Rumäʹnien, stat i sydöstra Europa; 237 500 km2, 19,1 miljoner invånare (2023). Rumänien gränsar

(14 av 88 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Det inre av Rumänien utgörs av ett triangelformat bergland, Transsylvanien, som i öster och söder begränsas av Karpaterna. Resten av ytan utgörs av

(23 av 161 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Det inre av Rumänien utgörs av ett triangelformat bergland, Transsylvanien, som i öster och söder begränsas av Karpaterna. Resten av Rumäniens yta utgörs av slätter, främst i söder och sydöst, samt

(31 av 220 ord)

Klimat

Rumänien har ett varmtempererat kontinentalt klimat som ger stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Topografin medför också stora lokala variationer. Somrarna är varma och

(24 av 169 ord)

Växtliv

I de högsta lägena i Karpaterna och Transsylvanien är vegetationen alpin. Här finner man bl.a. många gräs, halvgräs och viden,

(20 av 140 ord)

Djurliv

Djurlivet är artrikt till följd av att det finns så vitt skilda naturtyper i landet; i synnerhet Karpaterna och svartahavsregionen är intressanta. I Karpaterna

(24 av 168 ord)

Naturskydd

Rumänien har 11 nationalparker (2012), av vilka Domogled-Valea Cernei, Retezat och

(11 av 37 ord)

Befolkning

Rumänien har en befolkningstäthet av 81 invånare per km2. De viktigaste befolkningskoncentrationerna

(12 av 91 ord)

Språk

Rumänska är officiellt språk och modersmål för 90 % av befolkningen. Av

(12 av 30 ord)

Religion

Ca 80 % av befolkningen (1994) tillhör rumänska ortodoxa kyrkan. Det finns också betydande minoriteter av romerska katoliker, lutheraner och reformerta, som delvis sammanfaller med Rumäniens

(26 av 174 ord)

Utbildning

Liksom i övriga länder inom östblocket kom utbildningssystemet i Rumänien efter 1945 att efterlikna det sovjetiska. 1989 års revolution innebar väsentliga förändringar. De pragmatiska, ”produktionsinriktade”, målen fick ge vika för allmänbildande och humanistiska. Läroplanerna byttes ut och en ny

(39 av 266 ord)

Sociala förhållanden

Det kommunistiska samhället gav i de flesta östeuropeiska stater medborgarna en viss trygghet, såsom garanterat arbete, sjukpenning och billiga baslivsmedel. Detta gällde till en början

(25 av 174 ord)

Näringsliv och ekonomi

Trots goda energitillgångar, en utvecklad industrisektor och bördiga jordar är Rumänien ett av Europas fattigaste länder. 

Under 00-talets första hälft upplevde landet en god tillväxt; 2000–08 växte ekonomin med i genomsnitt drygt 6 procent per år. Landet lockade till sig utländska investeringar inom många sektorer av

(47 av 325 ord)

Jordbruk

Rumänien har ett mycket allsidigt jordbruk. Cirka 2/3 av landet utgörs av jordbruksmark, varav åker dominerar. De viktigaste grödorna är vete och majs, som bland annat odlas på den valakiska slätten i söder,

(33 av 233 ord)

Skogsbruk

Drygt en fjärdedel av landets yta, främst bergsområdena, täcks av skog.

(11 av 42 ord)

Fiske

Fisket, som minskat i betydelse på grund av de svåra föroreningarna

(11 av 39 ord)

Råvarutillgångar

Rumänien har stora tillgångar på en mängd mineral, vilka varit förutsättningen för den metallurgiska

(14 av 100 ord)

Energiförsörjning

Rumäniens främsta energiråvaror är kol och naturgas, och till 2/3 är landet självförsörjande (2009). Import sker främst av råolja men även av kol och naturgas.

(25 av 175 ord)

Industri

Före 1990-talets övergång till marknadsekonomi hade Rumänien en stor statsägd tung industri. Många företag var förlustbringande och överlevde tack vare statliga subventioner. Främst verkade dessa inom stål-,

(27 av 186 ord)

Utrikeshandel

Under den kommunistiska tiden var Sovjetunionen Rumäniens ledande handelspartner. Östblockets sammanbrott

(11 av 52 ord)

Turism och gastronomi

Turismen som inkomstkälla har ökat i betydelse under 2000-talet. Varje år kommer knappt 8 miljoner utländska turister, främst från grannländerna. Vid svartahavskusten ligger flera semesterorter som Mamaia, Eforie och Mangalia,

(30 av 214 ord)

Kommunikationer

Landets i särklass viktigaste transportmedel, i fråga om både person- och godstrafik, är järnvägen. Linjenätet

(15 av 105 ord)

Massmedier

Pressfrihet garanterades i 1991 års konstitution. I Bukarest utges ett 15-tal dagstidningar. De

(13 av 87 ord)

Statsskick och politik

Rumäniens demokratiska författning antogs 1991 och flera ändringar och tillägg infördes

(11 av 55 ord)

Statsskick

Den högsta verkställande makten ligger hos presidenten, som har en stark ställning. Presidenten kan dock avsättas av parlamentet om detta anser att hen brutit mot författningen, och

(27 av 189 ord)

Politisk bakgrund

Fler än 200 politiska partier har grundats sedan det kommunistiska systemet upplöstes 1989, men efter en rad förändringar och sammanslagningar dominerar i dag ett fåtal. De ideologiska skillnaderna är oftast små. I stort sett alla partier har varit eniga kring sådant som införande av

(44 av 312 ord)

Politik

Efter fyra år med konservativt styre bildades efter valet 2008 en bred koalition mellan Demokratiska liberala partiet (Partidul Democrat Liberal, PD-L) och PSD, som dock lämnade regeringen redan året därpå. PD-L-dominerade regeringar styrde sedan landet till 2012. Efter en längre period med våldsamma protester mot föreslagna sparpaket återkom PSD till regeringsmakten i maj 2012, då partiledaren Victor Ponta (född 1972) bildade regering

(62 av 421 ord)

Rättsväsen

Den rumänska rättsordningen stod fram till andra världskrigets slut under starkt franskt

(12 av 82 ord)

Mänskliga rättigheter

Efter kommunismens fall erfor många rumäner en nedgång i levnadsstandard. Tillgången till offentliga hälso- och sjukvårdsinrättningar försämrades och arbetslösheten ökade (se Sociala förhållanden). Förutom ökat antal fattiga fick Rumänien också särskilt stora problem med gatubarn. Bland de hemlösa barnen är sjukdomar och drogmissbruk vanligt förekommande.

(45 av 316 ord)

Försvar

Försvaret, som 2004 bygger på allmän värnplikt med en första tjänstgöring om tolv månader, omfattar 97 000

(17 av 111 ord)

Litteratur

Den äldsta daterbara texten på rumänska är ett brev från 1521, men någon riktig rumänsk litteratur uppstod inte förrän med 1600-talets krönikor. Den lärde Dimitrie Cantemir var den förste moderne historieskrivaren. Den grekiska dominansen över rumänskt kulturliv bröts i och med att den s.k. transsylvanska

(45 av 318 ord)

Drama och teater

Den moderna rumänska dramatiken skapades i slutet av 1800-talet av Vasile

(11 av 74 ord)

Film

Rumänsk filmproduktion innan ljudfilmen är delvis höljd i dunkel på grund av att många verk förstörts, och den tidiga filmhistorien har till stor del rekonstruerats utifrån stillbilder och artiklar i dagspress. Den första inhemska filmaren var neurologen Gheorghe Marinescu (1863–1938), som med en Lumièrekamera gjorde en rad medicinska dokumentationer kring sekelskiftet

(51 av 361 ord)

Konst

Avgörande för förståelsen av Rumäniens äldre konsthistoria är å ena sidan de bysantinska traditionerna i Moldova och Valakiet, å andra sidan de nära kontakterna med Mellan- och Västeuropa i

(29 av 203 ord)

Arkitektur

Rumänien har in på 1900-talet haft en formrik och ålderdomlig träarkitektur, spridd över hela landet. Under medeltiden stod Transsylvaniens sachsiska städer i nära kontakt med Väst- och

(27 av 189 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Folkmusik

Rumäniens rika och varierade folkmusik, samlad och utgiven av bland andra den ungerske tonsättaren Béla Bartók och tonsättaren och musiketnologen

(20 av 140 ord)

Klassisk musik

Konstmusiken var fram till 1800-talet i huvudsak knuten till den ortodoxa kyrkan och till adelns hov i större städer. Internationell ryktbarhet nådde

(22 av 155 ord)

Populärmusik

Rumäniens komplexa och levande folkmusiktraditioner utgör en viktig del av landets populärmusikutveckling, samtidigt har influenserna från omgivande länder och internationella trender varit starka. Den långa perioden av kommunistiskt styre påverkade i hög grad musiklivet. Under Ceaușescus diktatur skapades en standardiserad och idylliserad bild av rumänsk folkmusik.

Under mellankrigstiden framträdde romans- och

(51 av 363 ord)

Dans

Folkdanserna är till största delen ring- och kedjedanser, t.ex. hora, men

(11 av 77 ord)

Folkkultur

Rumäniens folkkultur har präglats av landets geografiska läge som övergångsregion mellan öst och väst. Samhörigheten med övriga Balkanländer vad gäller folkkulturens ålderdomliga drag (bakklocka, handkvarnar, primitiva odlingsväxter, jaktmetoder m.m.) är påtaglig,

(31 av 217 ord)

Förhistoria

De äldsta arkeologiska fynden i Rumänien kan dateras till äldre paleolitikum. Under 5000–3000-talen f.Kr. avlöste de tidiga jordbrukskulturerna varandra (jämför

(20 av 141 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Från medeltid till 1800-talets början

Romarna drog sig på 270-talet e.Kr. tillbaka från större delen av nuvarande Rumänien men stannade kvar i Dobrogea. Därefter kom delar av området att domineras av ett flertal invandrande folk: goter (till 370-talet), hunner (till 454), gepider (till 567), avarer (till 700-talet) och därefter bulgarer och slaver. Den dakisk–romerska befolkningen tycks dock ha bevarat sitt språk, som under

(58 av 410 ord)

Slutet på fanariotväldet

År 1821 invaderade fanarioten Alexander Ypsilantis Moldova och uppmanade alla kristna att göra uppror mot turkarna. Uppropet mötte ingen respons hos rumänerna, som i stället under ledning av den anti-fanariotiske Tudor

(31 av 221 ord)

De förenade furstendömena (1861–81)

Under Cuza infördes ett modernt rättssystem och fri undervisning. Under motstånd från kyrka och storgodsägare påbörjade Cuza omfattande jordreformer.

(19 av 135 ord)

Kungadömet (1881–1947)

Nu följde en administrativ och militär modernisering efter tyskt mönster. Trots att det politiska livet på ytan liknade det västeuropeiska fanns de typiska balkanska dragen av klientsystem och nepotism både hos de konservativa, stödda av kyrka och jordägare, och hos liberalerna, stödda av affärsmän och tjänstemän. Liberalerna sökte föra en protektionistisk politik gentemot Österrike–Ungern, vilket ledde till ett handelskrig 1886–93. Samtidigt stimulerade utländskt kapital framväxten av petroleumindustrin i Cîmpina–Ploiești-området. I övrigt var industrin svagt utvecklad, vilket återspeglades i den ringa

(80 av 678 ord)

Folkdemokrati (1947–90)

I december 1947 tvingades kungen abdikera, och omvandlingen till folkdemokrati påbörjades med generalsekreteraren i rumänska arbetarpartiet (från 1965 kallat kommunistpartiet) Gheorghe Gheorghiu-Dej (1901–1965) som pådrivare. Under hans tid som statschef från 1961 inleddes orienteringen mot en i förhållande till Sovjetunionen självständig utrikespolitik, som medförde stora lån från

(47 av 335 ord)

Vägen till demokrati och EU-integration

Det formellt demokratiska Rumänien var ett fattigt och djupt skuldsatt land på grund av de ekonomiska missgreppen under Ceaușescuregimen, och hela 1990-talet kom att präglas av misslyckade eller halvhjärtade försök till reformer. En stadigt sjunkande levnadsstandard bidrog mer än en gång till våldsamma strejker och demonstrationer, i synnerhet bland gruvarbetare som protesterade mot nedläggningen av olönsamma kolgruvor.

image/jpeg

Rumänien. Ion Iliescu (till vänster) och Petre Roman, president respektive premiärminister i det provisoriska styre som ledde landet efter

(80 av 1185 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Anders Åman
  • Arne Anderberg
  • Dick Harrison
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Holger Daun
  • Ingmar Söhrman
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Johan Warell
  • Johanna Broman Åkesson
  • Karl Erik Gustafsson
  • Kenneth Nyström
  • Lars Åhlander
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Mátyás Szabó
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Ov Cristian Norocel
  • Owe Ronström
  • Sven Behrens
  • Tommy Book
  • Torsten Kälvemark
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulf Hagman
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
E. Edberg, Donaudeltat och Dobrogea: En naturguide till den rumänska svartahavskusten (1984).
Litteratur:
E. Behring, Rumänische Literaturgeschichte von den Anfängen bis zur Gegenwart (1994);
K.-H. Schroeder, Einführung in das Studium des Rumänischen (1967).
Historia:
G. Castellan, Histoire de la Roumanie (1984);
Radu Cinpoes, Nationalism and Identity in Romania: A History of Extreme Politics From the Birth of the State to EU Accession (2010);
C. Durandin, Histoire de la nation roumaine (1994);
A. Otetea (utgivare), The History of the Romanian People (engelsk översättning 1970).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Rumänien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rumänien