paʹnsar (medellågtyska pans(ch)er, pantze(r) ’rustning’, av fornfranska panciere ’rustning’, egentligen ’magskydd’, av pance ’mage’, av likabetydande latin paʹntex), beklädnad på till exempel örlogsfartyg, stridsfordon och befästningar vilken skyddar personal och materiel

(31 av 215 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Pansarstål

De första pansrade fartygen var ”flytande batterier” som 1854 användes av fransmännen under Krimkriget. Kort därefter byggdes det franska örlogsskeppet La Gloire med 120 mm järnplåt utanpå ett träskrov. Principen följdes snabbt på andra fartyg. Även belgiska,

(37 av 262 ord)

Lättmetallpansar

Sedan 1960-talet används aluminium–magnesium-legeringar till pansar. Ett sådant har ungefär samma specifika skyddsförmåga som ett stålpansar mot

(17 av 120 ord)

Armerad betong

har god specifik skyddsförmåga, speciellt mot stötvågor och splitter. Den har

(11 av 38 ord)

Utarmat uran

Utarmat uran har hög densitet kombinerad med mycket goda hållfasthetsegenskaper. Ett

(11 av 54 ord)

Glas och keramer

Glas och keramer är mycket hårda material och lätta jämfört med stål. De splittras lätt vid projektilanslag

(17 av 115 ord)

Sprängämnen

Sprängämnen användes för första gången som pansarskydd under kriget i Libanon 1982. Israeliska stridsvagnar hade då moduler med

(18 av 126 ord)

Medverkande

  • Hans Ulfhielm

Litteraturanvisning

E. Lidén, ”Morgondagens pansarprojektiler och pansar”, Militärteknisk Tidskrift 1995, 1996;
R.O. Lindström & C.-G. Svantesson, ”Stridsfordons överlevnad”, Militärteknisk Tidskrift 1990.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, pansar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pansar