g\u00e4ng andra tips som kan hj\u00e4lpa dig att f\u00f6rb\u00e4ttra din f\u00f6rm\u00e5ga att bed\u00f6ma k\u00e4llors tillf\u00f6rlitlighet:<\/span><\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6r k\u00e4llor<\/strong><\/h4>\n

Ingen k\u00e4lla \u00e4r immun mot felaktigheter och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att dubbelkolla k\u00e4llor. Kontrollera fakta och p\u00e5st\u00e5enden genom att j\u00e4mf\u00f6ra dem med andra p\u00e5litliga k\u00e4llor. Om flera trov\u00e4rdiga k\u00e4llor bekr\u00e4ftar informationen \u00e4r chansen st\u00f6rre att den \u00e4r korrekt. <\/span>Nationalencyklopedin \u00e4r en utm\u00e4rkt k\u00e4lla att utg\u00e5 ifr\u00e5n och j\u00e4mf\u00f6ra med andra k\u00e4llor. S\u00e4ger de samma sak? Vad skiljer sig? Varf\u00f6r kan det vara s\u00e5?<\/span><\/p>\n

Var kritisk till citat och anonyma k\u00e4llor<\/strong><\/h4>\n

Var f\u00f6rsiktig med citat som inte \u00e4r k\u00e4llh\u00e4nvisade eller som inte st\u00f6ds av andra trov\u00e4rdiga k\u00e4llor. <\/span>
\n<\/span>Kom ih\u00e5g att ett citat alltid bara \u00e4r en persons uppfattning. Och \u00e4ven om den visar sig vara korrekt s\u00e5 \u00e4r det alltid bra att hitta andra bekr\u00e4ftande k\u00e4llor p\u00e5 samma sak.<\/span><\/p>\n

Undvik att anv\u00e4nda information fr\u00e5n anonyma k\u00e4llor, eller anv\u00e4nd med stor f\u00f6rsiktighet, eftersom det kan vara sv\u00e5rt att verifiera s\u00e5v\u00e4l deras \u00e4kthet som eventuella andra drivkrafter bakom informationen.<\/span><\/p>\n

Kolla publiceringsdatum<\/strong><\/h4>\n

Kontrollera alltid n\u00e4r artikeln eller informationen publicerades. M\u00e5nga \u00e4mnen kan vara tidsk\u00e4nsliga, och information som var riktig f\u00f6r bara n\u00e5gra m\u00e5nader sedan beh\u00f6ver inte st\u00e4mma i dag.\u00a0 <\/span><\/p>\n

Var medveten om k\u00e4nsliga \u00e4mnen<\/strong><\/h4>\n

Det finns m\u00e5nga \u00e4mnen som av olika anledningar uppfattas som kontroversiella och som d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r mer utsatta f\u00f6r f\u00f6rvr\u00e4ngningar eller \u00f6verdrifter. Var s\u00e4rskilt noggrann n\u00e4r du utv\u00e4rderar information om k\u00e4nsliga \u00e4mnen d\u00e5 de tenderar att dra till sig mer v\u00e4rderingsstyrd information.<\/span><\/p>\n

Undvik confirmation bias<\/i><\/strong><\/h4>\n

Var medveten om din egen ben\u00e4genhet att s\u00f6ka och tolka information som bekr\u00e4ftar dina befintliga \u00e5sikter. Str\u00e4va alltid efter objektivitet och s\u00f6k efter information som kanske utmanar din f\u00f6rutfattade mening. Eller om du s\u00e5 vill, stick h\u00e5l p\u00e5 din filterbubbla.<\/span><\/p>\n

L\u00e4r dig faktakontroll<\/strong><\/h4>\n

Faktakontrollverktyg och webbplatser kan hj\u00e4lpa dig att verifiera information. Bekanta dig med p\u00e5litliga faktakontrollresurser och anv\u00e4nd dem regelbundet.\u00a0<\/span>Att utveckla starka k\u00e4llkritiska f\u00e4rdigheter \u00e4r en st\u00e4ndig process. Genom att till\u00e4mpa dessa tips kommer du att kunna bed\u00f6ma k\u00e4llors tillf\u00f6rlitlighet p\u00e5 ett mer effektivt s\u00e4tt och fatta v\u00e4lgrundade beslut baserade p\u00e5 p\u00e5litlig information.<\/span><\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\n
\n \n

Digital k\u00e4llkritik\u00a0 <\/h2>

Digital k\u00e4llkritik \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt lik den analoga dito. Men m\u00e5nga saker skiljer sig ocks\u00e5. <\/span>
\n<\/span>Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r som m\u00e5nga upplever att digital k\u00e4llkritik \u00e4r sv\u00e5rare att f\u00f6rh\u00e5lla sig till.<\/span><\/p>\n

I uppf\u00f6ljningen av den nationella digitaliseringsstrategin som Skolverket genomf\u00f6rde uppgav tv\u00e5 av tio l\u00e4rare att de inte har tillr\u00e4ckliga kunskaper f\u00f6r att l\u00e4ra sina elever att anv\u00e4nda internet p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt eller att k\u00e4llkritiskt granska texter p\u00e5 internet eller sociala medier. Dessutom saknas personal p\u00e5 m\u00e5nga skolbibliotek, som ju har som viktig uppgift att st\u00e4rka elevernas digitala kompetens inom bland annat informationss\u00f6kning och k\u00e4llkritik.<\/span><\/p>\n

Henrik Larsson \u00e4r gymnasiel\u00e4rare i samh\u00e4llskunskap, psykologi och sociologi med drygt 20 \u00e5rs erfarenhet samt f\u00f6rfattare av k\u00e4llkritiks\u00f6vningar i n\u00e5gra av l\u00e4romedlen fr\u00e5n NE. Han har en tydlig bild om varf\u00f6r den digitala k\u00e4llkritiken upplevs som sv\u00e5rare. Och vad man som l\u00e4rare kan t\u00e4nka p\u00e5.<\/a><\/span><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r flera faktorer, s\u00e4ger Henrik Larsson. Dels sj\u00e4lva storleken p\u00e5 informationsfl\u00f6det, dels medielandskapets snabba och st\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4nderlighet. Ibland \u00e4r det s\u00e4kert s\u00e5 att l\u00e4rarna sj\u00e4lva inte riktigt har tid att orientera sig. Sen \u00e4r det fria s\u00f6kandet efter information, enligt mig, f\u00f6rkastligt. Man m\u00e5ste som l\u00e4rare ge eleverna ramar och, \u00e5tminstone till en b\u00f6rjan, sj\u00e4lv tillhandah\u00e5lla s\u00e4kra k\u00e4llor.<\/span><\/p>\n

Tid tillsammans<\/b><\/h4>\n

Tid och samarbete \u00e4r tv\u00e5 parametrar som Henrik n\u00e4mner som svar p\u00e5 fr\u00e5gan om vad skolan kan g\u00f6ra f\u00f6r att l\u00e4rarna ska bli b\u00e4ttre p\u00e5 att l\u00e4ra ut digital k\u00e4llkritik.<\/span>
\n<\/span>\u2013 <\/span>Internetstiftelsen<\/span><\/a> och m<\/a><\/span>edier\u00e5det<\/span><\/a> har mycket material som vi l\u00e4rare kan ta del av. Det \u00e4r givetvis ocks\u00e5 bra om vi l\u00e4rare kontinuerligt diskuterar de h\u00e4r fr\u00e5gorna och fattar gemensamma beslut om vilka ramar och krav vi ska ha p\u00e5 v\u00e5ra elever.<\/span><\/p>\n

Henrik Larsson ber\u00e4ttar att han sj\u00e4lv brukar t\u00e4nka att god k\u00e4llkritisk f\u00f6rm\u00e5ga st\u00e5r p\u00e5 fyra ben: normer, kunskap, f\u00f6rst\u00e5else och k\u00e4llkritiska metoder. Och till\u00e4gger att k\u00e4llkritik \u00e4r ett livsl\u00e5ngt projekt.<\/span><\/p>\n

<\/b>Den digitala k\u00e4llkritikens fyra ben<\/b><\/h4>\n
    \n
  1. Normer. <\/b>Att l\u00e4ra sig att alltid ange k\u00e4llor, oavsett om det \u00e4r muntliga eller skriftliga uppgifter. Och alltid kunna motivera relevansen i den k\u00e4lla man valt.<\/span><\/li>\n
  2. Kunskap,<\/b> p\u00e5 flera plan. S\u00e5 kallad skolkunskap, det vill s\u00e4ga grundl\u00e4ggande fakta och kunskap om k\u00e4llor, \u00e4r centralt. Att kunna skilja p\u00e5 om det \u00e4r information fr\u00e5n en myndighet eller till exempel alternativa medier. Att kunna sortera bland avs\u00e4ndare och f\u00f6rst\u00e5 skillnaden mellan dessa. Samt att inte bara vara k\u00e4llkritisk utan \u00e4ven utveckla <\/span>k\u00e4lltillit.<\/b><\/li>\n
  3. F\u00f6rst\u00e5else.<\/b> Att kunna skilja fakta fr\u00e5n \u00e5sikter och k\u00e4nslor och f\u00f6rst\u00e5 hur saker fungerar, s\u00e5som <\/span>confirmation bias<\/span><\/i> och selektiv perception. Att ha en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r mediedramaturgi och grindvakter. Samt att man sj\u00e4lv faktiskt g\u00f6r ett urval och v\u00e4ljer det som bekr\u00e4ftar ens tankar och att man f\u00f6rst\u00e5r fenomen som faktaresistens och filterbubblor. Och att allt detta dessutom f\u00f6rst\u00e4rks av algoritmer.<\/span><\/li>\n
  4. Metoder.<\/b> Att st\u00e4lla k\u00e4llkritiska fr\u00e5gor f\u00f6r att v\u00e4rdera de klassiska vad, hur, varf\u00f6r och n\u00e4r? Att l\u00e4ra sig analysera och v\u00e4rdera digital information samt metoder f\u00f6r det.<\/li>\n<\/ol>\n

     <\/p>\n <\/div>\n <\/div>\n<\/section>\n\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[26],"tags":[],"class_list":["post-9925","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kunskapskallan"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9925","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9925"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9925\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12485,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9925\/revisions\/12485"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9925"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9925"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ne.se\/info\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9925"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}