1. andraspråk

    andraspråk, språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål) och vars inlärning äger rum i en miljö där språket används i naturlig kommunikation.

  2. diftong

    diftong, vokalljud som glider från en klangfärg till en annan inom en och samma stavelse.
  3. tonem

    tonem, detsamma som tonaccent, särskilt när denna fungerar som tonalt fonem, dvs. där tonhöjdsförloppet är betydelseskiljande såsom i svenska Polen (accent 1) gentemot pålen (accent 2).
  4. klickspråk

    klickspråk, språk som utnyttjar klickljud i betydelseskiljande syfte.
  5. emic

    emic och etic, ett begreppspar som anger två olika analytiska förhållningssätt inom kultur- och socialantropologin.
  6. kirem

    kirem, den minsta betydelseskiljande enheten i manuella (gestbaserade) språk.
  7. austroasiatiska språk

    austroasiatiska språk, omkring 150 språk som kan indelas i två huvudgrenar: mundaspråk och mon–khmerspråk.

  8. bokstavsskrift

    bokstavsskrift, skriftsystem med bokstäver som oftast motsvarar fonem, dvs. de minsta betydelseskiljande enheterna i talat språk.
  9. ordton

    ordton, tonhöjdsförlopp som karakteriserar ord och som har betydelseskiljande funktion, t.ex. rikskinesiskans fyra toner (jämför kinesiska).
  10. papuaspråk

    papuaspråk, språk som talas i ett område i västra Oceanien, från Halmaheraöarna, Alor och delar av ön Timor i väster till Nya Georgien i västra Salomonöarna i öster.