1. benhinna

    benhinna är en tunn hinna som sitter ytterst på skelettbenen.
  2. benvävnad

    benvävnad, hård typ av bindväv som bildar skelett hos ryggradsdjur och vars uppgift är att bära upp kroppen och att skydda kroppens inre organ.
  3. benhinna

    be`nhinna subst. ~n benhinnor ORDLED: ben--hinn-an
    Svensk ordbok
  4. hjärnhinnor

    hjärnhinnor, meninges, bindvävshinnor som omger och skyddar ryggradsdjurens hjärna och ryggmärg.
  5. periostit

    periostit, inflammation i benhinna ( periost); se benhinneinflammation.
  6. periost

    periost, anatomisk beteckning för benhinna.
  7. överben

    överben, lokal kronisk inflammation i en benhinna som leder till benavlagringar.
  8. skalp

    skalp, huvudsvål, epicranium, mjukdelarna utanpå skallen: hud, bindväv, muskelsenplatta ( galea aponeurotica) och benhinna ( periost).
  9. cefalhematom

    cefalhematom, blodsamling mellan skallben och dess benhinna.
  10. extradural

    extradural, epidural, belägen utanför den hårda hjärnhinnan, som ytterst omger hjärna och ryggmärg och ligger an mot skallben och kotor som en inre benhinna.