1. biogas

    biogas, den gas som bildas när organiskt material, såsom gödsel, avföring, avloppsvatten från industrier, slam från reningsverk, hushållsavfall och växter (t.ex. energigrödor), bryts ned av metanproducerande bakterier under anaeroba förhållanden (utan närvaro av syre).
  2. bio

    bio, lokal för visning av film, se biograf.
  3. biomagnifikation

    biomagnifikation, innebär att vissa substanser som transporteras i en näringskedja via födan (t.ex. från växter via växtätare till predatorer) ökar i koncentration med varje länk i kedjan.
  4. biologisk hållbarhet

    biologisk hållbarhet, uttryck som vanligen används om livsmedel.
  5. bioinformatik

    bioinformatik, tvärvetenskapligt forskningsområde mellan framför allt biologi och datalogi.

  6. biologiska stridsmedel

    biologiska stridsmedel, B-stridsmedel, biologiska vapen, är enligt FN-rapporten FN A/7575 (1969) ”levande organismer – av vilken beskaffenhet de vara må – eller smittsamt material som härrör från dem, vilka är avsedda att vålla sjukdom eller död bland människor, djur eller växter och vilka för sina verkningar är beroende av förmågan att förökas inom den människa, växt eller det djur som angrips”.
  7. biofilm

    biofilm, skikt av mikroorganismer som lever endera på en mer eller mindre solid yta som är i kontakt med vatten (eller fuktig luft) eller på en vätskeyta.
  8. biostratigrafi

    biostratigrafi, den del av geologin som arbetar med att organisera sedimentära och sedentära lagerserier genom att indela dem i enheter på basis av deras innehåll av fossil.
  9. biofysik

    biofysik, fysikalisk biologi, livets fysik, är en gränsvetenskap mellan biologi, fysik och kemi.
  10. biomedicin

    biomedicin, term som omfattar den kunskap och forskning som i större eller mindre utsträckning är gemensam för områdena medicin, veterinärmedicin, odontologi och grundläggande biovetenskaper såsom biokemi, cellbiologi, genetik, zoologi, botanik och mikrobiologi.