1. teodicéproblemet

    teodicéproblemet, term införd av Leibniz för problemet om det ondas existens i en värld som antas vara skapad av en Gud som är både god, allvetande och allsmäktig.
  2. humanism

    humanism, som historisk företeelse – vanligen i bestämd form, humanismen – ett bildningsprogram där människans förädling antas bäst bli förverkligad genom studiet och efterliknandet av den grekisk-romerska antiken.
  3. genetik

    genetik, ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation.
  4. ek

    ek, vanlig ek, skogsek, sommarek, stjälkek, Quercus robur, art i familjen bokväxter.
  5. språksociologi

    språksociologi, även, med en oftast synonym benämning, sociolingvistik, vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som socialt beteende.

  6. idealism

    idealism, en mångtydig filosofisk term som först användes av Leibniz (1702).
  7. induskulturen

    induskulturen, även harappakulturen, asiatisk bronsålderskultur med huvudorter i floden Indus’ bördiga dalgångar, daterad till ca 2500–ca 1700 f.Kr.

  8. atman

    atman, ātman, i indisk filosofisk litteratur från och med upanishaderna en term för en evig innersta essens i såväl människan som andra levande varelser.
  9. svenska dialekter

    svenska dialekter. Den talade svenskan på sverigesvenskt område har i traditionell dialektforskning ansetts ha fyra s.k. normnivåer: lokal dialekt, regional eller utjämnad dialekt, regionalt standardspråk och neutralt standardspråk.
  10. ex ante

    ex ante, nationalekonomisk term använd för att karakterisera en förväntad eller planerad storhet, t.ex. ett företags förväntade försäljning eller planerade produktion.